– Vi vill INTE sälja akutsjukhus som du påstod i en tidigare debatt. Vi har inte det förslaget och jag är glad att du gav mig möjligheten att ge det beskedet här i kväll.
Det var vad Fredrik Reinfeldt sa ordagrant i SVTs Duellen, den sista sammandrabbningen mellan Göran Persson och Fredrik Reinfeldt den 10 september 2006. Väljarnas intryck kunde inte vara annat än att privatiseringar av akutsjukhus inte skulle bli aktuellt med en borgerlig regering.
Men i den borgerliga regeringens proposition 2006/07:52, ”Driftsformer för sjukhus”, det som glättigt kallats för Startlagen finns en öppning för privatiseringar utan några som helst undantag.
”Den nu gällande ordningen som inskränker möjligheterna för landstingen att överlämna driften av sjukhus till vinstutdelande entreprenörer, får enligt regeringen anses vara en omotiverad inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Bestämmelsen innebär även en obefogad inskränkning av näringsfriheten.”

Om Reinfeldt vill leka med ord kan han försöka komma undan. Det är inte regeringen som säljer sjukhus, det är landstingen. Men det var bara regeringen som i detta läge kunde öppna för landstingen att privatisera. Kanske säljs inte sjukhusen hela – utan bara styckevis. Då kan de hävda att de inte “sålt sjukhus”. Vidare – det talspråkliga begreppet ”akutsjukhus” finns inte med i propositionen. Ej heller ordet ”universitetssjukhus”, som var det Göran Persson hade pressat Reinfeldt med i den debatt som Reinfeldt syftade tillbaka på. Men båda två ingår de i begreppet ”regionsjukhus”, och här finns ICKE något undantag från privatiseringar.
”Valet av driftsform för regionsjukhus är enligt regeringen inte avgörande för att åstadkomma långsiktigt framgångsrik forskning. Av större vikt är att det finns goda samverkansformer mellan universitet och sjukvårdshuvudmän”
Nej, det går inte att komma ifrån att vad Reinfeldt sa, var en lögn. Och en viktig lögn, dessutom.

Sjukvården har varit en av de viktigaste frågorna för Sveriges väljare under mer än ett decennium. I valet 2006 hamnade den på tredje plats, och som första plats för socialdemokratiska väljare, enligt Valu 2006. Och det svenska folket har aldrig varit positivt till att vare sig privatisera sjukvården, eller ha sjukvård med vinst. Bara 20 procent var helt övertygade om att de ville se vinstdrivande sjukvård, enligt en Skopundersökning från november 2005. En majoritet, 55 procent anser att aktiebolag eller privata företag inte skall kunna göra vinst på vård, skola och omsorg. Bland socialdemokratiska väljare fanns en mycket klar majoritet mot vinst på vården, 73 procent.
Det var alltså mycket viktigt för Reinfeldt att moderaterna inte framstod som ett parti som ville privatisera i vården.

Det är fantastiskt att Fredrik Reinfeldt har klarat sig från en svekdebatt. Men det beror sannolikt på att i det klimat som råder i Sverige har medierna upprörts mer av enstaka s-politikers lägenhetsaffärer än att den borgerliga alliansen lurade skjortan av det svenska folket i väljarnas tredje viktigaste fråga. Egentligen är det skamligt.
Utan större diskussion genomförs nu systemskiftet inom svensk sjukvård. Beslut skall fattas den 9 maj, och vid denna tidningspressläggning finns det ingenting som tyder på annat än att Startlagen kommer bifallas.
PC Jersild, konstaterar i DN den 5 maj 2007 att vad regeringen gör nu, det riskerar att ta lång tid att förändra:
”Skolor kan privatiseras eller återföras i kommunal regi med någon termins varsel. Att köpa tillbaka svenska universitetssjukhus spridda till ägare över hela världen lär inte bara kosta åtskilliga miljarder utan också ta decennier. Sjukvårdens nyordning är av samma dignitet som reformeringen av det allmänna pensionssystemet.”
Det var om detta Fredrik Reinfeldt ljög.