I dag presenterade regeringen sitt förslag för att tydligare redovisa lobbyism i riksdag, regering och offentlig verksamhet. Även statliga utredares kontakt med lobbyister behöver redovisas till Kammarkollegiet.
Utöver registret kommer reglerna för utländska och anonyma bidrag skärpas.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
”Äntligen” säger Max Andersson, chefredaktör för lobbygranskaren Klägget:
– Vi i Skiftetrörelsen har kämpat för det här i tio år. Med tanke på att vi har en moderat regering så är det här faktiskt bättre än vad man hade kunnat vänta sig. Men det är mycket man behöver göra för att täppa till luckorna i förslaget, säger han till Flamman.
Han pekar dels på att en stor del av lobbyverksamhet kommer fortsätta äga rum i hemlighet:
– Om man lobbar för en ny fråga som inte redan står på regeringens eller riksdagens dagordning, då behöver inte det vara med i registret. Det är ett jättekonstigt undantag, som vad jag vet inte finns i något annat lobbyregister i hela världen.
I praktiken innebär det att om en lobbyist skriver en motion åt en riksdagsledamot behöver det bara redovisas om det handlar om något som redan motionerats om.
– Det här var ett ogenomtänkt försök till kompromiss i utredningen. Man ville göra de moderata utredningsledamöterna gladare, genom att tona ner förslaget.
Adam Danieli, idéchef på marknadsliberala tankesmedjan Timbro och f.d. politiskt sakkunnig hos justitieminister Gunnar Strömmer (M), är ”skeptisk” till förslaget om ett lobbyregister:
– I grund och botten är det nog en vettig idé att ha ett lobbyregister, det finns i de flesta europeiska länder. Men jag tycker att förslaget som lagts fram kommer göra det väldigt komplicerat, framförallt för små aktörer, säger han till Flamman.
– Även om du är en jätteliten förening, som jobbar helt ideellt och har kontakt en gång med en riksdagsledamot, så ska det registreras. Det är inte värt det.
Han tror inte heller att registret kommer fungera som uttänkt i praktiken:
– Det finns inte en chans att varje organisation kommer att registrera varje kontakt. Vad vi får är ett register som i bästa fall är halvdant, säger Adam Danieli.
– Sen är jag lite skeptisk till att lobbyism skulle vara ett så stort problem. Jag ser det mer som en ganska naturlig del av en välfungerande demokrati, där människor vill göra sin röst hörd.
Regeringen föreslår också att enskilda medlemmar i arbetsmarknadsorganisationer ska kunna neka att deras medlemsavgifter används som partipolitiska bidrag. Ett förslag som gör det svårare för socialdemokraterna att få pengar från LO, enligt Max Andersson:
– Det ville varken utredningen eller Lagrådet att man skulle göra, men man går fram med ett sådant förslag ändå. Trots att det är juridiskt konstigt, lätt att kringgå och kan strida mot internationell rätt i Europakonventionen.
Både LO och IF Metall skrev i sina remissvar att regleringen om frivillighet skulle gå mot den svenska arbetsmarknadsmodellen, eftersom den bryter mot parternas självbestämmande.
– Jag förväntar mig att LO kommer vara ganska sura över det förslaget, säger Max Andersson.
Men Adam Danieli på Timbro välkomnar förslaget:
– Interndemokratin i LO är inte tillräcklig för att skydda enskilda medlemmar som inte vill att deras medlemsavgifter går till ett parti de inte håller med om. Det är en åsiktsfrihetsfråga, egentligen, säger han.
– Det är inte frivilligt att beröras av facket, då är det inte rimligt att facket kan göra vad de vill med medlemmarnas pengar.
Han säger att problemet i sig är sprunget ur den svenska modellen:
– Det går inte att starta en konkurrent till LO, systemet ser ut som det gör. Därför menar jag att det är motiverat att gå in och skydda den enskilde medlemmen mot LO, som har en dominerande ställning.
Flamman har sökt Gunnar Strömmer (M).