I slutet av 60-talet började en generation ifrågasätta villa, volvo, vove-tillvaron som delar av föräldragenerationen upphöjt till meningen. De undertryckta begären släpptes ut, och gav ett titthål till en värld bortom. För vissa genom experimenterande med former för att leva tillsammans eller i feministiska samtalsgrupper om vardagen, för andra på en fest nånstans i Kalifornien med två bålskålar varav den ena spetsad med LSD. Men med tiden verkar sökandet i begären gradvis slutat vara en gemensam utsida, för att istället (försöka) tillfredsställas genom en oändlig privat konsumtion av identitetsskapande varor och tjänster. I det här avsnittet pratar vi om Mark Fischer som i sitt skrivande snöade in allt mer på hur kapitalismen överlevde 1968-vindarna genom att låta de blåsa in i marknadens tunnlar och hur denna form tillslut fick monopol på hur vi går till väga för att möta begären. Kan vi, i en tid där det som Fredric Jameson skriver ‘är svårare att tänka sig världens undergång än slutet på kapitalismen’, genom att prata om begären och kapitalismens tillkortakommanden i att tillfredsställa oss finna en horisont för en rörelse mot en radikalt annorlunda och bättre tillvaro?
Brand: Tema militant glädje
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

