Nyheter 08 augusti, 2022

Politikernas klimatförnekelse leder oss rakt mot värmedöden

Efter en sommar präglad av värmeböljor och skogsbränder tävlar politikerna i att förlöjliga klimatinsatser. Allt för att rädda den heliga tillväxten.

Gräset är redan gulnat, kastanjen utanför sovrumsfönstret har sedan mitten av juni bruna fläckar på löven. Jag går tillbaka till en dagboksanteckning från förra året; då noterade jag fläckarna först en dryg månad senare. Under juni och juli har temperaturer mellan 30 och 38 grader varit det normala här i Berlin. Våren 2022 var regionen Tysklands torraste, det faller allt mindre nederbörd. Vi har börjat ransonera vatten.

Mardrömsbilderna har hopat sig under våren och sommaren; uttorkade fåglar faller från himlen i Indien. Fågelungar i Spanien och Frankrike kokas i sina bon och kastar sig ut i panik, oförmögna att flyga. Nedstörtande glaciärer i Alpen. Spanska gatuarbetare kollapsar i eftermiddagssolen. Det är ett år av hetta och värmerekord från Australien, till Pakistan till USA och Europa. Och det är fortfarande bara juli. Den globala medeltemperaturen fortsätter stiga. Extrema väderfenomen är det nya normala.

”Soon it would be too hot.” Med de orden inleder den alltid lika profetiska författaren J.G. Ballard sin postapokalyptiska roman The drowned world från 1962. Ökad solaktivitet har lett till stigande havsnivåer och ökenutbredning. Ballards roman utspelar sig år 2145, men framtiden framstår inte längre som så fjärran. ”It was getting hotter.” är första meningen i Kim Stanley Robinson cli-fi The ministry of the future (2020). Romanen utspelar sig 2025 och börjar med en fruktansvärd värmebölja i just Indien. Denna gång är det inte ökad solaktivitet som är orsaken, utan den globala uppvärmningen. Litterära framtidsfiktioner återkommer som verklighet.

Det är märkligt. Vi känner den globala uppvärmningen in på bara skinnet – samtidigt pågår något som liknar en riktad smutskastningskampanj på sociala medier mot Sveriges enda Miljöparti. I den uppskruvade kulturkampen förringas den globala upphettningen, seriösa försök att diskutera klimatomställning skrattas bort, trots att det handlar om vår överlevnad.

Efter fem månader av krig i Ukraina upplever de fossila bränslena en renässans. Kriget har fått europeiska stater att frenetiskt bygga ny fossil infrastruktur. På rekordtid ska det anläggas nya terminaler för flytande gas, skaffas tillstånd för fracking och knytas nya affärskontrakt med oljestater. Med ens räknas fossilgas som ”grön” enligt ett beslut från EU-parlamentet i juli. Om det i början av invasionen fanns hopp om en ny politisk samstämmighet om insikten att fredsarbete och klimatarbete hör samman, har kriget nu blivit de europeiska makthavarnas starkaste argument för att låsa fast oss ytterligare i det fossila beroendet.

Ryssland finansierar sitt krig genom försäljningen av gas, olja och kol. Vårt beroende av de fossila bränslena är Putins starkaste vapen, och därför vore ett energiembargo den kraftfullaste sanktionen. Ett sådant innebär uppoffringar och i början av kriget fanns beredvillighet hos breda lager i befolkningen. Det som saknades var en politisk vilja att mobilisera den viljan. Att stänga av gaskranen hade slagit tungt mot Europas ekonomier – men flera tunga ekonomer från universiteten i Köln och Bonn räknade i våras att den tyska tillväxten i värsta fall skulle sjunka med tre procent. Det må vara illa, men uthärdligt.

Men den ståndpunkt som slutligen verkar ha utgått som segrare är den som vill bevara det fossila status quo – för jobbens skull och för ekonomins. Ekonomin får inte ta skada, heter det, eftersom det betyder i slutändan att mindre bistånd till Ukraina. Därför sänks bensinskatten med motiveringen att det stärker landet, enligt ett pressmeddelande från mars.

Det är svårt att avgöra om det är cynism eller naivitet när ena handen ger vapen till Ukraina, medan andra stoppar pengar i Putins ficka.

Att vi har lättare att reagera på omedelbara än utdragna kriser är välkänt. En krigströtthet börjar breda ut sig efter fyra månaders krig. Likaså en klimattrötthet. Vi anpassar oss så gott vi kan.

Visst hade det varit befriande om klimatkrisen hade kommit i formen av en meteorit, som i filmen Don’t look up (2021). Det vill säga som ett gripbart objekt man kan spränga, eller splittra upp i mindre delar för att därefter utvinna dess värdefulla mineraler. En kris som staten i allians med naturvetenskap hade kunnat övervinna med hjälp av militära och teknologiska medel. En kamp med heroiska segrare eller heliga martyrer. Då hade man sluppit ta itu med systemfelen. Kritik av kapitalismen hade inte ens behövt ventileras – antingen så hade den segrat eller gått under, och vi med den.

Ja, tänk om den globala upphettningen var någonting vi kunde besegra i stället för att transformera världen som sådan. Då hade vi kunnat mobilisera för att därefter fortsätta som vanligt. Framsteget hade kunnat ta sina segerrika kliv historien. Teknologi, vetenskap och kapital hade fortsatt kunna leda vägen mot välstånd och upplysning. Aldrig hade vi behövt fråga oss om vi lever i den bästa av världar. Svaret är ju självfallet ja.

Vilken befrielse om klimatkrisen kom i form av en meteorit så vi kunde dö en meningsfull död, samlade längs en strand vid Chiles kust, eller med familj, gott vin och god mat, så vi i en sista akt kunde visa vad som egentligen alltid varit det som betytt mest för oss. Så vackert världen utplånas.

Netflix vet det, Hollywood vet det: Meteoriter är bra content. Spännande, visuellt häpnadsväckande och med ett förlösande nedslag. En gradvis uppvärmning av planeten och samhällets långsamma förändringar är inte ingen vidare underhållning. Vi tittar helst någon annanstans.

”Vi har troligen, i alla fall för en viss tid, höjdpunkten på vårt välstånd bakom oss.” Orden kom något oväntat från den marknadsliberala ledaren för tyska kristdemokraterna, Friedrich Merz. I ett politiskt samtal för vuxna bör man kunna diskutera vad obehagliga sanningar innebär för politiken. I Sverige har klimatfrågan förpassats till periferin, som en Don Quijote kämpas det mot vindkraftverk långt ute längs havsbandet, som om olja, gas och kol aldrig varit ett problem, vare sig för klimatet eller för den globala säkerheten. Nej nej, insisterar socialdemokraten Karl-Petter Thorwaldsson i Dagens Nyheter. ”Vi ska kunna göra de saker vi vill göra och leva det liv vi vill leva utan klimatpåverkan.”

Visst börjar de politiska visionerna för framtiden börjar bli allt tunnare när man till varje pris söker upprätthålla ett normaltillstånd som sakta håller på att glida oss ur händerna. Framtiden kommer bli allt mindre populär och politiken allt mer populistisk. Rysslands invasion mot Ukraina håller på att lösa ut en global hungerkris som förvärras av ett oförutsägbart klimat världen över. Samtidigt luffar politiken på med sina intriger, sina valprogram och fyrårsintervaller. Den ger sina otillräckliga svar, kommer med löften som de sedan bryter.

Den globala upphettningen och de ekologiska kriser som följer kommer inte som en avgränsas kris som vi kan övervinna. Just därför blir det svårt att skapa en sammanhållen politisk berättelse om den. Klimatförändringarnas imperativ går dessutom stick i stäv med upparbetade och invanda politiska föreställningar: Tron på framsteget visar sig vara en återvändsgränd; frihet kan inte betyda frigörelse från naturen och inte hänga samman med en förbränning av olja; tillväxten har sina gränser. Vi borde veta detta, ändå är ord som försakelse eller ”livsstilsförändring” fortfarande tabu i det politiska samtalet. Nedväxt är ett skällsord när arbetar- och medelklass inbillar sig att deras intressen är samma som den globala överklassens.

Vad filmen Don’t look up missade är att den stora bromsklossen inte är förnekelse. Visst, en högljudd minoritet skriker sig hesa när den bestrider att klimatförändringarna är orsakade av människan. Nej, bländverket är våra illusioner om att vi kan fortsätta som förut, att evig tillväxt inte bara är möjligt utan rent av eftersträvansvärt. Bländverket är politiken som väljer att tala om annat i hopp om att vinna valet. Och just därför behöver vi inte så mycket astronomen som sociologen. Mindre av ”världens sexigaste vetenskapsman” med Leonardo DiCaprio i rollen, och mer av en Antonio Gramsci som kan lära oss om hur rörelser vinner hegemoni. Meteoriten är inte så mycket klimatkrisen som civilisationen som rusar mot sig själv. För den så kallade klimatkrisen är ju ingen klimatkris. Klimatet är ju atmosfäriska, naturliga processer. Krisen bryter ut i det inneslutna samhället när det inte förmår att svara på hastiga förändringar i klimatet. Därför blir samtalet bara råare och råare, konfliktlinjerna allt mer hårdragna. Sociala spänningar ökar när resurserna blir allt mer knappa, det utlovade framsteget uteblir, priserna stiger och den globala orättvisan ökar. Den politik som inte kan förena klimatomställning med en rättvisepolitik är förutbestämd att misslyckas. Också det omvända gäller: den som söker öka jämlikheten kommer misslyckas utan ett ekologiskt perspektiv. Därför inte ens de ekonomiskt mest jämlika samhällena kommer hålla samman när ekologin omkring dem kollapsar.

Och vad gäller hettan? I den uppstår krisen i hjärt- och kärlsystemet när kroppens temperatur under en längre period överstiger 37 grader. Hjärtat ger upp. Njurarna slutar att fungera. Så banal är värmedöden.

Flammans veckobrev

Låt Flamman sammanfatta veckan som gått. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och häng med i vad som händer.

Genom att fylla i och skicka detta formulär godkänner du Flammans personuppgiftspolicy.

Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Bosättare fördrev palestinier med hjälp av Israels armé

En israelisk soldat iförd kostym vid ett högtidsfirande organiserat av bosättare på Västbanken. Foto: AP Photo/Leo Correa.

Israelisk militär och bosättare kritiseras av Human Rights Watch för sin behandling av palestinier på Västbanken. Organisationen rapporterar att palestinier har fördrivits från sina hem, och många vågar inte återvända.

– Bosättare och soldater har fördrivit hela palestinska samhällen. De har förstört varje hem, med uppenbart stöd från styrande israeliska myndigheter, säger Bill Van Esveld, biträdande barnrättschef på Human Rights Watch (HRW), i ett uttalande på organisationens hemsida. Han fortsätter: 

– Medan världen fokuserar på Gaza så ökar övergreppen på Västbanken, underblåst av årtionden av straffrihet och likgiltighet bland Israels allierade.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Inrikes 18 april, 2024

Borta med vinden

Vattenfall har investerat miljarder i tre stora vindkraftparker runt Fredrika. Produktionen täcker ungefär en procent av hela landets elbehov, men intäkterna för byn och för Åsele kommun är små. Foto: Robert Henriksson / DN / SCANPIX.

Vind- och vattenkraften i trakterna kring Fredrika producerar en procent av Sveriges el. Samtidigt stängs bibliotek och äldreboenden i närområdet. Med de regler som finns i Sverige stannar vinsterna sällan kvar i bygden.

Skylten som visar vägen mot biblioteket sitter kvar i Fredrikas centrum, men i början av februari slog det igen dörrarna för gott.

Bibliotekarien Britt-Marie Arvidsson har kört de två milen in till Fredrika för att visa oss biblioteket. Det ryms i ett enda, lite större rum i den låga röda skolbyggnaden. Trots det begränsade utrymmet finns allt som man kan vänta sig: skönlitteratur, deckare, fakta, och en avdelning om bygden och landets norra delar. Barnen har ett eget hörn med en kåta där man kan krypa in för att läsa i lugn och ro.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Arne Müller
Journalist i Umeå, som har skrivit boken "Norrsken: Drömmen om den gröna industrin", som granskar industriprojekten i norra Sverige.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Google-arbetare avskedas efter protest: ”AI-drivet folkmord”

Teknikarbetare protesterar utanför Googles huvudkontor i San Francisco i december 2023. Foto: Santiago Mejia/San Francisco Chronicle/AP.

28 anställda sägs upp efter att ha kritiserat teknikbolagets samarbete med israelisk militär.

Minst nio anställda på teknikjätten Google greps i tisdags under en tio timmar lång sittprotest inne på företagets kontor i New York City och Sunnyvale. Under onsdagen meddelade Google i ett internt meddelande att 28 anställda har avskedats för medverkan i protesterna, rapporterar The Verge.

– Allt fler är villiga att riskera sina jobb för att stå upp mot medverkan till folkmord, säger organisatören och Google-arbetaren Ray Westrick till Democracy Now!.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Peter Eriksson
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Utrikes 18 april, 2024

Putin trappar upp jakten på socialister: ”Värre än någonsin”

Georgier protesterar mot den ”ryska lagen” om utländska agenter den 9 april 2024, som har spridit sig i regionen. Foto: Shakh Aivazov/AP.

Ryska socialistiska rörelsen är senast i raden att klassas som utländska agenter och förbjudas att verka i landet. ”Jag räknar inte med att överleva kriget”, säger den svartlistade statsvetaren Greg Judin till Flamman.

Varje fredag håller Rysslands oppositionella andan. Då presenterar nämligen det ryska justitiedepartementet de senaste tillskotten till sin lista med ”utländska agenter”, där både individer, organisationer och medier kan hamna.

Fredagen den 5 april utökades listan med ett nytt namn: Ryska socialistiska rörelsen (RSR), en vänstergrupp med rötter i trotskismen. Flamman ringer upp Ilya Budraitskis (bilden), en av organisationens medgrundare, som sedan krigets början befinner sig i exil i USA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Kultur 18 april, 2024

”Smärtpunkten” hyllar den hårda vården

Tony Olsson, spelad av Martin Nick Alexandersson och Riksteaterns producent Isa Stenberg (Maria Sid). David Dencik spelar Lars Norén. Foto: Nicklas Elmrin /SVT.

SVT:s serie om dubbelmordet i Malexander gestaltar en kriminalpolitik i förändring, men är okritisk till dagens trender. Kriminologen Hanna Tenenbaum har sett ”Smärtpunkten”.

Den 28 maj 1999 sköts poliserna Olle Borén och Robert Karlström ihjäl i Malexander av tre nynazister. Händelsen skakade Sverige. Själv var jag bara tre år, och berättelser om de sår som dåden lämnade fick jag ta del av långt senare.

SVT:s Smärtpunkten tar avstamp några månader tidigare, och gestaltar arbetet med Noréns pjäs 7:3, med tre fångar varav två nynazister i rollerna. Pjäsen spelades på scener utanför anstalter och efter den sista föreställningen rymde skådespelarna. Jakten på dem slutade med morden i Malexander.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Hanna Tenenbaum
Kriminolog.
Veckobrev 17 april, 2024

Jag älskar Sverige mer än Ivar Arpi

Till Sveriges försvar mot nationalisterna! Foto: Privat.

Jag skriver detta på väg hem från en föreläsning om Sveriges psykedeliska historia i Skövde, som jag måste säga är en fantastisk plats. Det första man möts av vid stationen är nämligen ett jättelikt kulturhus. Att det ser ut som en tegelborg från Super Mario Bros gör inte saken sämre.

Kulturhuset byggdes 1964 efter en ritning av Hans-Erland Heineman och sägs vara Sveriges första. Innanför tegelväggarna finns konsthall, biograf, danssalonger, restaurang, konferensrum, en teater med 500 stolar, samt ett bibliotek som pryds av ett praktfullt betongverk av Siri Derkert, ”Senapsträdet och himlens fåglar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Nyheter/Utrikes 17 april, 2024

Högerextrema norrmän återskapar Hamsuns röst med AI: ”Groteskt”

Författaren Knut Hamsuns signatur. Foto: Cornelius Poppe / NTB

Författarens ättlingar är skeptiska till projektet – men det högernationalistiska förlaget har inga planer på att stoppa det.

Det norska högerextrema förlaget Legatum Publishing har planer på att använda AI för att återskapa den nazistiska nationalikonen Knut Hamsuns röst. Syftet är att den konstgjorda rösten ska läsa in Hamsuns bok ”Svält” på engelska. 

Då det gått mer än 70 år efter författarens död så tappar förlaget Gyldendal rättigheterna till verket, som därmed får användas av vem som helst. Frågan om upphovsrätten även gäller någons röst är dock inget lagen har beslutat om än.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Kultur 17 april, 2024

Bilden av den mörke titanen saknar distans

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Författaren porträtteras nu i en dokumentär på SVT av Sindra Grahn. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Lite genikult skadar inte, men dokumentären om dramatikerns konstnärskap hade mått bra av att våga gräva vidare kring gränslinjen mellan etik och estetik.

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Bara det senaste året har två fackböcker givits ut, hans sista oavslutade dagbok har publicerats, ett teatermanus har blivit serieroman, ett antal pjäser har satts upp och i dagarna sänds en dokumentär och en dramaserie om hans liv och verk.

Det hela hade inte varit så problematiskt om det inte kombinerats med en förgudning av honom. En ny ton har infunnit sig i samtalet: Norén beskrivs som en dyster titan, en mobbad olympier.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Rasmus Landström
Författare, litteraturredaktör och medlem i Flammans styrelse.
Inrikes 17 april, 2024

Greta Thunberg har äntligen blivit farlig

Klimatungdomens växande radikalism tyder på mognad. Foto: Pascal Bastien/Avaaz/AP.

Den klimatrörelse som Alex Schulman drömmer om skulle snabbt bli irrelevant.

Jorden har feber. Mars blev den tionde månaden i rad som det globala värmerekordet slogs. Medeltemperaturen de senaste tolv månaderna är 1,56 grader högre än under förindustriell tid. Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader vid slutet av århundradet framstår som alltmer omöjligt att uppnå. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka. Alla förhoppningar om kraftfulla åtgärder mot klimatförändringen har grusats, alla vackra löften från världens makthavare dragits i smutsen.

Min generation har helt enkelt misslyckats fullständigt, och vet om det. I en desperat jakt på syndabockar riktar somliga in sig på klimatrörelsen, och inte minst dess ikoniska ledargestalt Greta Thunberg – som nu blivit för radikal och obekväm. ”Hon hade chansen att förändra världen och kastade bort den”, skriver Alex Schulman i en bitter krönika i DN.

Hans besvikelse visar att han svalt myten om Greta Thunberg med hull och hår: berättelsen om det oskyldiga barnet som säger sanningen till makten, bjuds in till parlament och FN för att hålla tal, och äntligen förmår världens makthavare att ta sitt förnuft till fånga. Men den berättelsen har naturligtvis alltid varit falsk. Inte för att den överdriver Thunbergs betydelse eller genomslagskraft, utan för att den förtiger att den verkliga makten vare sig vilar i FN:s generalförsamling eller i några nationella parlament.

Att mänskligheten i dag befinner sig i en existentiell kris beror i grunden på ett kapitalistiskt ekonomiskt system baserat på hänsynslös exploatering av människor och natur. Ett system som sätter majoriteten av världens tillgångar – och därmed makten över de mest avgörande ekonomiska besluten – i händerna på en liten minoritet.

Läs mer

Miljardärer och kapitalförvaltare utövar alltså lika mycket makt över vår gemensamma framtid som folkvalda politiker. För den som inte vill se detta är det bekvämt att göra Greta Thunberg till syndabock.

Men det somliga vill se som urartning är snarare ett tecken på mognad. Det är både förutsägbart och logiskt att klimatrörelsen blir mer konfrontativ i takt med att tiden rinner ut och den politiska utvecklingen går åt fel håll. Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

En tänkande politisk rörelse måste klara att peka på samband. Mellan militarisering och miljöförstöring. Mellan Israels brott mot palestinierna och fossilindustrins brott mot hela mänskligheten. Mellan den nationalistiska högerns förakt för svaghet och kapitalets behov att söndra och härska. Mellan växande ojämlikhet och urvattnad demokrati. Mellan åtstramad välfärd och utarmning av naturresurser.

Klimatkatastrofen är mänsklighetens allvarligaste kris hittills, men långtifrån den första. Förstörelsen av ekosystem, lokalsamhällen och människoliv har accelererat sedan kapitalismens födelse. Långt innan temperaturkurvorna började peka uppåt existerade överflöd sida vid sida med svält och misär, maktfullkomlighet intill maktlöshet. Mänskligheten lägger mer kraft och resurser på att utveckla och köpa nya högteknologiska vapen än klimatomställning.

Att de unga klimataktivisterna förstår detta bättre än Alex Schulman är inte så konstigt. De har ju redan testat det han föreslår – att snällt sitta utanför parlamenten och be politiker att ”lyssna på vetenskapen”. Tack vare dem finns det nu verkligt hopp. Inte om frälsning genom modiga beslut av världens makthavare, utan om en demokratisk folkrörelse som formar framtiden underifrån.

Inrikes/Nyheter 16 april, 2024

L svänger i skolfrågan: ”Ny politik om två år”

Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm vid presskonferensen. Foto: Samuel Steén / TT.

Liberalerna vill ta fram en ny skolpolitik inför valet 2026. Men enligt Åsa Plesner kan partiet börja driva en annan politik redan nu om viljan finns.

Under tisdag eftermiddag höll Liberalerna en presskonferens där de presenterade sin nya vision för den svenska skolan, som ska omsättas i en ny skolpolitik inför valet 2026. 

I centrum står återregleringen av skolan, där bland annat friskolereformen ska rullas tillbaka, tillsammans med målstyrningen och kommunaliseringen. Även en ”postmodern och konstruktivistisk kunskapssyn” nämns i partiets debattartikel i Svenska Dagbladet, publicerad samtidigt som presskonferensen. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Jacob Lundberg
Nyhetsredaktör och marknadsansvarig på Flamman. Tipsa om nyheter på 072-9218737 (sms/Signal).[email protected]