Morgan Johansson vill få hjälp av facken när polisen ska göra fler arbetsplatskontroller där papperslösa kan tänkas arbeta. Nu får justitieministern hård facklig kritik.
– Ingen får tro att fackföreningarna på något sätt skulle lämna information till staten om medlemmar, säger Maria Östberg Svanelind, Fackligt center för papperslösa.
– Att ens tänka tanken att vi i ett demokratiskt samhälle med fria fackföreningar skulle ange någon för staten. Det är grundläggande i föreningsfriheten att staten inte är inblandad i fackföreningarna, säger Maria Östberg Svanelind, vice ordförande för Fackligt center för papperslösa.
Det var för ett par veckor sedan som regeringen presenterade en rad förslag för att skärpa reglerna för avvisningar. Bland annat ska polisen få utökade möjligheter att göra arbetsplatskontroller. I en intervju med Ekot sade justitieminister Morgan Johansson att ”fackliga organisationer sitter inne med mycket information. Den ska komma tillhanda till polisen.”
Maria Östberg Svanelind reagerar starkt på uttalandet.
– Ingen får tro att fackföreningarna på något sätt skulle lämna information till staten om medlemmar.
På Fackligt center för papperslösa är man orolig för att de nya förslagen får motsatt effekt. Maria Östberg Svanelind påpekar att det inte är ett enkelt val för någon att vara papperslös.
– Den som är papperslös har ofta väldigt starka skäl att lämna sitt ursprungsland. Det väljer man inte för att det är enkelt utan för att alternativet är värre.
– Då är vi rädda att en ännu hårdare jakt på papperslösa leder till en ännu svårare situation för papperslösa med ännu sämre villkor eftersom hotet att bli upptäckt är så levande.
Alla får hjälp
Centrets inställning är att alla anställda har rättigheter, oavsett migrationsstatus. Utgångspunkten är att kräva kollektivavtalsenlig lön för de man företräder, även om man inte alltid når ända fram.
LO:s vice ordförande Berit Müllerström har, enligt SvD, välkomnat utökade arbetsplatskontroller, förutsatt att de riktar in sig på att sätta dit arbetsgivare. De andra förslagen har hon inte velat uttala sig om. Det väcker frågan hur man ska sätta dit oseriösa arbetsgivare utan att det leder till mer repression för papperslösa.
Maria Östberg Svanelind säger att utnyttjande av papperslösa är ett stort samhällsproblem.
– Det är upp till var och en att inte köpa svarta tjänster. Oavsett om det är en kommun som handlar upp byggarbetare i tredje led eller någon som köper hemhjälp.
Hon påpekar även att papperslösa inte konkurrerar om ”vanliga” jobb. I stället handlar det snarast om slaveri.
– Vi kan inte acceptera att någon ska jobba för sämre villkor. Vår linje är ett sätt att motverka uppdelning på arbetsmarknaden.
Rädda barnen:
Fler barn kan tas i förvar
– Ur ett barnrättsperspektiv ska inte barn sättas i förvar, oavsett vem som är huvudman för verksamheten, säger Dona Hariri, jurist på Rädda Barnen.
I FN:s barnkonvention står att förvarstagande av barn ska ske som en sista utväg, under kortast möjliga tid och med hänsyn till barnets bästa. När inte bara Migrationsverket, utan också polisen får rätt att besluta om förvar, riskerar det leda till fler sådana beslut.
– Utifrån det här kan man absolut säga att vi är oroade över att det leder till fler förvarstaganden av barn.
Nu hoppas Dona Hariri att regeringen tänker igenom konsekvenserna av förslagen.
– Särskilt för en regering som vill att barnkonvention ska bli lag 2018 så måste alla lagförslag vara förenliga med barnkonventionen.
Så tycker partierna
Regeringens förslag har fått kritik från två håll. SD och Moderaterna vill se ännu hårdare regler och mer resurser till polisen.
Vänsterpartiet har kritiserat förslagen, bland annat för att de riskerar bidra till etnisk profilering där människor som inte ser ”svenska” ut tvingas bevisa att de har rätt att vistas i Sverige.
– Arbetsgivare som utnyttjar papperslösa ska sättas dit, det är en fråga Vänsterpartiet drivit länge. Det gör man genom samarbete mellan Skatteverk och andra myndigheter och genom en stark facklig närvaro. På samma sätt är ett bra återvändandearbete ett noggrant och långsiktigt arbete, som kräver samarbete och tillit. Polisrazzior och signalpolitik för att visa på hårda nypor leder inte till något gott för vare sig samhället i stort eller människor med utvisningsbeslut, säger V:s Migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen.
Även Centerpartiet är kritiskt till flera av förslagen, däribland polisrazzior på arbetsplatser och fingeravtryck på barn.
– Att ta fingeravtryck på barn känns ganska långtgående. Jag kan ställa mig tveksam till proportionalitet vägt mot nytta, säger C:s rättspolitiske talesperson Johan Hedin till SvD.
