Karl Marx föddes 100 år för tidigt. Hans upptäckter och analyser av mervärdet blev förstådda men kunde inte förverkligas. De gav i stället upphov till bestialiska diktaturer som besudlat människan.
Människan var inte kulturellt och psykiskt redo för att administrera sitt eget liv på ett solidariskt och socialistiskt sätt. Idag befinner vi oss i en situation av negativ ”restauration”, för att göra motstånd mot alla fel som begicks under det förra seklet.

Efter den franska revolutionen och Napoleons fall började den historiska ”restaurationen”. Det behövdes cirka 50 år för att människor skulle fatta mod igen och på nytt kunna angripa de mäktiga och monarkierna.
Idag klarar människan inte ens längre av att analysera skälen till sin livskris. Hon litar till den härskande ekonomins mysterier: ”Det är en marknadsfråga!” Marknaden har blivit en mystisk ”Gud” som är överordnad oss och vi försöker inte längre hitta vår själ i dialektik med vår hjärna. Människan måste börja analysera sig på nytt och för att lära känna sig själv – börja från barndomen.
Barn vet ännu inte vad marknad är och handlar impulsivt, men på ett sunt och sant sätt. Som vuxna behöver vi svara ärligt och inte på ett förmyndaraktigt sätt på barns frågor. Inte bara säga: ”Det här är rätt” och ”Det här är fel”, utan framför allt förklara varför.
Då blir det lättare för dem att förstå att det sunda och sanna gynnar dem.

De kan då förstå att om de gör något gott för andra, betyder det att de också hjälper sig själva. Men det är viktigt att de då får komma fram till sina egna slutsatser och att de även ibland får erfara smaken av felaktiga beslut.
Jag tror att alla barn i världen potentiellt har samma möjligheter. När de kan få uppleva att solidariteten, respekten och kärleken bidrar till att göra deras liv mer angenämt, kommer det inte längre att finnas behov av någon moraliserande och religiös undervisning. När de växer upp kan de själva att förstå vad ett socialt liv – i respekt för jämlikhet – är. De kommer att bli socialister, utan att behöva uppge sig vara det.

Barndomen är det enda hoppet och den enda resursen för människans framtid.