– Det som förvånade mig var hur entydig trenden är. Oavsett om man tittar på förmögenhet eller inkomster eller vad man använde för mätmetod, så pekar allt åt samma håll: Klyftorna i Sverige

har blivit mycket större, säger Anna Almqvist, LO-ekonom och författare till rapporten Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige som släpptes i förra veckan.
Fram till 1980 minskade inkomstsskillnaderna i Sverige. Sedan dess har de ökat. Det är en del av en internationell trend, men klyftorna har ökat särskilt mycket i Sverige. Faktum är att Sverige är det OECD-land där den ekonomiska ojämlikheten har ökat mest under de senaste åren.

Anna Almqvist påpekar att det finns internationella trender, så som avreglering av finansmarknader, som delvis förklarar de ökade klyftorna. Men det finns också förklaringar som är specifika för Sverige. Skattesystemet har inte en lika utjämnande effekt som tidigare. Socialförsäkringssystemen har urholkats, särskilt under 2000-talet.
– Där har det skett mycket förändringar i Sverige.

Inte bara de rikaste

Det är flera faktorer som bidrar till klyftorna. De rikaste har dragit ifrån rejält. De tio procent i Sverige som tjänar bäst har i dag en inkomstandel på över 30 procent av de totala inkomsterna. Samtidigt har de mest ekonomiskt utsatta halkat efter. Där har de som inte förvärvsarbetar halkat efter allra mest. Men det är inte hela förklaringen. Även inkomstskillnaderna mellan exempelvis

arbetare och högre tjänstemän har ökat de senaste decennierna.
– När man tittar på den breda mittenfåran så ser man att även där har klyftorna ökat under de senaste åren. Utvecklingen gäller hela samhället.
Förlorarna är framför allt de som inte arbetar, som arbetar deltid eller som har osäkra anställningar. Där finns också tydliga kopplingar till kön och etnicitet. Utrikesfödda och ensamstående med barn är till exempel särskilt utsatta.

Dåligt för alla

Men ojämlikheten drabbar inte bara de ekonomiskt svaga. Hela samhället riskerar drabbas på sikt, menar Anna Almqvist.
– Jag tror att vi alla förlorar på det här, även om ens egna inkomster kanske inte har påverkats negativt så blir samhället sämre av den här utvecklingen.

– Jämlikhet bidrar till tillit och sammanhållning i samhället. Det är viktigt för en fungerande demokrati.
Som ekonom har Anna Almqvist framför allt tittat på förhållandet mellan jämlikhet och ekonomisk tillväxt. Tidigare har en vanlig uppfattning varit att ökad jämlikhet

och ekonomisk tillväxt är motsatsförhållanden. Men något sådant samband finns inte, enligt Anna Almqvist.

– Jämlikhet är bra för ekonomisk tillväxt. Där har till exempel OECD ändrat uppfattning på senare år.

En alltför stor ojämlikhet kan tvärtom leda till minskad produktivitet genom ökad ohälsa bland dem som har det sämre ekonomiskt. Det kan också göra att människor inte har råd att studera

vidare, även om det på lång sikt skulle vara det mest lönsamma, både för dem själva och samhällsekonomiskt.
– Sedan är det många som menar att jämlikhet har ett egenvärde. Frågar man människor i olika länder så tycker en majoritet att klyftorna är för stora i deras land.
I Sverige svarade över 70 procent av de tillfrågade i en attitydundersökning från 2009 att de tyckte att inkomstskillnaderna är för stora här.

Är politiker för dåliga på att uppmärksamma ekonomisk ojämlikhet?
– Jag skulle nog säga att både politiker och samhället generellt har varit för dåliga på det. Det tog ett tag innan man insåg hur kraftfull den här trenden var. Det är egentligen först nu som vi har börjat uppmärksamma det här när det pågått i tre-fyra decennier.
I till exempel USA har diskussionen om ojämlikhet lyfts i samband med Bernie Sanders kandidatur för att bli Demokraternas presidentkandidat.
– Diskussionen är mer levande i en del andra länder än i Sverige. Det har kanske med vår självbild, som väldigt jämlika, att göra medan man i andra länder uppfattar det här som mer problematiskt.