– Tvinga männen att ta ansvar för hemmet, istället för att låta utsatta kvinnor ta hand om medelklassens hushåll.
Sociologen Diana Mulinari var en av dem som gick till storms mot förslaget om pigavdrag, vid ett seminarium anordnat av vänsterpartiet.
– Det har genomgående varit så att personer som arbetar i andra människors hem har omfattats av färre rättigheter än personer på andra arbetsplatser, berättar Catharina Calleman.
Hennes historiska exposé gör tydligt att privilegierade grupper av kvinnor alltid lämnat över hemarbete till socialt utsatta kvinnor – ofta utländska.
Vänsterpartiet anordnade nyligen ett riksdagsseminarium, med anledning av förslagen om skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Catharina Calleman, doktor i juridik, Stefan Carlén, förbundsekonom på Handelsanställdas förbund, Diana Mulinari, docent i sociologi, och Linnea Nilsson, doktorand vid Tema Etnicitet i Linköping, kom med olika infallsvinklar på frågan ”Vem är pigan?”
Även idag råder särlagstiftning för hushållsarbete. Istället för Lagen om anställningsskydd omfattas hushållsarbetande av en lag från 1970, som bland annat tillåter uppsägning utan saklig grund. De flesta som jobbar i andra människors hushåll står ändå utanför lagen, eftersom de arbetar svart. Det är bland annat mot bakgrund av den verkligheten, som förespråkarna av pigavdrag argumenterar för sin sak – skatteavdrag skulle vara ett sätt att tvätta marknaden vit, menar de.
Stefan Carlén har ägnat mycket tid åt att bemöta denna typ av argument, utifrån nationalekonomiskt perspektiv. Men oavsett de ekonomiska kalkylerna tycker han att det finns ett uppenbart ideologiskt ”ryggradsargument” mot skatteavdragen.
– Pigavdraget handlar om att lågavlönade personer via skattesedeln ska subventionera högavlönade personers tjänster. Varför ska de göra det?
Ett svar som förespråkare av pigavdraget ofta framför, är att det skulle skapa fler jobb för kvinnor. Men Carlén framhåller som exempel att Finlands införande av pigavdrag inte ökat sysselsättningen.
– Och även om fler jobb skulle skapas i hushållen, så skulle det ske på bekostnad av den offentliga sektorn. Och det är ju också en kvinnobransch, framhåller han.
Ett annat argument från förespråkarna är att kvinnor ska avlastas, genom att billigare kunna köpa hjälp med hushållsarbetet. Men det håller inte som feministiskt argument, enligt Carléns analys.
– Totalt sett kommer kvinnorna inte att avlastas. Det kommer ju fortfarande att vara kvinnor som utför hushållsarbetet, medan männen kan köpa sig fria från det.
Även Diana Mulinari, docent i sociologi, belyser denna aspekt.
Avdrag splittrar kvinnorna
– Det vi måste göra är att driva en socialpolitik som istället tvingar männen att ta ansvar för hushållsarbetet, framhåller Mulinari och pekar på att pigavdraget splittrar kvinnokollektivet.
– Om förslaget utvecklas kommer kvinnorna som köper tjänster och kvinnorna som erbjuder tjänster att hamna i antagonistiska positioner gentemot varandra.
Dessutom tror inte Mulinari att ett ökat antal pigor skulle innebära någon verklig avlastning för stressade karriärskvinnor.
– Till och med om man ser på saken utifrån dessa medelklasskvinnors perspektiv, kommer pigavdraget inte att leda till förbättringar. Att exploatera andra människor är nämligen ingen latgöra. Det krävs jobb för att kontrollera de anställda, och det ansvaret kommer att ligga på kvinnorna och inte på männen.
Svart alltid billigast
Flera av seminariedeltagarna framhöll också att det inte är troligt att ett skatteavdrag skulle minska den svarta marknaden. Det kommer ju fortfarande att vara rejält mycket billigare att anlita svart än vit arbetskraft, oavsett skattelättnader.
Både Linnea Nilsson och Diana Mulinari lyfte också fram att den utsatta situation, som en svart arbetstagare –ofta papperslös invandrare – befinner sig i, ger arbetsköparen större kontroll. Och det gör svartanställningar mer attraktiva.
– En rad undersökningar visar att de som köper dessa tjänster inte vill ha svenskar som har koll på sina rättigheter. De vill ha folk som ”vill jobba” – det vill säga människor som är desperata och därför beredda att göra vad som helst, säger Mulinari.
Linnea Nilsson, som forskar om relationerna mellan arbetstagare och arbetsköpare på hushållstjänsternas svarta marknad, fortsätter på denna linje. Hennes intervjuer visar att skeva föreställningar om den invandrade arbetstagarens ”kultur” befäster det exploaterande förhållandet.
Vana från sitt hemland
– De anställda kvinnorna är medgörliga på grund av sin socialt utsatta position, på grund av att de saknar rättigheter. Men arbetsköparna ser ofta deras medgörlighet som ett utslag av deras kultur. ”De är ju vana från sitt hemland”, var det en person som sa, berättar Nilsson.
Hon poängterar att det gäller att fråga sig vad det egentligen är arbetsköparen köper.
– Enligt mina studier är det tydligt att folk överlag inte köper hjälp till hushållet på grund av tidsbrist, utan snarare i syfte att markera sin status.
Hennes intervjuer visar också att en hushållsarbeterska ofta fyller funktionen att ge arbetsköparen bekräftelse.
– Arbetsköparen har en maktposition som gör att hon kan definiera relationen till arbetstagaren som något annat än exploatering. Hon uppfattar sig ofta som någon som är välvillig och hjälper den stackars personen genom att ge henne en plats i sitt hem.
Bakgrund: pigdebatten
Från att ha kallats ”pigavdrag” har nu skattereduktion för hushållsnära tjänster allt oftare kommit att omnämnas, lite mer harmlöst, RUT-avdrag – rengöring, underhåll och tvätt. Regeringen har vinglat i frågan. Kd, m, fp och c är för. V är emot och mp vet inte.
Februari 1999 Göran Persson säger sig hellre ge mer pengar till vård och skola än till hushållsnära tjänster.
Oktober 1999 Socialdemokraternas nye partisekreterare Lars Stjernkvist säger sig vara öppen för subventionerade hushållstjänster.
Mars 2000 Biträdande näringsminister Mona Sahlin vill göra ”svartjobb i hushållen vita”.
Mars 2000 LO säger ja till subventioner för hushållsnära tjänster för dem över 80 år som vill bo kvar hemma.
September 2000 Enligt Sifo säger 59 procent ja till skattelättnad för städhjälp i hemmet – en svängning mot tidigare. Bland s-väljare finns en knapp majoritet för. HSB säger sig vara för.
– Nej, någon skattereduktion kommer inte, säger jämställdhetsminister Margareta Winberg, på en konferens med företagsledare.
Mars 2005 Finlands pigförsök gav inte mer än 1 600 nya städjobb, visar en utvärdering.
