En arbetstid på upp till 14 timmar om dagen och vidriga boendeförhållanden. Det är vardagen för hundratusentals arbetare inom Argentinas jordbruksindustri. Detta trots att skördarna i landet är rekordstora, liksom vinsterna för de stora jordbruksföretagen.
Mängder av arbetare inom jordbruksindustrin tvingas sova på lergolv eller i tält bestående av uppspänd plast och saknar tillgång till såväl kranvatten som elektricitet, samtidigt som arbetsdagarna är längre än vad de flesta skulle klara.
Allt större jordbruk
– De har inga alternativ utan tvingas acceptera dessa förhållanden, säger Reinaldo Ledesma, ledare för organisationen Unión Solidaria de Comunidades del Pueblo Diaguita Cacano i den nordargentinska provinsen Santiago del Estero.
Exploateringen av landets säsongsarbetare har fortsatt samtidigt som det argentinska industriella jordbruket vuxit sig allt större.
Santiago del Estero ligger över hundra mil nordväst om huvudstaden Buenos Aires och är en av de regioner som sysselsätter flest säsongsarbetare. Här rensar arbetarna åkrarna från ogräs för hand och tar hand om skördarna för de stora jordbruksföretagens räkning.
Nästan alla medlemmar i Reinaldo Ledesmas organisation är beroende av sina tillfälliga arbeten för sin överlevnad, berättar han, och beskriver levnadsförhållandena som ”slavliknande”.
Inflyttningen av säsongsarbetare inom jordbruket är ett gammalt fenomen i landet. Men på senare år har även internationella bemanningsföretag som arbetar som mellanhänder åt jordbruksföretagen i allt högre grad börjat ta över verksamheten.