– Polisen har nog ändå satsat mest på utbildning om våld i nära relationer. Det är kanske tyvärr ännu sämre inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Det säger Edvard Wibling, som redan 1999 var ordförande för en samordningsgrupp vid namn Kvinnofrid. Där ingick polis, åklagarämbete, Rikskvinnocentrum, Socialstyrelsen med flera.
En undersökning från Polisförbundet visar nu att 57 procent av poliserna inte anser att polisen har tillräckliga förutsättningar för att bekämpa våld mot kvinnor.
Inte misslyckat kvinnofridsprojekt
Kvinnofridsgruppen gjorde ett förslag till utbildning samt ett studiematerial. Visar nu Polisförbundets undersökning att Kvinnofridsprojektet misslyckats?
– Nej det tycker inte jag, när det gäller polisen, säger Wibling, men det är olika hur mycket myndigheterna satsat.
Wibling pekar på att den nya utbildningen vid Polishögskolan sedan slutet av 1990-talet innefattar åtta veckors utbildning om våld i nära relationer. Men det finns också stora regionala skillnader, eftersom ansvaret för utbildning i dessa frågor ligger hos länspolismästarna. Han menar att det självklart är myndigheternas ansvar att arbeta mot våld mot kvinnor.
– Tyvärr är det ofta kvinnojourerna som får komma in som det starkaste stödet. De gör fantastiskt arbete, men vissa kommuner tycker det är bekvämt att lämna en slant och låta dem ta hand om problemet.
Poliser som är äldre i yrket arbetar ibland fortfarande med så kallad medling.
– När de kommer till det vi lite vårdslöst kallar lägenhetsbråk försöker de lugna ner situationen. Men det får inte förekomma idag – har en kvinna blivit misshandlad ska man upprätta en anmälan.