Podemos har sedan partiets bildande i fjol seglat upp som ett genuint hot mot det etablerade spanska partisystemet. I fjol fick partiet sensationellt åtta procent av rösterna. Enligt opinionsundersökningarna kan partiet mycket väl bli Spaniens största parti i höstens parlamentsval. På söndagen deltog partiet för första gången i ett inrikesval. Målet var att håva in minst 20 procent av rösterna, till slut blev det mer än respektabla 15 procent. Podemos är nu Andalusiens tredje största parti.
Det blev en viss besvikelse för det unga partiet. Att resultatet hamnade där har till viss del att göra med att partiet inte hade planerat att ställa upp så pass tidigt i ett val. Enligt plan skulle kommunalvalen i maj vara genrepet för Podemos försök att ta sig in i det nationella parlamentet senare i år. Inför kommunalvalet pågår dessutom runt om i landet förhandlingar om att bilda breda lokala vänstervallistor.

Taktiska tricks

Men Andalusiens vänsterkoalition utlyste oväntat nyval, förmodligen av rent taktiska skäl och just för att skada Podemos. Kalkylen gick i alla fall delvis hem. Podemos begränsades starkt av avsaknaden av partistrukturer i den folkrika regionen, som traditionellt är ett fäste för den etablerade vänstern. Dessutom hade Podemos stark konkurrens från det katalanska protestpartiet Medborgarna (Ciudadanos). Det socialliberala partiet, som också profilerar sig mot korruption och nedskärningar, fick nio procent av rösterna.
Socialdemokratiska PSOE, som har styrt i Andalusien sedan slutet av Francodiktaturen på 1970-talet, förlorade tack vara valtaktiken bara fyra procentenheter. Partiet är nu återigen det största partiet i Andalusien med 35,4 procent av rösterna. Valsegern är dock tveeggad: Det var  PSOE sämsta valresultat i Andalusien sedan införandet av regionvalsystemet efter diktaturen.
PSOE:s regionala koalitionspartner, Förenade vänstern (IU), backade från elva procent till sju procent.

Oklar majoritet

Vänsterkoalitionen är därmed historia, i alla fall för stunden. Andalusiens regeringschef Susana Díaz meddelade på måndagen att PSOE tänker bilda en minoritetsregering. Hur den ska kunna styra utan Podemos stöd får framtiden visa. Vissa röster inom PSOE har förespråkat ett sammangående med högerpartiet PP, men detta förefaller vara politiskt självmord: Valets stora förlorare blev nämligen som väntat PP, som minskade från 41 procent av rösterna till 27 procent. Det spanska regeringspartiet förknippas med de senaste årens nedskärningspolitik som har bäddat för proteströrelser som Ciudadanos och Podemos. Dagarna för PP-styret i Spanien verkar därför vara räknade. Nästa stämningsmätare inför parlamentsvalet blir kommunal- och regionalvalen i maj.