När spelade du dataspel senast? För min del var det ett tag sedan. Men från gymnasiet och framåt brukade jag och mina vänner släpa våra otympliga datorer hem till en kompis för att ”lana”.

Vi spelade Counter-Strike, Warcraft II, Diablo II och senare även Dota – spelserier som fortfarande är populära. Rummet stank snabbt av killsvett och pizza, och tack vare Joltcolan sov vi aldrig en sekund.

Stämningen i nätchattarna var hård, och höll du inte måttet fick du snabbt höra det av laget – med ett pärlband av könsord som avslutas med ”omg please leave n00b!” (”Gud vilken nybörjare, dra är du snäll”, med sarkastisk artighet.)

Jag känner precis igen typen. Jag har växt upp med dem, jag har själv varit dem, jag avskyr dem.

Den grabbiga natthobbyn tonsattes av Basshunter, en av de främsta skildrarna av 00-talets tonårskultur. När han ”pushar på och creepar” i dansdängan ”Vi sitter i Ventrilo och spelar Dota” från 2006 syftar han på att döda monster för att samla erfarenhetspoäng och trycka fram frontlinjen mellan spelets två hjältelag.

Så när Elon Musk skryter om sina spelfärdigheter, känner jag precis igen typen. Jag har växt upp med dem, jag har själv varit dem, jag avskyr dem. Han har länge påstått sig vara rankad 19 i världen i Diablo IV, något som starkt har ifrågasatts med tanke på att andra världsspelare ofta lägger minst 60 timmar i veckan. Det verkar tufft med tanke på att Elon Musk samtidigt skryter om att jobba upp till 120 timmar. Som mest skulle det innebära jobb och spelande på 180 av veckans 168 timmar, och inte en sekunds sömn. Det låter stressigt för en tolvbarnsfar.

Han spelar ofta publikt för att bevisa hur duktig han är, vilket brukar följas av långa trådar på forumet Reddit som visar hur illa hans noobiga spelande matchar med hans ständigt legendariska utrustning.

Nu har hånen tagit en ny nivå. I lördags livesände Musk sitt äventyrande i Path of exile 2, ett hacka-och-slakta-rollspel i stil med Diablo, och skrattades ut i chatten för sitt ständiga döende. Till slut ragequittade han, det vill säga lämnade både spelet och kanalen på hans plattform X. Enligt nättidningen Futurism (7/4) skrev åskådarna att han har ”INGA VÄNNER”, att han ”KOMMER ATT DÖ ENSAM”, samt ser ”DUM OCH FUL” ut. Oklart vilket som är värst.

Plötsligt händer det. Jag känner med världens rikaste man, en sydafrikansk etnonationalist som vill kolonisera Mars och utplåna demokratin. Inte ens han undkommer spottet i spelmiljöernas skoningslösa meritokrati. Inte bara kan pengar inte köpa allt, det räcker inte till någonting viktigt. Som att slippa bli mobbad, eller att ha sällskap in i döden.

Nu förstår jag varför han vill ut i rymden. Världens mäktigaste man är ensam. Det gör honom inte mindre farlig, tvärtom. Men när jag nu smäller på Basshunter i datorhögtalarna tänker jag: I venten är vi alla lika.