Det är bara fyra kilometer fågelvägen, eller nio tunnelbanestationer, mellan Östermalm och Skarpnäck i Stockholm. Men på den sträckan minskar den förväntade medellivslängden med 2,7 år för kvinnor och 3,5 år för män. Det konstaterar Statens folkhälsoinstitut i en ny skrift, kallad ”Hälsan på Spåret”.
Trots politiska ambitioner att förbättra de sociala och ekonomiska förhållandena i utsatta områden så är skillnaderna i medellivslängd mellan resursstarka och mindre resursstarka områden stora, och de fortsätter att öka. Folkhälsoinstitutets skrift bygger på en kartläggning av skillnader i medellivslängd utifrån tunnelbane- och pendeltågslinjer i Stockholmsområdet.
Socioekonomiska faktorer
De sämsta ställda områdena har ungefär samma nivåer som genomsnittet för Kuba eller USA, skriver Folkhälsoinstitutet i ett pressmeddelande i samband med att skriften presenterades. Dessutom är skillnaderna i medellivslängd mellan stadsdelar i Stockholms stad större för män än för kvinnor. Skillnaden mellan områdena med den längsta och kortaste medellivslängden för män, Östermalm och Kista är 3,7 år. För kvinnor är motsvarande siffra 2,7 år och gäller för områdena Östermalm och Skärholmen. Kista har den lägsta medellivslängden av Stockholms stadsdelsområden för män med 75,5 år och den näst lägsta för kvinnor med 80, 7 år.
Författarna för skriften menar att det finns mer uppgifter om skillnaderna i socioekonomiska faktorer och vissa hälsomått mellan kommuner och stadsdelsområden som bör analyseras. De vill med kartläggningen peka på vikten av och möjligheterna till att studera jämlikhetsförhållanden i hälsa och deras orsaker som underlag för den politiska diskussionen.