Det var bara några år sedan men det känns redan som en helt annan tid. Nu har Socialdemokraterna också begravt kravet på återställd restaurangmoms i förhandlingarna med Miljöpartiet. Som Martin Klepke på LO-tidningen skriver så innebär Miljöpartiets förhandlingsseger ”att Löfven får försöka hitta dryga fem miljarder kronor till skola och jobb någon annanstans än genom en återställning av den verkningslösa momssänkningen.”
Nu är det ju dessutom så att Håkan Juholt underdrev det hela. Räkmackan blev ju inte ens billigare av reformen. Och inga tydliga jobbskapande effekter kunde påvisas av utvärderingarna. Som Flamman kunde visa den 4 september har tvärtom flera av de arbetsgivare som gick ut och varnade sin personal för att rösta mot alliansen färre anställda nu än innan momssänkningen. Allt tyder på att momssänkningen, i likhet med de flesta andra reformer Alliansregeringen genomfört, bara har blivit en transferering från offentligt till privat. Från vård, skola och omsorg till restaurangägarnas fickor.
Fördelningspolitiskt är det dåligt och något som Socialdemokraterna och Miljöpartiet borde vilja åtgärda om de nödvändigtvis vill behålla den sänkta krogmomsen. Hade de menat allvar med att förändra Sverige hade de samtidigt lagt ett förslag som också stärkte statens kassa. En bra signal om att den nya regeringen ens vill försöka börja göra något åt de ökande ojämlikheten i Sverige vore till exempel ett förslag om återinförande av förmögenhets-, gåvo- eller arvskatten.
Nu finns det ju ett krux med den här uppgörelsen som många kommentatorer inte nämner. Den går inte igenom om inte Vänsterpartiet godkänner den. Alliansen har ju bara lovat att ”släppa igenom” en budget om de ”rödgröna” är större än alliansen. Diskussionen är med andra ord inte slut.
Kan det hela vara en slug förhandlingstaktik av Stefan Löfven? Han släpper Socialdemokraternas krav på återställd restaurangmoms i första vändan för att han vet att Vänsterpartiet kommer att få in det i andra vändan? Det är minsann inte lätt att hänga med i de politiska svängarna nu ens för oss som arbetar med det dagligen. Hur normalväljaren ska ha en chans att sätta sig in i detta övergår nog de flestas förstånd.
