För att förstå mer samlade vi ihop ett par frågor som vi försökte få svar på: Vart kommer alla pengar ifrån egentligen? Varför verkar vår ekonomi beroende av tillväxt – vilken mekanism är det som skapar det beroendet? Vart kommer pengarna som vi får i ränta ifrån?
Men låt oss börja med att föreställa oss två genomsnittsfamiljer i Sverige. Familjen Bergkvist och familjen Zohrabi. De tjänar 43.000 kr efter skatt per månad. Familjen Zohrabi tar ett lån på 1,5 miljon för att köpa en lägenhet och vill betala tillbaka det inom 30 år. Familjen Bergkvist däremot får ett plötsligt tillskott på 1,5 miljon och sätter in pengarna på banken.
Under de kommande 30 åren kommer familjen Zohrabi att i snitt betala 4.900 kr i räntekostnader per månad för sitt lån. (Beräknat med snitträntan för de senaste 30 åren.) Familjen Bergkvist kommer att ha en genomsnittlig ränteinkomst på 7.200 kr i månaden i 30 år om de tar ut ränteöverskottet årligen. (Beräknat med snitträntan för de senaste 14 åren.) I båda familjerna arbetar två vuxna 294 timmar i månaden. Av paret Zohrabis arbetstid går 34 timmar åt till att betala räntekostnaderna. Paret Bergkvist däremot skulle kunna välja att arbeta 49 timmar mindre i månaden och fortfarande ha samma inkomst som en skuldfri familj Zohrabi.
Under 30 års tid kommer alltså paret Zohrabi att betala i snitt 4.900 kr i månaden. Av dessa går drygt 970 kr till banken och resten till familjen Bergkvist. Detta är effekterna av räntan i ett mikroperspektiv.
På makronivå ser det ut så här: I Sverige har 90 procent av befolkningen större skulder än tillgångar. De nio tiondelar som tjänar minst i Sverige tjänar i snitt 330.000 kr per år och betalar 90 miljarder per år i räntekostnader enbart på sina bolån. Om vi skulle använda de pengarna på annat sätt skulle vi till exempel kunna anställa 150.000 förskolelärare, lärare, sjuksköterskor eller vårdbiträden.
Även de som inte har egna lån betalar ränta eftersom det finns inbakade räntekostnader i alla varor och tjänster. Beroende på vara eller tjänst varierar den inbakade ränte- och vinstkostnaden med 30-80 procent av priset.
Räntan fungerar alltså som en pump som för över pengar från dem som har skulder till dem som har så mycket tillgångar att de kan låna ut till andra. Ju högre ränta desto mer kraft i den pump som flyttar resurser från dem som ligger på minus till dem som ligger på plus. Schablonmässigt brukar man säga att två tredjedelar av BNP går till arbetskraften och en tredjedel till kapitalägarna. För Sveriges del betyder det att ungefär 1.020 miljarder kronor ackumuleras hos dem som får ränta och andra kapitalvinster – inte bara på sina pengar på banken – utan också på sina värdepapper, aktier, obligationer och övrigt kapital.
När jag fick syn på detta fick jag äntligen svar på en av de frågor som plågat min arma hjärna i så många år: Hur kan det vara så här i världen? Hur det kan komma sig att 30.000 barn dör av svältrelaterade sjukdomar varje dag, samtidigt som de 20 rikaste personerna i världen har en samlad förmögenhet på 416 miljarder dollar?
Jo, det kan bland annat komma sig för att räntepumpen varje sekund pumpar in drygt 10.000 kronor på deras konton. Medan du har läst denna artikel har den flyttat gigantiska summor pengar utan att något utbyte i form av arbete eller resurser har skett.
Kanske genom slumpens försorg har föräldrarna till ett av de barn som dör av svält just i detta ögonblick anställning på Bomull AB. Bomull AB behåller en del av värdet på föräldrarnas arbete i form av vinst som går till aktieägarna. Kanske går just denna vinst in på just ditt fondkonto. Och kanske vandrar just denna lilla vinst vidare till någon av de 20 rikaste personerna i världen när du köper något på till exempel H&M nästa gång.
I ett räntefritt system får ingen inkomst på att äga pengar. Ett räntefritt system är inte tillväxtberoende eftersom det inte kräver att nytt värde måste skapas hela tiden (banken skapar pengamängd P och vill sedan ha tillbaka P plus ränta). Räntepengarna får vi ihop till genom att jobba mer idag än vad vi gjorde igår. Räntan bestämmer också omvandlingstrycket på ekonomin, ju högre ränta desto mer naturtillgångar måste omvandlas till ”värde” i allt snabbare takt.
Utan ränta behöver ekonomin inte mer och mer för att överleva utan skulle kunna fungera som infrastruktur som transporterar pengar mellan oss så att vi kan tillgodose våra behov. I ett räntefritt system skulle banken ha som uppgift att förenkla flödet av pengar och säkerställa spridningen av pengar, istället för att som nu skapa koncentration av pengar.
Pengar ska inte användas som en vara för spekulation. Pengar ska användas som värdebevarare och för att förenkla byteshandel, och ska genom det ekonomiska systemet spridas till verksamheter som behövs för att alla människor ska kunna få sina behov tillgodosedda.
Fotnot: Cecilia Carlsson är fil. kand i utvecklingsstudier och aktiv i Uppsalas lokala avdelning av JAK-banken, en medlemsägd räntefri bank. Gudmund Hjelmqvist är molekylärbiolog och skribent.
Källor:
www.bankforeningen.se
www.scb.se
www.riksbank.se
www.ekonomifakta.se
Ehrenberg J. 2006: Ekonomihandboken.
Kennedy M. 1998: Ekonomi utan ränta och inflation.
Svensson A-M. 2009: JAK boken om räntefri ekonomi och ekonomisk frigörelse