Övervakningsbolaget Palantir stämmer nättidningen Republik efter en granskning av företagets lobbyism mot den schweiziska försvarsmakten. Nu tas ärendet upp i domstol – medan tidningen beskriver sitt arbete som ”centralt för demokratin”.
I december publicerade schweiziska Republik en granskning av teknikbolaget Palantir och deras försök att sälja in sin plattform till landets försvarsmakt – ett försök man i slutändan misslyckades med.
Bland materialet man baserat granskningen på fanns en 20-sidig rapport från den schweiziska armén, som lyfte flera risker med ett eventuellt samarbete med bolaget. Rapporten tar upp farhågor om dataflöde till amerikanska myndigheter, framtida beroende av bolaget och etiska aspekter kopplat till hantering av data.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Experterna bakom rapporten landade i att schweiziska armén inte bör använda Palantir. Avslöjandet har väckt reaktioner världen över, säger rapportförfattarna Adrienne Fichter och WAV till Flamman:
– Rapportens bedömning var sprängstoff och har lett till en våg av reaktioner, särskilt i länder där företagets produkter används, som Tyskland och Storbritannien.
Vad motiverade er att undersöka Palantirs ansträngningar för att samarbeta med Schweiz?
– Palantir är ett av världens mest kontroversiella företag. I början av 2025 frågade vi oss: Vad gör de här i Schweiz, hur många människor jobbar här, vad arbetar de med? Och finns det kontrakt med schweiziska myndigheter?
Sammantaget begärde de ut handlingar från 41 federala myndigheter som rörde möten och korrespondens med representanter för Palantir. På så sätt kunde författarna kartlägga företagets fruktlösa försök att sälja sina produkter till den schweiziska staten.
Det är centralt för demokratin att sådana aktiviteter rapporteras och utvärderas offentligt.
Granskningen belyser betydelsen av informella, direkta möten för statligt beslutsfattande, som vid World Economic Forum i Davos eller Shangri-La Dialogue, en av Asiens viktigaste säkerhetskonferenser:
– Sådana möten mellan företag och regeringar är avgörande för affärerna. Det är centralt för demokratin att sådana aktiviteter rapporteras och utvärderas offentligt.
Enligt schweizisk civilrätt kan privatpersoner och företag som upplever att de är felaktigt framställda i media begära ett genmäle. Om utgivaren godkänner kravet publiceras genmälet i slutet av den berörda artikeln.
Genmälet ska vara koncist, kort och bara bemöta påståenden som är falska. Om utgivaren inte godkänner ett anspråk på genmäle så kan ärendet hamna i domstol.
Palantir begärde genmäle för båda texterna, vilket Republik bedömde att det inte fanns grund för, vilket i sin tur ledde till Palantirs stämning. Katharina Hemmer, vd på Republik, beskriver bolagets reaktion som oväntad:
– Det är inte helt ovanligt att en organisation eller person begär ett genmäle, men vi förväntade oss inte att Palantir skulle göra det, säger hon till Flamman.
Zürichs handelsdomstol hanterar stämningen och ett beslut förväntas inom två veckor.
Palantirs produkter har fördömts kraftigt på flera håll. Deras AI-tjänster har bland annat använts av Israel för att processa data och generera listor över måltavlor i Gaza. Bolagets vd Alex Karp svarade på anklagelser om att Palantir dödat palestinier i Gaza med att säga ”främst terrorister, det stämmer”. Samarbetet med Israel har lett till kritik från FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Även amerikanska myndigheten Ice har skrivit kontrakt på 30 miljoner dollar med Palantir, för att utveckla en programvara som identifierar utgångna visum och används för att jaga papperslösa.
I Sverige används Palantirs produkter av polismyndigheten, vilket Dagens ETC kunde avslöja i november. Justitieminister Gunnar Strömmer kallade nyligen tekniken i sig för ”etiskt neutral”, vilket riksdagsledamoten Petter Löberg (S) (blide) inte håller med om:
– Om programvaran är en så kallad svart låda har vi inte full kontroll över algoritmer och källkoden i ett system som finns inne i våra säkerhetstjänster och försvarssystem, säger han till Flamman.
Beskrivningen av en ”svart låda” innebär att systemet som behandlar datan är hemligt för användaren. Om det inbegriper Palantirtjänsterna som svensk brottsbekämpning använder är inte känt, men flera av bolagets mest framgångsrika produkter har rapporterats vara just det.
Dessutom är Palantir inte ett företag som alla andra, menar Petter Löberg:
– Många av de här teknikjättarna har en väldigt stark politisk agenda och tar stor plats i det offentliga utrymmet. De har en vision av samhället som är väldigt skrämmande. Den är antidemokratisk och antifeministisk, grundaren Peter Thiel har till exempel sagt att han inte tycker kvinnor ska ha rösträtt, säger han, och nämner även Thiels gamla kollega Elon Musk.
– Att den typen av programvara finns inne i våra absolut mest vitala säkerhetssystem är oerhört problematiskt, säger han.
Flamman har sökt Palantir och Gunnar Strömmer.
