I början av oktober var det premiär för två statushändelser i det annars dystert stilla Stockholm: På Moderna Museet öppnade utställningen Giacometti – Ansikte mot ansikte, samt ett par hundra meter bort, en ny flaggskeppsbutik för lyxvarumärket Hermès. Har det med varandra att göra? Först VIP-visning för donatorer och sponsorer av Giacometti och sedan glida iväg på mingel i 200 kvadratmeter handsytt läder à la ultralyx med kolonial ridhuskänsla. Mitt under den smärtsammaste striden om arbetsrätten på ett halvt sekel, arbetslöshet orsakad av pandemi och djupa åtstramningar av det offentliga, har alltså ett multinationellt hyperstatusmärke kalkylerat inkomstutsikterna som gynnsammast möjliga för försäljning av väskor med priskategorier som inleds på samma nivå som en sjuksköterskas månadslön.
Det är nu förstås inget direkt fel att presentera en omfattande utställning med Giacometti år 2020. Det är bara så… oklanderligt.
Hermès-butiken, som på hemsidan beskrivs som ”varma accenter i trä och en ljuvlig palett i dämpad rosa, gul okra, koppar och mineralgröna nyanser” med ”en interiör som domineras av organiska former, mycket ljus och en känsla av rymd”, skulle fungera som en bra beskrivning av salarna på andra sidan Skeppsholmsbron. Alberto Giacometti (1901–1966) tillhör 1900-talets ikoniska namn. Referenserna till antikens skulpturer och influenserna från de ”nyupptäckta” föremålen från de afrikanska kolonierna har gett Giacometti status av kanonisk fixstjärna på konsthimlen.
Det är nu förstås inget direkt fel att presentera en omfattande utställning med Giacometti år 2020. Det är bara så… oklanderligt. Moderna Museet är en statsfinansierad institution med uppdrag att spegla modern och samtida konst. Men med tanke på den digra listan av privata sponsorer och utställningens oförargligt traditionella presentation, sluts konsten snarare in i och bekräftar den allt hetare konstmarknaden, den snyggaste och tryggaste platsen för ackumulerat kapital.
Medan den här krönikan skrivs tillkännages ”Nobelpriset” i ekonomi. Det går till forskning om auktioner och prissättning. Vilket sammanträffande! Världens genom tiderna dyraste skulptur var ett verk av Giacometti, såld på konstauktion 2015 för 143 miljoner dollar. Inte undra på att hans verk även pryder den schweiziska 100-francsedeln.