Vänsterpartiets partisekreterare Pernilla Zethraeus tror att Göran Perssons utspel om skatterna var avsett att dra en tydlig gräns mellan vänster och höger.
– Moderaterna närmar sig mitten och försöker flörta med s-väljare.
– Men jag tror också det är ett sätt att tillmötesgå LO-grupper, framhåller Zethraeus. De får dra åt svångremmen, trots att andra hela tiden fått det bättre ställt. Den övre medelklassen har det mycket bra i Sverige idag.
Samma tankegång har Stefan Carlén, ekonom vid Handelsanställdas förbund.
– Det är positivt att man åtminstone i retoriken verkar inse att vi måste ha en skattekvot i relation till välfärden.
– Faktiskt lovade regeringen att inte sänka skatter förrän välfärden var utbyggd. Jag var själv ute och pratade om det i valkampanjen och det var slående hur mycket applåder man fick.

Båda parter surnade
Däremot kan Carlén inte begripa varför regeringen sänkte arvs- och gåvoskatten i senaste budgetuppgörelsen.
– Svenskt näringsliv har ju pressat på för sänkt förmögenhetsskatt men nu gjorde man ju både Svenskt näringsliv och LO sura.
LO släppte nyligen en rapport som ett svar på Långtidsutredningen.
– Hur ska vi kunna hålla en hög offentlig konsumtion i framtiden, med den demografi vi har? Svenska folket är inte dummare än att de förstår att det är bättre att betala tillsammans, med skattsedeln, säger Carlén.

Svårt utan skattehöjning
Även Ingemar Lindberg, ansvarig för Agora forskarnätverk och före detta LO-ekonom, nämner LO:s rapport som orsak till Göran Perssons initiativ till skattehöjning.
– Det blir svårt att klara välfärdsstaten utan en skattehöjning. I Sverige är det väl dokumenterat att folk vill ha den här nivån på välfärdsstaten och är beredda att betala för den. Vi har en stabil opinion inte bara för vård, omsorg och skola utan även för försäkringssystemen – vilket DN inte tror.
Såväl Zethraeus som Carlén och Lindberg nämner moderaterna som en orsak till att Göran Persson sagt sig vilja höja skatter. Men Lindberg framhåller att det inte bara handlar om taktik.
– Det har blivit aktuellt eftersom moderaterna övergett sina skattesänkningplaner, säger Lindberg. Det skapar utrymme för en offensiv hållning. Inte i första hand som ett valtaktiskt utspel utan för att faktiskt upprätthålla välfärdsstaten på detta sätt. Det har funnits en uppfattning länge, egentligen sedan skattereformen 1990, att vi nått en nivå man inte ska överskrida – 50 procent är lagom. Så det är en ny diskussion, efter en bra reallöneutveckling. Varför skulle allt gå till privatkonsumtion och inte till offentlig?

Bakgrund

Statsminister Göran Perssons utspel om höjda skatter blev uppmärksammat. Det var vid ett möte den 4 februari som Persson indirekt uppmanade 700 socialdemokratiska kommun- och landstingspolitiker att höja kommunskatterna vid behov.
– I Sverige förlorar man inga val på att höja skatter, sade statsministern.
Han sade också att det kan bli aktuellt att höja den statliga skatten, momsen eller andra skatter för att trygga den framtida välfärden.
– Den offentliga konsumtionen har nästan stått stilla under senare år, medan den privata ökat kraftigt. Den offentliga sektorn borde få en större andel av tillväxten framöver. Jag tror att det finns en stor vilja hos löntagarna, som sett sin reallön öka väsentligt, att bidra till detta.