Medan källor med anknytning till rebellsidan talade om en massaker på civila förnekade den syriska regimen i sedvanlig ordning att några civila hade skadats över huvud taget. I statlig tv visades bilder av jublande civila som firade arméns ankomst.
Motstridiga uppgifter kom också kring de senaste attackerna mot den kristna minoriteten i Syrien. I det rebellkontrollerade området kring Aleppo kidnappades två ärkebiskopar inom ortodoxa kyrkan i tisdags. Det är bara den senaste av många incidenter på sistone som riktar sig mot kristna präster. Talespersoner för den syriska oppositionen erkände incidenten, men anklagade regimstyrkor för den. Regimen i sin tur var snabb med att utpekade islamistiska rebellgrupper för dådet.

Fördömer båda

FN:s säkerhetsråd fördömde det upptrappade våldet i förra veckan och anklagade båda sidor i kriget för ”omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna”. Uttalandet avspeglar dock mest den situation som som råder. Ryssland och Kina motsätter sig ett ensidigt stöd till de krafter som vill störta president Bashar al-Assads regim. Qatar, Saudiarabien, USA och andra västländer trappar samtidigt upp sitt stöd till rebellerna utanför FN:s ramverk.
Medan FN och en lång rad hjälporganisationer efterlyser ett slut på striderna och en politisk lösning, skickas allt mer vapen till Syrien och dess grannländer.
I måndags utlovade USA:s utrikesminister Chuck Hagel nya vapen till Israel och Gulfstaterna. På ett möte i Istanbul, där representanter för de länder som stöder de syriska rebellerna träffades i helgen, slog USA dessutom fast att landets direkta stöd till de syriska rebellerna ska fördubblas. Även Storbritannien, Frankrike och Tyskland är på väg att trappa upp sitt materiella stöd till rebellerna, dels i form av ”humanitärt stöd”, dels i form av ”icke-dödlig utrustning” till rebellstyrkorna. Och framför allt Saudiarabien och Qatar handlar för närvarande vapen på bred front. Det blev till exempel nyligen känt att Qatar ska köpa tyska vapen för uppemot 20 miljarder kronor.  

Oljeembargo hävs

EU:s utrikesministrar kunde visserligen inte enas om att häva vapenembargot mot alla parter i inbördeskriget, men ministrarna slopade i alla fall oljeembargot i måndags. De syriska rebellerna ska få inkomster ”för att upprätthålla infrastrukturen” i de områden som inte längre ligger under regeringens kontroll. Hur det ska kontrolleras om oljeinkomsterna går till annat förblev oklart.
– Vi kan inte vara säkra på någonting. Vad vi kan vara säkra på för ögonblicket är att många människor lider oerhört och vi måste göra mer för att hjälpa dem. Så enkelt är det, sade Sveriges utrikesminister Carl Bildt till SR i måndags.
Det är känt sedan tidigare att vapenleveranser från framför allt Qatar når rebellerna via Turkiet. Det har medfört att inbördeskriget numera i princip är fullskaligt. Men regimen har på sistone återerövrat områden som i februari och mars intogs av rebellstyrkor. En anledning till detta är att rebellerna inte har något effektivt vapen mot det syriska flygvapnet. I Istanbul krävde man därför att Nato eller FN skulle intervenera genom att upprätta en flygförbudszon.