Inte sedan 1976 har en naturkatastrof med så ödesdigra konsekvenser ägt rum. Då tog ett jordskalv livet av 600 000 människor i östra Kina. Inte sedan slaget i Poltava har så många svenskar dödats av en och samma händelse.
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, betonar att det historiskt mest unika med katastrofen i Bengaliska viken är att ett så stort antal västerlänningar dödats och skadats på samma gång utanför hemlandet. Trots att katastrofen inträffade flera timmars flygtid från Sverige är den en större rikshändelse än det mesta som hänt på svensk mark under lång tid.
Dessa omständigheter har suddat ut gränsen mellan inrikes- och utrikesangelägenhet och likaså har de lagt grunden för en global solidaritet av sällan skådat slag. Röda korset i Sverige har fått in över 150 miljoner kronor för katastrofrelaterade hjälpinsatser, vilket kan jämföras med de 7,6 miljoner som organisationen samlade in med anledning av jordbävningen i Iran för ett år sedan.
Sverker Sörlin betonar att anledningen till att västvärlden bryr sig så mycket om annandagens tsunami har mindre att göra med katastrofens omfattning än med vilka som drabbades.
– När jordbävningen i Kina inträffade1976 så väcktes till exempel inte lika starka reaktioner, trots att det var fler människor som dog där, säger Sörlin men tillägger att han inte ser det som moraliskt fel.
– Det är ju förklarligt att man reagerar starkare när det är folk i ens närhet som drabbas. Men det är klart att det också är globala maktstrukturer som ligger till grund för vad som får mest uppseende, framhåller han och tar som exempel att jordbävningen i San Fransisco 1989 gjorde starkare avtryck i svenska människors medvetande än katastrofen i Kina1976, trots att den senare var långt mycket större i dödsoffer mätt.
Sörlin betonar emellertid att den solidaritet, som människor visat prov på i katastrofens efterdyningar, ändå måste betrakats som genuin. Grunden är upplevelsen av delade villkor. I den stund då flodvågen rullade in över Thailands kuster befann sig alla i samma sits – den välbärgade västerländska turisten var inte mer skyddad än den fattige fiskaren.
Hela turistindustrin är uppbyggd kring konceptet att den som har råd ska kunna resa bort till ett främmande land och njuta av dess positiva sidor, medan obehagliga element avlägsnas så långt det går från turistens synfält. Tsunamin i Bengaliska viken visade på ett brutalt sätt på vilken bräcklig grund detta koncept vilar.
– Katastrofen har skapat en sorts akut medvetenhet om vår egen såväl som andras utsatthet. Man kan så klart undra vad som händer med svenskarnas solidaritet när vi kommit ur den här akuta fasen, men jag är ändå övertygad om att den här händelsen är så pass historiskt avgörande att vårt medvetande förändrats i grunden, säger Sörlin.
