HAMBURG. Tre månader efter valet enades Österrikes största partier, socialdemokraterna (SPÖ) och de konservativa (ÖVP), att bilda en koalitionsregering i Wien. Den nya regeringen kommer att ha stöd av 134 av 183 parlamentariker i andra kammaren.
När regeringen presenterades i förra veckan rådde förvåning i Österrike över den nya majoritetsregeringens sammansättning och dess program. Mot alla förväntningar fick de konservativa hela tre nyckelposter i regeringen: såväl inrikesdepartementet som utrikes- och finansdepartementen gick till ÖVP. Det var tydligen priset som valsegrarna fick betala för regeringschefsämbetet och försvarsministerposten.
Socialdemokraterna, som vann valet den 1 oktober i fjol, lyckades inte att infria något av sina viktigaste vallöften. Vare sig stoppandet av beställningen på 18 nya stridsflygplan eller slopandet av avgifterna för högskolestudier, som den gamla ÖVP-ledda regeringen hade infört år 2001, kommer att bli av.
Bland de få socialdemokratiska målsättningar som syns i det nya regeringsprogrammet finns en önskan att försöka nå full sysselsättning till år 2010 och planer på en minimilön på omkring 9.300 svenska kronor per månad.
Ingen hade räknat med att den gamla ÖVP-ledda regeringens politik skulle fortleva till denna grad. Sålunda möttes förra veckans regeringsförklaring av protester från de högskolestuderande och vänstern. Även inom SPÖ jäser missnöjet. Den nya förbundskanslern Alfred Gusenbauer fick så inte hela partistyrelsen med sig när koalitionsavtalet godkändes där. Redan har en het debatt utbrutit som kretsar kring möjliga privatiseringar, i första hand utförsäljningen av Telekom Austria och oljebolaget OMV.