Att Alliansen vann ännu ett val är så allvarligt att det kommer få ödesdigra konsekvenser för Sveriges framtid inom en rad skilda områden. Det visar också att en krympande politisk sfär har fått de krafter som traditionellt hävdat politikens betydelse som instrument för samhällsbyggande ytterligare marginaliserats. Ju mer makt som rinner ut ur de demokratiskt valda församlingarna, desto större blir misstron mot politiken som sådan. Därför är det nödvändigt att återerövra politikens klassiska arenor och kanske ännu viktigare, att finna nya.

Men för att detta ska vara mödan lönt måste vi börja med att pröva våra tankar om hur vi vill att världen skall utvecklas. Här följer en samling frågor, påståenden och förslag.

 

1. Klimathotet och socialismen.

a) När ett så gott som enat forskarsamhälle gör gällande att vår värld så som vi känner den närmar sig en kollaps bör ju detta vara avgörande för ett politiskt parti som har anspråk på den framtid som kanske inte ens kommer… Vi vet att tilltron till kapitalismens innovationsförmåga är så stark att den låter stora delar av opinionsskapare, alltså media och politiker, invaggas i den fromma förhoppningen att företagens genier kommer att lösa detta överhängande problem. Vi däremot delar ju inte denna barnsliga tro på att marknaden skulle fungera rationellt då dess väsen stavas profit. Däremot är vi ju klassiska utvecklingsoptimister. Kanske är det en inte främmande tanke för marxister att människan både formas av och formar världen hon verkar i och att denna världs resurser är ändliga och människan en biologisk varelse som verkar i ett skört biologiskt sammanhang. Marknaden kan inte tillåtas ta hand om utvecklingen av det skälet att den är oförmögen att göra det. Till passerade stadier kan vi inte gå. Slutsatsen måste vara att endast planering, omfördelning och politisk järnvilja räddar oss från undergången. Socialismen är med andra ord det självklara steget i vår strävan att överhuvud ha kvar den värld som vi vill föra från nödvändighetens rike till frihetens.

Inga andra än vi kan säga det, därför att alla andra är liberaler och sålunda icke rustade att ingripa. Det gäller även Miljöpartiet. Vi måste visa att vår väg är den enda möjliga och avslöja miljöpartiet som icke trovärdigt i sin paradgren.

Invändningen att alarmism inte vinner val kan utan vidare avfärdas om alarmet tjuter. Endast om vi kan göra trovärdigt att forskarna har fel kan invändningen beaktas.

 

b) Om vi vet att världen vi verkar i är i omedelbart behov av akuta insatser måste vi fråga oss hur det ska gå till. Är det troligt, möjligt, att nationella parlament och internationella organisationer kommer att kunna / hinna fatta beslut och genomföra dessa i tid? Är det troligt / möjligt att överkonsumenterna frivilligt kommer att överge sin ohållbara hållning? Är det troligt att den så kallade konsumentmakten kommer att globalt uppnå en sån grad av medvetenhet att den på allvar kan avsluta den ystra shoppingfesten? Om inte? Kan vi föreställa oss ett scenario som heter KRIG om de allt knappare resurserna? Om ett sådant scenario är möjligt, hur ska det undvikas? Finns det någon annan väg än omfördelning och noggrann hushållning av vår världs tillgångar? Måste världen månne styras genom diktat? Om så är fallet, vem ska säga det? Om inte, vilka alternativ föreslås då?

 

2. Håll i hop, en regeringsparoll – inte en oppositionsparoll

Vårt samhälle föses fram mot splittring, ojämlikhet och växande sociala motsättningar. En planerad och pågående likvidering av gemensamma resurser och privat tillägnande av dessa skapar ett samhälle där inga kontrakt med giltighet mellan medborgaren och det offentliga kan skrivas. I stället för att föra fram en paroll som snarare Anders Borg kunnat underteckna borde vi hotat de mellanskikt som alla påstår sig värna genom att bulta in i huvudet på dem att det även ligger i deras intresse att inte spränga sönder det samhälle där också detta lattefolk, dessa lättingar, ingår. De har inte mycket att vinna på trasig infrastruktur, ökat socialt våld, trasiga skolor med slutkörda lärare för fattiga och hela skolor med sprudlande lärare för rika, vaktbolag som patrullerar innerstad och villaområden, sönderslagna kroppar och brinnande stadsjeepar, vanmakt, rädsla, hat. Sluta dalta med dem, helt enkelt.

 

3.Socialism för de bekväma.

Avslöja myten om livspusslet som en irrelevant fråga en opraktisk och resursstark klass lyft upp på en dagordning där de väsentliga frågorna som hamnat hamnat på övrigt lyder: sänk arbetstiden – så att städning, matlagning och umgänge blir möjligt, bygg ut och gör gratis kollektivtrafiken – så att bortklemade barn härdas genom att själva ta sig till hockey, fotboll, ridning, bygg ut barnomsorgen så att daghem är öppna alla dygnets timmar, öppna klasser för barn som har kvälls och nattarbetande föräldrar, återinför samhälleliga monopol på elektricitet, telefoni så att tid och pengar kan användas till viktigare saker än omständliga val av profiterande leverantörer, trygga en värdig äldreomsorg så att samvetet inte gnager, avskaffa ett pensionssystem som tvingar blivande åldringar att spekulera bort sina pengar på börser som snart tillhör historien, etc, etc, etc.

 

4. Ett parti för loosers?

Vi ensamma för de undanskuffades, osynliggjordas, sjukas, fattigas talan – vi är det enda kristna partiet, får man lätt får sig. Men är det så bra? Harm som leder till dådkraft är betydligt mer attraktivt än prat och snyft. Istället för att ständigt vädja till de privilegierades döva öron kunde vi praktiskt mobilisera våra kompetenta, godhjärtade och solidariska medlemmar och upprätta en organisation, en röda hjälpen, ett system av medborgarkontor, som ger läxhjälp i utsatta områden, om nödvändigt tar strid mot myndigheter, avvärjer vräkningar, ger begränsade, räntefria lån… besöker fängelser. Så arbetar framgångsrika rörelser i Holland, Palestina, Libanon, Latinamerika. Fattas det pengar? Skaffa fram dem då.

 

5. Den goda liberalismen i den farliga socialismen

Gör klart för väljarkåren att VP inte endast är Riksdagens enda socialistiska parti. Det är även parlamentets enda liberala parti! Ensamma hävdar vi att det svenska folket är medborgare i första hand och inte som de övriga, vilka gör gällande att nationen befolkas av kunder och skattebetalare. Vi ensamma hävdar medborgarnas integritet gentemot övervakande, avlyssnande, spejande repressiva icketransparenta myndigheter. Vi slåss för det fria ordet mot mediamonopolen. Vi vill inte att skolan ska spionera på elever för SÄPO:s räkning. Vi ensamma slår vakt om medborgarnationens självbestämmanderätt gentemot supermakten på dekis. Vår regering kommer inte expediera beställningar av CIA, Vita Huset och transnationella konglomerat. Vår regering kommer inte att be om propagandahjälp från vacklande imperium!

 

6. Ryck av Sverigedemokraterna den blågula fanan!

Kan man bevisa sin kärlek för sitt fosterland mer än att vilja dess invånare det bästa? Varför kan vi inte hantera nationalismen när Che och Ho Chi Minh kunde det? Hävdar inte vi bäst det nationella oberoendet inte bara för andra nationer utan även vår egen? Varför skulle inte vi vara stolta eller åtminstone medvetna om våra mödrars och fäders gärningar och missgärningar? Varför kan inte de vadmalsklädda finnas med när vi talar om att historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp? Varför skulle inte vi känna sorg över förfädernas umbärande, lidanden och död, glädje åt deras tapperhet och uthållighet? Avslöja hyckleriet och okunskapen hos Sverigedemokraterna när de påstår sig vara ensamma mot etablissemanget och i sin kanon infogar just forna tiders etablissemang vilkas namn de knappt kan uttala! Låt oss göra klart att fosterlandskärlek är inkluderande och inte exkluderande.

Vill inte även vi att det svenska språket ska leva och utvecklas? Om inte, vilket annat språk ska vi tala, läsa och skriva? Ta kamp mot anglifieringen av det akademiska livet – kräv att avhandlingar ska på skrivas eller översättas till svenska, tyska, franska också. Och varför inte kinesiska och arabiska med? Ta över universiteten! Ta studielån och doktorera!

Även om vi kan hålla för troligt att även vår kultur liksom alla andra kommer att försvinna in i historiens dunkel behöver vi väl inte påskynda processen om inte något väsentligt kan vinnas därmed?

Inse att SD:s väljare snarare är rädda än onda och defekta. Om många skräms av att det samhälle de lever i förändras utan att de har något inflytande däröver, så låt oss då tala om det! Sluta upp med att låtsas vara moraliskt överlägsna och de sannaste företrädarna för humanism och tolerans utan bli det istället!

 

7. Den revolutionära feminismen – paradigmskiftet

Inse kraften i parollen: Krossa de patriarkala strukturerna. Kan det betyda något annat än kamp för kommunismen? Betyder inte det att barnen är hela samhällets käraste angelägenhet och inte i första hand föräldrarnas? Betyder inte det att vi kan skippa könskvoteringar till bolagsstyrelser eftersom deras syfte är att maximera vinst genom utsugning av andras arbete för att ge den till dem som inte arbetar? Betyder inte det att sexualiteten frigörs från ägandets och juridikens bojor, förlorar sin nyttoaspekt och blir en källa till ren glädje och rekreation? Betyder inte det att familjeförmögenheterna och arvsrätten avskaffas?

Betyder inte det att privategendomen avskaffas?

Betyder inte det slutet för de samhällen som utvecklats kring privategendomen och som under mäns ledning och administration inte bara lett till producerandet av nyttigheter utan till slaveri, svält, krig, och lidande i ett förskräckande antal årtusenden?

Betyder det något annat än att de manliga dygderna som varit rådande ända in till denna sista tid äntligen skall träda tillbaka och ersättas av något nytt och bättre? Betyder det slutet för den demokratiska centralismen?

 

8. Ordet.

Om vi inte är kommunister, är vi då inte heller för förverkligandet av ett samhälle som bygger vidare på det som hela den grekiska politiska och moraliska filosofin kretsade kring, Jesus predikade, apostlarna levde, kyrkofäderna höll som

det enda riktiga, klostren försökte genomföra, och alla politiskt tänkande filosofer av rang förhållit sig till och planeten behöver?

Inte det? Bra, då vet vi.

Om vi inte ansluter oss till historiens mäktigaste idéström, vad ansluter vi oss då till?

 

9. Lågande blickar hos de verkliga förlorarna

MUF översvämmade landet i ett par månader innan valet. De var unga, friska, chicka och lyste av tillförsikt. De såg likadana ut. De rörde sig i flock. De tänkte likadant. De var unisona i sin hyllning till individen. Avslöja dessa individualister som uniforma flockmänniskor av sorgligaste sort! Gör klart att flockindivider inte kan mäta sig med socialistiska personligheter, att de extravaganta, normbrytande, excentriska ungdomarna är revolutionärer som hyllar det av personligheters arbete skapade gemensamma bästa!

 

10. Eld i berget

Ha beredskap på och påskynda socialdemokratins sprängning vid marsch höger om. Studera die Linke.

 

11. Krig i vår tid

Var beredda på att landet är NATO-anslutet innan mandatperiodens slut. Då värnplikten avskaffats, styrkorna befinner sig utomlands, kommandona sker på amerikanska, ministrar varnar för ryssen och landet faktiskt inte kan försvaras – mobilisera redan idag opinion mot att liera Sverige med en nation vars ekonomi inte kan existera utan krig. Och överväg alternativ.

 

12. Företagaranda

Uppmana våra medlemmar och sympatisörer att studera socialistiskt företagande, grunda medlemsägda företag som tar upp kampen om upphandlingarna – starta socialistiska bemanningsföretag. För fram tanken på löntagarfonder igen.

 

13. Vi slår alla parlamentets partier i deras paradgrenar – från mittenvänstern till mittenhögern

Vi förstår vad begreppen social och demokrati betyder, miljön behöver oss bättre än miljöpartiet, vi står kristendomens dygder närmast, vi tror inte att livet levs bäst med ett samhälle där all offentlig och informell makt koncentreras till städer medan där åkrar plöjs och skördas, malmen bryts och älvar rusar i turbiner maktlösheten breder ut sig, vi är de enda som tar liberalismen på allvar, vi bygger ett samhälle där personligheter och excentriker kan utvecklas därför att vi återinvesterar det skapande kapitalet i människan, vi försvarar bäst Sveriges objektiva intressen och vill ensamma utveckla folkhemmet.

 

14. Ha politiker i partistyrelsen och inte skotträdda

Välj en partistyrelse där åtminstone någon har den lilla gnutta insikt, fantasi och politisk fingertoppskänsla som krävs för att lista ut vad det hade betytt att för några dagar ansluta sig till Ship to Gazas frihetsflotta! Just i valtid!