Segregationen har ökat i 16 av Sveriges 20 största kommuner sedan 1997. Det visar siffror från Integrationsverkets segregeringsindex, som tidningen Bofast har tagit del av.
Det var den förra socialdemokratiska regeringen som beslutade att segregationen i landets kommuner ska mätas regelbundet. Ett av dessa mått är det så kallade segregeringsindex, som mäter skillnaden mellan de som är födda utomlands och befolkningen som helhet, och som Integrationsverket har tagit fram. Tidningen Bofast har tagit del av dessa siffror och visar att i 16 av landets största kommuner har segregeringen ökat sedan 1997.
– Det går inte att jämföra kommuner med varandra med hjälp av indextalet, eftersom indelningen av områden varierar mellan kommunerna. Däremot kan man mäta förändringen i varje enskild kommun, och därmed bedöma utvecklingen, säger Andreas Sandberg som är boendeexpert på Integrationsverkets analysenhet, till tidningen Bofast.

Han säger till tidningen att den segregation som siffrorna visar beror till stor del på hur bostadsmarknaden fungerar. Han säger att personer som är födda i andra länder oftast bor i hyreshusområden, som ligger skilda från områden med egna hem. Men Andreas Sandberg säger att även i de kommuner som visar på en minskad segregation, kan siffrorna faktiskt ljuga.
– Det finns inget som tyder på några omfattande flyttströmmar från invandrartäta områden till områden med en mer ”svensk” befolkning. Utrikes födda flyttar ofta till områden av samma karaktär, till exempel områden som domineras av hyresrätter. En anledning till att andelen svenskfödda ökar i dessa områden kan vara att de utrikes födda får barn, som då blir inrikes födda, säger han till tidningen.