I förra veckan gick IF Metall med på ett avtal som i praktiken innebär inkomstsänkningar för medlemmar. Detta är i det närmaste unikt för Sverige. Nu befarar många att liknande avtal kommer att spridas till andra sektorer.
IF Metall slöt i förra veckan ett avtal som möjliggör att anställda kollektivt får gå ned i arbetstid. Avtalet gäller på kort sikt och har kommit till för att hindra varsel. I praktiken kan avtalet innebära inkomstsänkningar på upp till 20 procent för anställda.
– Allvaret i krisen tvingar oss att hitta på en lösning som passar både våra medlemmar och företagen. Det gäller helt enkelt att övervintra, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, till Dagens arbete.
Samtidigt får IF Metall kritik från övriga LO-förbund. Pappers har sagt nej till ett snarlikt förslag från arbetsgivarsidan. I ett gemensamt pressmeddelande skriver Grafikerna och Skogs- och Träfacket att de gör en annan bedömning än IF Metall. ”Denna kris kan inte mötas genom sänkta löner utan måste mötas av aktiva stimulansåtgärder.” Kommunals avtalssekreterare Gunnar Ericson har sagt att Kommunal hellre tar arbetslöshet än inkomstsänkningar.
Arbetsgivare vill gå längre
Birgitta Nyström jurist och professor vid Lunds universitet är förvånad över IF Metalls agerande. Facken har inte gått med på inkomstsänkningar sedan 1930-talet.
– Det är oerhört svårt att förstå att man går med på ett sådant här avtal, möjligen är det ett sätt att försöka få upp ögonen på regeringen för att detta är en väldigt svår kris, säger hon till Flamman.
”Flexibla avtal” kan bli verklighet
På flera håll har arbetsgivare gått ut med önskemål om att teckna liknande avtal. I Älmhults kommun har centerpartiet gått ett steg längre och vill dra tillbaka den lokala överenskommelsen med Kommunal och frysa lönerna på 2008 års nivå. Något som Kommunal avvisat helt. Birgitta Nyström tycker det är för tidigt att uttala sig om vilka konsekvenser avtalet kan få på längre sikt.
– Hittills verkar inga andra fackförbund ha nappat på idén, det behövs lite perspektiv för att säga vilken betydelse det här kan ha.
Anders Kjellberg, docent i sociologi vid Lunds universitet har under lång tid forskat kring facklig organisation. Han har förståelse för IF Metalls beslut.
– Orsaken till det tecknade avtalet är en djup lågkonjunktur kombinerat med en statlig politik som innebär lägre arbetslöshetsersättning, samtidigt som avgiften för a-kassan stiger. Svenska staten betalar inte heller för kompetensutveckling för anställda i sådana här lägen. Tidigare hade kanske den gamla typen av arbetsmarknadsutbildningar varit ett alternativ, det finns inte idag.
Hade man inte kunnat agera annorlunda?
– Nej, IF Metall var i en mer eller mindre tvingande situation, när regeringen inte var beredd att ändra sin politik.
Anders Kjellberg tror att den här typen av avtal kan sprida sig till tjänstemännen inom industrin. Han tror även att avtalet kan få fler konsekvenser.
– När man öppnat upp för detta kan arbetsgivare komma med ännu mer skärpta krav. I Tyskland har man öppningsklausuler som gör att företag kan gå in lokalt och försämra avtalen i sämre tider. I Sverige har arbetsgivare velat ha det väldigt länge. På sikt stärker det här arbetsgivare.
