– Kostnaderna som diskuteras är i nivå med vad svenskar spenderar på sina husdjur, säger Jacob Lundberg, doktorand i nationalekonomi och medlem i Moderata ungdomsförbundets förbundsstyrelse, till Flamman.
De senaste veckorna har de ökande kostnaderna för flyktingmottagande varit på tapeten. Fredrik Reinfeldt meddelade i sitt sommartal att de ökande anslag som Migrationsverket begärt gör att utrymmet för reformer krymper. Nyligen höll finansminister Anders Borg en presskonferens tillsammans med Carl Bildt om det oroliga världsläget och ökade kostnader på migrationssidan. Finansministern konstaterade att det inte finns något reformutrymme alls. Nyheten tog spinn i medier. Sverigedemokraterna kallade det för en julklapp i valrörelsen.

Moraliskt ansvar

Men nu menar alltså flera, däribland Konjunkturinstitutet, att oron är överdriven.
– Ekonomin kommer att öka med över 400 miljarder år 2018. I förhållande till det är det här ingen större kostnad. Politikerna arbetar dock med reformutrymmen så för dem blir det en utmaning att finansiera detta. Samtidigt har vi ett moraliskt ansvar att ta emot flyktingar, säger Jacob Lundberg.
Migrationsverket har beräknat att kostnaderna kommer att öka med cirka en miljard i år och tio miljarder nästa år. Prognoserna efter 2015 är mer osäkra. I medier har siffran 33 miljarder mer under en femårsperiod förekommit. Flera har påtalat det märkliga i att slå ihop kostnaderna för flera år, i stället för att räkna år för år, som brukligt i budgetarbete. Detta bland annat för att pengar har olika värde vid olika tidpunkter.
”För att sätta detta i perspektiv skulle man lika gärna kunnat säga att Moderaterna sänkt skatten med 687 miljarder sedan 2006”, skriver Emil Bustos och Elis Örjes på bloggen ”Vi har räknat på det”.
De betonar samtidigt att prognosen är ytterst osäker och att det är märkligt att lägga en sådan vikt vid flyktingar som söker skydd i Sverige när det finns andra faktorer som är minst lika osäkra, som arbetslöshet eller inflation.
”Moderaterna diskuterar inte vad som händer om dessa skulle förändras. Om BNP skulle vara felprognostiserat med en procent år 2018 skulle statens skatteintäkter öka/minska med ytterligare 23 miljarder kronor, om man utgår fån KI:s beräkningar”.

– Det blir väldigt konstigt prata om “invandringen” som en kostnad, annat än på ytterst kort sikt, säger Erik Hegelund, nationalekonom.
Han menar att det i ett längre perspektiv är fullständigt irrelevant och felaktigt att tala om kostnader för invandring.
– I den mån invandringen kostar i längden handlar detta per definition om arbetslöshet. I så fall är det också per definition den ekonomiska politiken som kostar som inte förmår att skapa jobb.