Partistrategerna i de små och medelstora partierna har länge grubblat inför EU-valet i maj nästa år, vars resultat kan påverka själva regeringsbildningen i september.
Undersökningar pekar på att opinionen i Sverige blivit alltmer skeptisk. Även förtroendet för EU-parlamentet har minskat, från en redan låg nivå. Det kan tyda på ett lågt valdeltagande med oväntade skrällar.  
Valutgången ur ett europeiskt perspektiv kan också bli omtumlande.

Oron sprider sig nu inom EU-etablissemanget. Stabiliteten anses hotad och kaos kan uppstå när proteströrelser mot åtstramningarna och partier från vänster och höger kan rita om kartan. För vänstern är det viktigt att mobilisera, för att inte extremhögern ska stärka sin ställning.  
Orsaken till misstron mot EU kan spåras till den ekonomiska krisen, som förvärrats av eurosystemet. Stödet har minskat mest i de länder som extremt plågats av teknokratins och Tysklands påbud (Grekland, Portugal och Spanien). Men även i tidigare EU-positiva länder som Beneluxländerna, Frankrike, Italien och Irland.

Förr var stödet för EU svagast i de nordiska länderna och i Storbritannien. Nu råder omvända förhållanden, bortsett från Storbritannien, som alltjämt toppar den EU-skeptiska ligan (Eurobarometer 78, 2012).
EU-systemet är det mest komplicerade politiska system som finns. För många tar det emot att sätta sig in i olika snåriga fördrag, förordningar, direktiv och domslut. Istället förlitar sig väljare på de politiker man har förtroende för. Därför försöker partierna nu vaska fram välkända, kunniga och populära namn att placera överst på sina valsedlar.
För Vänsterpartiet kan EU-valet bli ett lyft. Men konkurrensen om de EU-kritiska väljarna blir tuff. Det kommer att kräva tydlighet och att kandidaterna sticker ut i de frågor som särskiljer partiet från andra. Det gäller inte minst kritiken av EU:s fundamentala frihetsbegrepp, marknadsfriheterna. Av Vänsterpartiets väljare anser endast 10 procent att EU är positivt, bland S-väljarna 23 procent och hos MP-väljarna 29 procent.
Detta enligt SOM-institutets mätningar från 2012. Kan jämföras med 2009, då EMU-anhängarna nådde sin kulmen på nära 40 procent och där en majoritet var positiva till EU.