Rörelsen 13 december, 2023

Program för en frihetlig socialism

Foto: Vänsterpartiet.

Stig Henriksson och Johan Lönnroth presenterar ett alternativt förslag på partiprogram för Vänsterpartiet.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

Vi har tre huvudinvändningar i sak mot programkommissionens förslag till nytt partiprogram för Vänsterpartiet.

Vi saknar en tydlig definition av socialismen och vägen dit. I det socialdemokratiska partiprogrammet heter det: ”Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.” Och i Vänsterpartiets nya programförslag heter det: ”Att slå in på en socialistisk väg framåt handlar om att organisera arbetet på bättre sätt, för att bygga ett samhälle där vi kan leva friare liv.” 

Frånsett just ordet socialism skulle nog alla riksdagspartier, inräknat SD, hålla med om båda programmens beskrivningar av vad socialism innebär. Det finns också i övrigt slående likheter mellan S-programmet och V-förslaget. Om Vänsterpartiets kongress i maj antar programkommissionens förslag finns inte längre något tydligt antikapitalistiskt parti i Sverige.

Vi tror på den frihetliga socialismen, att de arbetande människorna gradvis och underifrån erövrar ägandet och makten från kapitalisterna. Det är det enda sättet att bygga socialism på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi är för ett omfattande statligt ägande. Men att på allvar utmana kapitalismen via staten i en parlamentarisk demokrati, där en ny majoritet åter kan privatisera det som förstatligats, är inte möjligt.

Partiets gröna profil måste bli tydligare. Programförslaget målar upp en falsk motsättning mellan miljö- och klimatpolitik och individuellt ansvarstagande. Båda behövs. Positiva förändringar på detta område har alltid skett genom politiska beslut som backats upp av individer och rörelser som tagit eget ansvar. Vi saknar i likhet med Bertil Bartholdson i hans reservation en skrivning om vikten av biologisk mångfald.

Programförslagets skrivning om ”att hålla fast vid alternativet att Sverige kan lämna EU” innebär att vi fortsätter att vela i frågan om EU-medlemskapet. Vi måste kunna svara entydigt ja eller nej då vi får frågan om vi vill ha kvar Sverige i EU eller inte. Vi vill kunna svara entydigt ja. Och vad menas med skrivningen om ”orimliga begränsningar av medlemsländernas rätt att genomföra den politik de vill”? 

Visst har EU på vissa områden – som arbetsrätten och de ensidigt inflationsbekämpade centralbankerna – på ett orimligt sätt begränsat det nationella självbestämmandet. Men på senare tid har EU tagit stora steg för att luckra upp förbudet mot statsstöd. Och är vi verkligen emot EU:s delvis överstatliga klimatpolitik, som i dag pressar högerregeringen att göra mera? Är vi emot besluten om att jaga skatteflyktingar och stänga skatteparadis? Eller EU-parlamentets beslut om jämställdhet och rättigheter för sexuella minoriteter, som våra kamrater varit drivande i att ta fram, och kraven på Ungern att följa rättsstatens principer? Visst har EU stora demokratiska brister. Men om vi inser det måste vi också kunna tala om hur vi vill förändra EU tillsammans med övrig europeisk vänster. 

Programmet är också alldeles för långt och språket alldeles för akademiskt. Bara för att ta ett exempel förekommer begreppet ”struktur” i olika betydelser på 30 ställen i programförslaget. Tror medlemmarna i programkommissionen att någon som saknar akademisk utbildning kan förstå denna bitvis svårbegripliga text?

Att hoppas att kongressen skall anta vårt förslag till program är kanske mycket begärt. Men kanske kan en rejäl diskussion om för- och nackdelar med de två förslagen leda till rejäla förbättringar av programkommissionens förslag?

Läs hela förslaget på nytt partiprogram här:

Frihetlig socialism

Vänsterpartiet verkar för frihetlig socialism. Den byggs gradvis genom att de arbetande äger allt mer i företagen, har allt större makt över verksamheten och skaffar sig större kunskaper om företagens tekniska och ekonomiska ledning. Den byggs också genom att allt fler samhällssektorer undandras vinstmaximeringens principer till förmån för samhällsnytta. Kooperativa och andra företagsformer som bygger på självförvaltning ska befrämjas av lagstiftningen. De som arbetar i ett företag ska ha förköpsrätt vid försäljning. Medarbetarna ska få uppleva glädjen över att tillsammans med arbetskamraterna skapa de varor och tjänster som människor behöver.

Vänsterpartiet är anhängare av ett omfattande statligt, regionalt och kommunalt ägande. Det gäller inte minst inom bank och finans, skola, vård, omsorg, bostad, elnät, järnvägar och annan infrastruktur. De offentligt ägda företagen ska ha politiskt beslutade ägardirektiv så att de utvecklas på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Även inom offentligt ägda företag och verksamheter ska de som arbetar känna att de har makt över sitt eget arbete. Tillitsbaserad styrning ska ersätta de styrformer som okritiskt hämtats från de kapitalistiskt ägda företagen och som lett till byråkratisering, tillväxt av kontrollapparater, förstörd arbetsglädje och sämre arbetsresultat. 

Storbankernas oligopol bör utsättas för ökad konkurrens från statligt ägda banker, kreditgarantiföreningar och fristående sparbanker.

Vi vill ha en stark lagfäst arbetsrätt som värnar inte bara dem som arbetar i yrken med starka fackföreningar utan också dem som i dag arbetar i de gigföretag där ägarna vägrar ta sitt fulla arbetsgivaransvar. En effektiv och lokalt förankrad statlig myndighet bör finnas för att säkra en god arbetsmiljö. 

Finans- och penningpolitik ska bedrivas med hög sysselsättning och låg arbetslöshet som övergripande mål. Den ekonomiska politiken ska också säkra en låg inflation och starka offentliga finanser. 

Feminism och jämlikhet

Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Kvinnor och män ska ha lika mycket makt och lika mycket lön för likvärdigt arbete. De ska dela på ansvaret i både förvärvs- och hemarbete. Vänsterpartiet vill samarbeta med kvinnorörelser och rörelser för sexuellt likaberättigande. Vi är för kortare daglig arbetstid eftersom det befrämjar jämställdhet, personlig utveckling och samhällsengagemang

Traditioner, kulturmönster eller religioner får inte begränsa den enskildes rätt att själv välja partners, familjetyp och livsstil.

Skillnaden mellan stad och land samt mellan de större städernas förorter och centrala delar måste minska vad gäller samhällsservice. Segregationen måste bekämpas genom en social bostadspolitik, Skattesystemet ska vara progressivt både sett till inkomster och förmögenheter.

Miljö och klimat

Vänsterpartiet är ett grönt parti. Vi bygger vår politik på forskningen och vi samarbetar med miljö- och klimatrörelsen. Klimatomställningen är vår tids ödesfråga. Utsläppen av växthusgaser måste på kortast möjliga tid ner till noll. Det ska på vägen dit bli dyrare att släppa ut växthusgaser. Det ska också bli dyrare att producera miljöskadliga varor, och i vissa fall bör de helt förbjudas. Vi verkar för att förnybara energikällor ska ersätta fossila bränslen. Det ska bli billigare att producera fossilfri energi och miljövänliga produkter. Kärnkraften ska avvecklas.

De rika länder som historiskt stått för det mesta av utsläpp av växthusgaser måste betala merparten av det som krävs för att skydda de fattiga länder som drabbats mest av temperaturökningen och miljöförstöringen. 

Vi måste alla ändra vår livsstil och bli mer klimatsmarta och miljömedvetna. 

Den biologiska mångfalden måste säkras. Det kräver ett långsiktigt perspektiv på alla politiska nivåer. Naturen ska vårdas och det naturliga kretsloppet värnas. Tillgången på sötvatten måste säkras. Fiskebestånden måste vara ekologiskt hållbara. 

Vi vill säkra tillgången på naturskog. Att bevara och vårda skogen är viktigt för både klimatet och för att säkra biologisk mångfald. En miljövänlig skogspolitik går att förena med produktiv användning av skogsråvarorna. Försurningen av haven, spridningen av skadliga kemiska ämnen och ökenspridningen måste upphöra. Sverige ska gå i spetsen i arbetet för att säkra mänsklighetens överlevnad. 

Utbildning, vård och omsorg

En bred och väl fungerande grundutbildning är samhällsbyggets fundament. Gymnasieskolan ska vara både yrkesförberedande och allmänbildande. Utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska vara fri att formas av lärare och studenter. 

Verksamhet som i huvudsak finansieras av skatter ska i första hand drivas i offentlig regi. Även kooperativt och ideellt ägande inom skola, vård och omsorg ska vara möjligt. Aktiebolag och privata ägare drivna av vinstintresse ska inte få förekomma. 

Vi slår vakt om det regionala och kommunala självstyret. Antalet regioner ska bli färre, och regionaliserade statliga myndigheter ska ha samma geografiska indelning som regionerna. 

Vi vill ha generösa socialförsäkringar. Arbetslösa, sjuka, barnlediga och de som lämnat arbetslivet ska kunna känna sig trygga med att inkomsterna räcker för ett värdigt liv. 

Brottslighet ska bekämpas genom en lokalt förankrad polis, som samarbetar med socialtjänst och skola i närområdet. Rättsväsendet ska vara politiskt oberoende. Kriminaliteten ska bekämpas genom i första hand socialt förebyggande åtgärder som börjar redan i förskolan och stärks i grundskolan. Kriminalvården ska vara humanistiskt inriktad och sträva efter återanpassning av de dömda. 

Demokrati, makt och frihet

Vi vill ha ett starkt civilförsvar, med en allmän och lika värnplikt för kvinnor och män. Sverige ska arbeta aktivt för nedrustning. Sverige ska ansluta sig till traktaten om avskaffande av kärnvapen. 

Vi slår vakt om den parlamentariska demokratin med dess yttrandefrihet och föreningsfrihet. Kulturen är en viktig del av yttrandefriheten. Vi behöver ett mångfaldigt kulturliv, som berör, lyfter, ifrågasätter och flyttar gränser. 

Vi vill att alla förtroendevalda på alla nivåer ska ha arvoden och förmåner som gör att de lever ett materiellt liv som inte är på en väsentligt högre nivå än genomsnittet av väljarna. 

Vi vill avskaffa monarkin till förmån för republik. 

Alla sorters diktaturer är oacceptabla. Tillsammans med andra demokratiska krafter verkar vi för att avskaffa dem. Inget land har rätt att agera som regional eller global supermakt. Vi verkar för upplösning av Nato och alla andra militärallianser. Sveriges försvar ska skydda oss från angrepp och utanför landets gränser enbart delta i militära insatser beslutade av FN. 

Vänsterpartiet är ett antirasistiskt parti som bejakar ett öppet samhälle med kulturell mångfald. Vi vill ha en generös asylpolitik, men en reglerad arbetskraftsinvandring för att förhindra lönedumpning och andra sätt att utnyttja rättslösa.

Vi är ett internationalistiskt parti. Vi bekämpar all slags nationalism. Vi är en del av en gränslös rödgrön och feministisk rörelse. 

Vänsterpartiet arbetar tillsammans med andra vänsterkrafter i Europa för att EU ska demokratiseras och öppenheten i beslutsfattandet öka. Den felkonstruerade monetära unionen, med sin ensidiga inriktning på inflationsbekämpning, påverkar också svensk ekonomi negativt. Tillsammans med andra progressiva krafter i EU verkar Vänsterpartiet för en grundläggande fördragsförändring så att fler jobb och låg arbetslöshet i stället prioriteras. EU ska också reformeras för att minska klyftorna mellan fattiga och rika i Europa. 

Den inre marknaden ska inte vara överordnad hänsyn till miljö och sociala villkor. Vi vill att EU ska vara en ledande kraft i det globala klimatarbetet. EU ska också verka för att minska det gränslösa kapitalets makt, stänga skatteparadisen och tvinga de internationella företagen att betala skatt där de producerar. Kollektivavtalen ska värnas. EU ska också stifta lagar som tvingar gigbolagen att ta sitt fulla arbetsgivaransvar. Vi vill tillsammans med andra europeiska vänsterkrafter bygga om EU i grunden till ett välfärdssamhälle på europeisk nivå. 

Vänsterpartiet verkar tillsammans med andra globala vänsterkrafter för ett demokratiserat FN med en bättre parlamentariskt förankrad generalförsamling och ett säkerhetsråd som speglar nutidens geopolitiska läge i stället för den från 1945. Vi vill att den internationella domstolen i Haag ska omfatta alla nationer och kunna inte bara döma dem som begår krigsbrott utan också dem som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter. 

Den internationella valutafonden och Världsbanken ska demokratiseras, så att deras styrelser mer baseras på befolkning än på rikedom. De båda ska aktivt delta i arbetet mot skatteflykt och för valutabalans. Världshandelsorganisationen ska verka för en rättvis handel och för att stoppa handeln med ekologiskt och socialt skadliga varor. FN-organet ILO ska säkra rimliga arbetsvillkor och fackliga rättigheter. Världshälsoorganisationen ska få mer makt i arbetet för att bekämpa pandemier, och samtidigt göras mindre beroende av de stora läkemedelsbolagen. FN-organet Unesco ska befrämja världskulturen. 

I takt med att diktaturerna demokratiseras blir det möjligt att bygga gränsöverskridande demokrati. På lång sikt är målet ett direktvalt världsparlament. 

Nyheter 31 januari, 2026

Okänd svensk skickade kvinnor till Epstein

Bilder: Amerikanska justitiedepartementet.

Under 2010-talet hade Jeffrey Epstein tät kontakt med en svensk man, som mottog hundratusentals kronor för att förse miljardären med unga kvinnor. Flamman följer spåren – från Le Pen och Fidel Castro till exklusiva Djursholm.

I över tio år hade Jeffrey Epstein kontakt med en svensk man, som försåg honom med unga kvinnor. Flamman har tagit del av hundratals meddelanden mellan de två männen, från de nya dokument om pedofilmiljardären som släpptes under fredagen.

Merparten av konversationerna handlar om unga kvinnor, som den svenske mannen skickar bilder på till Epstein. När han gillar dem ser den svenska mannen till att ett möte blir av. Därefter skickar Epstein pengar till mannen.

”Hej Jeffrey. Jag hittade just en fantastisk en. Hon är 20 år gammal men ser yngre ut. Från Lettland”, lyder ett av de tidigaste meddelandena.

Exakt vad den svenske mannen arbetat med är oklart, men han verkar ha haft en fot i mode- och modellindustrin. En av de arbetsplatser han anger är World Fashion Channel, som ägs av den ryska oligarken Igor Kesaev. Kvinnorna som diskuteras kommer från flera olika länder, men med ett särskilt fokus på svenska kvinnor.

”Jag vet hur man hanterar dem. Om du behöver råd från mig, säg till. Tro mig, jag vet hur man pratar med dem”, skriver den svenska mannen till Epstein vid ett tillfälle.

I flera konversationer diskuterar de kvinnors kroppar på ett ingående sätt. Ofta genom att den svenske mannen skickar bilder på unga kontakter som Epstein kommenterar.

”Ser inte glad ut. Fejktuttar?” skriver Epstein om en kvinna, och får till svar att hon är ”väldigt artig”.

”Jag litar på din bedömning”, svarar miljardären, och skriver att kvinnan kan besöka honom. Men, tillägger han:

”Hon är fin, hennes tuttar är fruktansvärda. De måste göras om.”

I konversationerna mellan de två männen diskuteras ofta pengar. Vid ett tillfälle skickar Epstein 2 000 euro till ett svenskt konto, i andra konversationer nämns summor på 2 500 till 5 000 dollar. I en senare konversation uppger mannen att miljardären ska skicka pengarna till ett konto i Dubai, dit Epstein vid ett tillfälle skickar 10 000 euro. Han har även tagit emot pengar till ett thailändskt konto.

Mannen var fram till för några år sedan skriven i en lägenhet i södra Stockholm, men flyttade för några år sedan till en exklusiv adress i Djursholm. En av grannvillorna var Sveriges dyraste fastighet på 00-talet.

På Linkedin uppger han att han i dag arbetar med guld och kryptovalutor för ett schweiziskt bolag.

Den svenske mannen har ett brett nätverk i bland annat Frankrike, som nämns kort i en dokumentär från franska kanalen France 2 förra året. Där visas bilder på honom tillsammans med bland annat Nationella frontens tidigare ledare Jean-Marie Le Pen, den franska modemiljardären Francois Pinault och skådespelarna Robert De Niro och Salma Hayek.

I en konversation från 2016 besöker han Kuba med sin familj för att delta vid Fidel Castros begravning, men nämner också att han diskuterar att öppna en kubansk modellagentur.

”Jag träffar fantastiska nya söta skönheter, kommer hålla dig uppdaterad”, skriver han till Epstein.

Han skriver också i konversationen att han träffat Fidel Castros son, och hävdar att han vill bjuda in Epstein till Kuba.

Ända fram till 2019 fortsätter den svenska mannen att ordna fram kvinnor åt Epstein. I ett mejl skriver Epstein att en av kvinnorna föreslagit att ses på en restaurang, men att han ”inte gör det i New York” och i stället bjöd hem kvinnan.

De sista kontakterna mellan Jefrrey Epstein och den svenska mannen äger rum två dagar innan Epstein grips av polisen misstänkt för en mängd sexbrott, bland annat människohandel. Då skickar mannen ett inlägg från Vita huset, där presidenten Donald Trump står på presidentpalatsets veranda.

”Glad fjärde juli”, önskar den svenska mannen.

Två dagar senare grips Epstein, och dör senare i häktet. 

Jeffrey Epstein har tidigare uppmärksammats för sina kontakter med den svenska finanskvinnan Barbro Ehnbom, som tillsammans med Handelshögskolan mottog hundratusentals kronor i donationer för sitt samarbete med Epstein via kvinnonätverket Barbro’s best and brightest. Där ingick bland annat prinsessan Sofia, som syns på bilder i de nya dokumenten.

I höstas kunde Flamman avslöja att minst en av donationerna var direkt kopplad till att en av de svenska kvinnorna besökt Epstein i hans hem.

Även Barbro Ehnboms namn förekommer i flera av de nya dokumenten, men inget tyder på att hon haft något att göra med Jeffrey Epsteins andra svenska kontakt.

Flamman har sökt den svenska mannen.

Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 31 januari, 2026

Generationsskifte för antifa

Skuldra mot skuldra. Men nya strategier behövs i en ny tid. Foto: Vorlage.

Antifascisterna har växt upp och skaffat jobb och barn. Nu kommer den första stora dokumentären om rörelsen. Det är en nostalgitripp – men den unga generationen behöver hitta sin egen väg, skriver Mathias Wåg.

Hösten 2024 fyllde fem antifascister 50 år och bjöd in till fest i Berlin-stadsdelen Kreuzberg. Det kändes som en klassåterträff. En gång i tiden var de alla aktiva i Antifascistsche Aktion Berlin (AAB), innan gruppen 2003 splittrades i olika falanger. Som vänstergrupper gör. De brukade ha de största demonstrationsblocken, de snyggaste affischerna och bästa festerna. De ägde gatorna och gjorde antifaloggan trendig. De brukade vara våra ledstjärnor.

Nu stod vi där i Festsaal Kreuzberg, en samling välklädda föräldrar i somriga festklänningar och färgglada skjortor som dolde tatueringarna, med fast anställning och vilda ungar. Ingen yttre betraktare skulle kunna gissa att här firade politiska aktivister. Vi pratade inte ens politik med varandra. Tyvärr.

En ung generation punkare och husockupanter tvingades lära sig slåss och organisera sig.

”Jag vet inte längre vad vi ska göra”, sade min tyska vän Mats apropå den stora våg manifestationer mot Alternative für Deutschland som pågick samtidigt, den största tyska sociala protestvåg i efterkrigstid. Partiet stod inför sitt genombrott och hade lämnat gatorna bakom sig. Nu stod striden i parlamentet. ”Vi har organiserat demonstrationer sedan tidigt 90-tal, tränat generationer i massolydnad. Men det går inte längre att fortsätta bara på ren rutin”.

Dokumentärfilmen Antifa: Schulter an Schulter, wo der Staat versagte med premiär samma månad som födelsedagsfesten, kan ses som en stafettpinne.

Jag såg den ett och ett halvt år senare, den 14 januari, på Bio Bristol i Sundbyberg.

Dokumentärfilmarna Marco Henig och Steffen Maurer intervjuar fem antifascister som var aktiva under 90-talet och 00-talet i olika tyska städer. Några av dem är samma personer som jag träffade på festen i Kreuzberg. Utifrån deras levnadsöden får vi en historieskrivning över den militanta autonoma antifascismens framväxt.

Efter murens fall och återföreningen löpte en våg pogromer över Tyskland. Startskottet var september 1991 då en folkmobb under fem nätter attackerade flyktingförläggningar och gästarbetarboenden med stenkastning och brandbomber i den östtyska staden Hoyerswerda. Mordbränderna och attackerna spred sig från stad till stad, högerungdomar tävlade om att göra sin stad ”ausländerfrei”, fri från utlänningar.

Det blev väckarklockan för de intervjuade. En ung generation punkare och husockupanter tvingades lära sig slåss och organisera sig. Med framgång. Under 90-talet bildades hundratals tyska antifascistiska grupperingar. Som blev allt skickligare på att genomföra stora demonstrationer som stoppade nazistmarscher och angrep nazistmöten.

Det är nakna porträtt av de fem aktivisterna. Om de dödsfall och överfall som traumatiserade och radikaliserade dem. Att se sin vän Conny Wessman köras över när han jagades ut i gatan av tysk polis i Göttingen eller när husockupanten Silvio Meier knivhöggs till döds av nazister utanför en punksquat i forna Östberlin. Men också hur det påverkade dem att vara aktiva i en allt mer våldsutövande miljö. Kunde självförsvaret gå för långt? Gick det att nå samma resultat genom fredligare metoder som kartläggande journalistik, ungdomsverksamhet eller separatistiska kvinnogrupper, utan att behöva betala samma pris som för de militanta aktionerna? Filmen vill lämna över erfarenheter till nästa generation, utan att försköna eller romantisera. Det är skickligt gjort.

Läs mer

Som politisk diskussion blir filmen däremot tunn. Strategidebatterna lyfts inte fram, om de vägskäl rörelsen ställdes inför. Under de första åren på 90-talet förbjöds elva nynazistiska organisationer i Tyskland. Men repressionen hårdnade även mot antifascisterna. Polisen lärde sig slå ned demonstrationerna och flera antifagrupper tvingades försvara sig mot att stämplas som kriminella föreningar.

Svaret blev att antifagrupperna utvecklat en dubbel struktur. Dels öppna organisationer som tränar aktivister i olydnad och genomför koordinerade öppna massblockader. Som Antifascistische Linke (ALB) i Berlin, den organisation mina vänner skapade ur AAB:s upplösning. Och så slutna ”klandestina” grupper som verkar i det dolda. Som Antifa Ost, den enda europeiska antifascistgrupp Donald Trump fört upp på sin lista över utländska terroristorganisationer. Men som min vän Mats betonade på 50-årsfesten. Nästa generation antifascister kan inte kopiera de äldres metoder. Läget är ett annat nu. De måste gå sin egen väg nu när extremhögern tagit sig till makten.

Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 31 januari, 2026

Stora liv blir en söndagsutflykt

Ingrid Elam har tidigare skrivit romanens historia. Nu är det dags för biografins. Foto: Veronika Ljung-Nielsen/DN/TT.

Rasmus Landström följer Ingrid Elam på en bildningsresa från egyptiska gravar till Taylor Swift. Boken gör anspråk på att vara en pionjärinsats, men tappar bort ett helt millennium.

Ingrid Elam har i sina två senaste böcker utvecklat en ljuvlig stil. I både Jag. En fiktion och Romanens segertåg använder hon hela världslitteraturen som arbetsfält. En ganska konventionell utvecklingshistoria berättas, men Elam har en sällsam förmåga att guida läsaren genom oländiga romaner och peka ut sevärdheterna. Ofta på några korta, gnistrande rader. I sin nya bok Läsa liv (Natur & kultur, 2026) använder hon samma teknik på biografigenren, eller ”levnadsteckningen” som den kallades fram till 1800-talet. Om romanens utveckling finns det hundratals verk bara på svenska men om biografins utveckling kommer jag inte på ett enda. En pionjärinsats med andra ord, men också ett vansinnigt projekt: år 2009 gavs 13 795 biografier ut – bara i USA.

Det börjar bra. Elam berättar om de äldsta biografierna, de 4500 år gamla nekrologerna på egyptiska gravar. För att därefter ta ett skutt över årtusendena och ringa in den moderna biografins födelse i slutet av 1700-talet. Det som händer då – med Voltaires porträtt av Karl XII – är att en ny riktning för levnadsteckningen pekas ut. Biografiskrivande handlar inte längre om att fånga en stor mans handlingar i uppbyggligt syfte, utan om att porträttera en unik personlighet. Under 1800-talet genomgår biografin samma utveckling som romanen: individen ställs i centrum, originalitet premieras och syftet är inte längre att erbjuda exempel – utan att underhålla. Som läsare känner jag mig upplyft av denna jämförelse med skönlitteraturen. Det är lite som att gå genom en porträttkorridor med biografiförfattare på ena väggen, skönlitterära författare på andra väggen. Man har alltid intressanta ansikten i ryggen när man stannar och tittar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Veckobrev 30 januari, 2026

Varför är unga män så höger? 

Unga män tävlar i släddragning. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Har du också sett den hjärtskärande SVT-dokumentären Starkast vinner?

Den sändes i höstas men jag såg den först nu. Där berättar unga män om de sjuka skönhetsideal i sociala medier som driver tonårskillar in i ätstörningar. Det börjar ofta oskyldigt: att väga maten och räkna kalorier för att bli lika ”deffad” som influerarna. Och slutar som skelettsmala kroppar i rullstol som kan dö om de reser sig upp.

En scen biter särskilt hårt. En pappa berättar hur sonen bröt med honom för att han börjat övervaka sonens ätande. Inte minst gör det ont eftersom manlig manlig sårbarhet så sällan får ta plats på skärmen. Flera medverkande säger samma sak: unga män som visar sig svaga riskerar att bli ännu mer utsatta, och därför vågar de inte ens prata om problemet. Och när ingen talar, finns inte heller någon att spegla sig i.

Nog säger det något att så många centrala aktiviteter för unga män – spela, gymma, scrolla – sker i ensamhet. Medan tidigare gemenskaper har tunnats ut.

Unga män verkar vilsna just nu. Kan det ha något att göra med den högersväng bland unga som Dagens Nyheter rapporterade om i onsdags? Jag har sett invändningarna om att unga kvinnor är vänster, eller att trenden överdrivs. Men nog är det ett problem för vänstern att 57 procent röstade på Tidöpartierna i Stockholms skolval 2022, samt att en majoritet unga män för första gången (förutom 2018) sedan mätningarna började på 80-talet ser sig som höger.

Ointresset för att förstå unga män är inte bara illavarslande, utan bidrar säkert också till att förklara utvecklingen.

Så vad kan ligga bakom?

En pusselbit finns i Flammans artikel om det svenska datorspelsbolaget Paradox, vars intrikata korsfararspel har blivit symboliskt viktiga för USA:s unga extremhöger. I en krönika spinner Ludvig Köhler vidare och konstaterar att datorspel i dag har blivit den samlingspunkt för unga som musiken var när han gick i skolan. Men eftersom vi journalister som skriver om ämnet är fast i vår uppväxts tankar om musiken som viktigare kulturbärare än datorspel har vi missat den värld som unga män växer upp i.

Att skylla på datorspel är billigt. Men nog säger det något att så många centrala aktiviteter för unga män – spela, gymma, scrolla – sker i ensamhet. Medan tidigare gemenskaper har tunnats ut. Som jag skrev i en artikel i Dagens Nyheter om gym som inspirerats av danskulturen:

Läs mer

”Enligt Som-institutets rapport Svenska ungdomar 1986–2024 har deltagandet i föreningsliv halverats, i allt från idrott och friluftsliv (61 till 33 procent), kultur (18 till 8) och fackföreningar (51 till 19). Medan individuella hobbyer som aktiesparande och gymmande blir allt mer populärt.”

En annan möjlig förklaring är att de växt upp i en mer osäker framtid sedan finanskrisen, och märker att kvinnor verkar bättre rustade för denna nya värld – både med sina relationella färdigheter och högre betyg. Kanske lockas man därför också av reaktionära revanschbudskap som miljardärer som Donald Trump och Elon Musk trummar in. Som dokumentären formulerar det: starkast vinner.

Ett första steg måste dock vara att prata med dem, som man gör i dokumentären, snarare än att ge upp om dem. Det finns alltid skäl till att människor hamnar där de gör.

Varför tror du att unga män är så höger?

Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 30 januari, 2026

Eurovisionbojkott populärt bland unga

Palestinakommittén demonstrerar utanför norska public service-bolaget NRK för att landet ska bojkotta Eurovision i november 2025. Foto: Javad Parsa/NTB.

En svensk bojkott av Eurovision har ett starkt stöd, visar en ny undersökning från Sentio. ”När Eurovision används som propagandaplattform måste vi sätta ned foten”, säger Christian Tengblad från Skiftet.

En majoritet av unga mellan 18 och 24 år vill att Sverige bojkottar Eurovision i Wien, i protest mot Israels deltagande. Det visar en ny mätning som opinionsinstitutet Sentio tagit fram på uppdrag av kampanjorganisationen Skiftet.

1 000 personer har fått svara på följande påstående: ”Sverige bör inte delta i Eurovision 2026 när Israel får vara med.” Undersökningen är snarlikt utformad en norsk undersökning som Sentio gjorde på beställning från Fagforbundet, en del av norska LO. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 30 januari, 2026

Hind Rajabs öde borde inte ha gjorts till thriller

Amer Hlehel, Clara Khoury, Motaz Malhees spelar hjälparbetarna på larmcentralen i Ramallah. Foto: Juan Sarmiento G/Folkets bio.

När Hollywoodstjärnor investerar i en film av världens nu mest laddade ämne är insatsen skyhög. Men ambitionen att både vara en nagelbitare och politiskt sprängstoff blir förvirrande, men värst av allt – etiskt tveksamt, tycker Flammans filmrecensent Rasmus Holm.

”Det var inte jag som skrev thrillern, det var krigets realiteter”, sade den tunisiska regissören Kaouther Ben Hania om sin film Hind Rajab – rösten från Gaza i en intervju i brittiska Screen International. Filmen handlar om den sexåriga palestinska flickan Hind Rajab, som i januari 2024 sköts till döds av israeliska styrkor då hon och hennes familj försökte fly med bil ut ur Gaza. Att göra film av händelsen känns angeläget i en tid fylld av vittnesmål från krigsbrotten i Gaza. Så tycks också filmens producenter ha resonerat, bland dem kändisar som Brad Pitt, Rooney Mara och Michael Moore som velat synas med sina namn. 

Ändå ställer jag mig frågande till det Ben Hania säger. Till skillnad från henne tror jag inte att ett pågående krig bäst låter sig gestaltas i en thriller. Än mer skeptisk blir jag när jag ser trailern, en kavalkad av klipp på ledsna ansikten ackompanjerade av sentimental pianomusik. Risken finns att Hind Rajabs öde reduceras till en effektsökande rysare som premierar affekt före reflektion. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Utrikes 30 januari, 2026

Aktivisterna som beväpnar Ukrainafronten

På Fria Ukrainas plats kan Gunnar Hökmark och gamla trotskister skaka hand –  åtminstone tills det blir fred. Foto: Liz Fällman.

I källargångar under Kupjansk förs ett utnötningskrig mot ryska drönare och artilleri. I Stockholm förs en annan strid: om vänsterns rätt – och skyldighet – att stödja ett land som slåss för sitt självbestämmande, även med vapen.

44-åriga Vadim Sova skriver till Flamman på Whatsapp, översatt av Google. Han skickar bilder på beväpnade män i trånga, dunkla krypin, dit små strålar dagsljus tränger genom kamouflagenäten.

”Vi bor i källare och andra rum under mark, när vi inte sitter på eldgivningspass. Jag är i stan hela tiden, att förflytta sig är bara möjligt i dåligt väder. Ryska drönare finns överallt i skyn. Artilleri och målsökande bomber skadar konstant våra kanonpositioner, broarna över floden, och själva staden.”

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Nyheter 29 januari, 2026

S vill se poliskontroll av samtlig HVB-personal: ”Marknadsmisslyckande”

Fredrik Lundh Sammeli, socialpolitisk talesperson för Socialdemokraterna. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Socialdemokraterna vill se hårdare bakgrundskontroller för personalen på HVB-hem. Med sig har de även Vårdföretagarna – som dock motsätter sig planerna på att ta över HVB-hem för unga kriminella i offentlig regi.

All personal som arbetar på HVB-hem ska bakgrundskontrolleras av polisen. Det förslaget lägger Fredrik Lundh Sammeli, socialpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, på onsdagen.

– Vi måste rensa ut de kriminella ur den här verksamheten, säger han, och lyfter fram att förslagen redan tagits fram av arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 29 januari, 2026

Högerkubanerna som deporteras av sin egen president

Många exilkubaner i Little Havana i Miami är djupt kritiska mot regeringen på sin karibiska hemö. Foto: Pedro Portal/Miami Herald/AP/TT.

I Miami röker min kubanska släkt cigarr och spelar domino i Trumpkepsar. Jag bär på en fråga jag inte vågar ställa: varför försvara en president som hotar att kasta ut dem?

Överallt på gatan Calle Ocho i stadsdelen Little Havana hörs salsatoner och galande tuppar. På barerna röker gubbar feta cigarrer och domino. Det här är mittpunkten för stadens kubanska diaspora, som förvandlat området till en underlig replika av hemlandet.

Miami är Latinamerikas huvudstad i USA, med sju av tio invånare från den sydliga kontinenten. En stor del av dem är kubaner som under 1960-talet flydde revolutionen och korsade havet i hopp om att den amerikanska drömmen skulle räcka även till dem.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 29 januari, 2026

Makaker för miljoner

Makaker lever främst i Asien, i ett område som sträcker sig från Afghanistan i väst till Japan i öst. En art, berberapan, hittar man dock i Marocko och på Gibraltar. Foto: Kafi/Adobe stock.

Mauritius är världens största exportör av makaker för biomedicinsk forskning. Medan vissa ser dem som skadedjur höjer öns hinduer sina röster mot handeln.

Augusti 2024 i Port Louis, Mauritius huvudstad. Några bitar sockerrör ligger utspridda på den stekheta asfalten, tillsammans med en bit metallnät – resterna av en provisorisk fälla för vilda apor.

Några dagar tidigare hade Mansa Daby (bilden), grundare av organisationen Monkey massacre in Mauritius, som kampanjar mot uppfödning av långsvansade makaker på den östafrikanska ön, besökt platsen för att bekräfta att där fanns en fälla. Nu är hon tillbaka, efter ett tips om att den hade förstörts.

– Förra gången jag var här var den intakt och fullt fungerande, säger hon.

– Sådana här aggressiva reaktioner från lokalbefolkningen är rätt extrema, men det har hänt ett par gånger. Vissa människor har fått nog av de här fällorna, som ibland bara ligger några meter från deras trädgårdar.

Långsvansade makaker har fötts upp på Mauritius sedan 1980-talet, men sedan 2020 har branschen exploderat. Fram till dess var Kina världens största exportör av laboratorieapor, som är avgörande för forskning om virus och infektionssjukdomar. År 2018 exporterade Kina omkring 30 000 apor, främst till USA. Men under covid-19-pandemin beslutade Peking att förbehålla icke-mänskliga primater för den egna läkemedelsindustrin.

Användbar. Under 1900-talet har makaker ofta används inom biomedicinsk forskning. Arten har bland annat varit viktig för att utveckla kunskapen om mänskliga blodgrupper. Foto: Josh/Adobe stock.

År 2023 hade Mauritius tagit över som världens största exportör och sålde 15 097 apor, fler än både Kambodja (13 305) och Vietnam (3 405). Eftersom tillgången på uppfödda djur inte räckte till skickades omkring 2 500 vildfångade apor till laboratorier samma år – trots att den långsvansade makaken finns med på Internationella naturvårdsunionens rödlista över hotade arter.

Sex mauritiska företag tjänar tillsammans över fyra miljarder rupier (787 miljoner kronor) om året på makakexport. Det är dock en liten del av öns BNP på 138 miljarder kronor, där turism och i ännu högre grad finansiella tjänster dominerar. Mauritius betraktas än i dag som ett skatteparadis.

Aphandeln strider mot religionen hos många av Mauritius 1,3 miljoner invånare. Poonam Ramrichia är en av dem som larmar Monkey massacre om fällor. Hon bor i Crève-Cœur, en liten by vid skogsbrynet.

– Inom hinduismen är apor heliga. Jag kunde inte vara tyst när jag hörde de stackars djuren skrika. De var fångade precis utanför mitt hus, säger hon.

Vid hennes ytterdörr står ett litet altare tillägnat apguden Hanuman.


Hinduismen utövas av hälften av befolkningen och är Mauritius största religion, före både kristendom och islam. Enligt Mansa Daby kontaktas organisationen ofta av hinduer som känner skuld över aphandeln och vill göra något.

– Utländska investerare i makakuppfödning underskattar hur viktig den mauritiska kulturen är, säger hon.

Hon syftar på det USA-baserade företaget Charles River Laboratories som är en av de största leverantörerna av försöksdjur globalt. I november 2023 köpte de upp Noveprim, en av öns två största uppfödare. Enligt Mansa Daby har Noveprim satt ut fler fällor sedan ägarbytet.

Helig. I hinduiska texter beskrivs apguden Hanuman som ful på utsidan men vacker inombords. Han sägs också vara oerhört stark. Bild: Wikimedia.

– Hanuman är den viktigaste guden för mauritiska hinduer, eller åtminstone den som dyrkas mest i hemmen. Han är en beskyddare som ger oss styrka att möta faror, sade Doorvasa Ramnaria, som är pandit, hinduisk präst.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)