…i kassakistan, säger Ulf Ryder, vd på Stena Bulk, till tidningen Metro. ”Sprutandet” utgörs av transportinkomster på grund av de kraftigt höjda fraktpriserna på råolja. Enligt Johan Dicksved på skeppsmäklarföretaget Stockholm Chartering, har dessa fraktpriser stigit med minst 50 procent från en redan tidigare hög prisnivå. I dag är supertankers på 280 000 dödviktston och uppåt, flytande guldgruvor för det internationella redarkapitalet. Så det är inte att undra på att Ryder är rent euforisk när han ser miljonerna rasa in.
I Sverige finns det inte många supertankers kvar. Främst är det rederierna Stena Bulk och Concordia som opererar.
Vänsterpartiet kommunisternas (vpk) organisationer i gruvorna, järnbruken och de svenska varven stred länge för att den svenska staten skulle utarbeta ett brett långsiktigt näringslivsprogram, som innebar att malmen i våra gruvor skulle förädlas på statliga järnbruk som SSAB, som i sin tur skulle leverera stål och profiler till de svenska statliga varven, som till exempel Uddevallavarvet där fartyg skulle byggas till statliga rederier.
Men av detta bidde det inte ens en tumme, trots att vårt land har rik tillgång på både naturresurser, yrkeskunniga arbetare och ingenjörer och naturligtvis ett behov av transporter. I stället lades stora delar av Sveriges basindustrier ned. Nu står vi där med skyhöga transportkostnader medan det privata redarkapitalet skär guld med täljkniv. Tacka för att Ryder svävar på moln.