“Tvätta er, skriv inte elaka sms”. När RFSU tar tag i den manliga ensamhetsepidemin går de bokstavligen till botten med problemet. Anna Mosten har läst broschyren och tappar modet.
Filip, 26, är stökig, luktar öl och vägrar ta tag i sitt liv. Efter att han dejtat min vän Lina, 28, i tre veckor tog det slut. Lina orkade inte hålla för näsan mer. Filip förstod inte, han gör sällan det.
I dagens debattklimat är det Filip som är offret i en större tragedi: den manliga ensamhetsepidemin. Allt fler unga män känner sig bortvalda av det motsatta könet, de tycker att dejting är svårt och att hitta kärleken är omöjligt.
För att bidra till en lösning på detta växande problem släppte RFSU vid årsskiftet en dejtingmanual riktad till killar som Filip.
Jag började bläddra i den för att se om han hade haft någon glädje av den när det ännu fanns en chans. Några tips: ”Tvätta kroppen och håret”, ”Borsta tänderna”, ”Skicka inte elaka meddelanden”.
Jag blir fundersam. Är detta verkligen rätt broschyr? Jo då, på omslaget står det: ”Din guide till att dejta” och inte ”Ditt första år på förskolan”.
Om det här är hur RFSU tycker att vi ska fostra dagens unga män förstår jag varför vi har en sjuklig mängd ensamma killar. Vi har helt klart vuxit upp i parallella universum. Från barnsben får vi tjejer lära oss att vår kropp och dess funktioner är äckliga. Hår? Ta bort det. Mens? Skämmes. Svett? Socialt självmord. Fina Fräscha Flickor äter F-müsli till frukost.
Jag blir fundersam. Är detta verkligen rätt broschyr? Jo då, på omslaget står det: ’Din guide till att dejta’ och inte ’Ditt första år på förskolan’.
Killarna då? Att att döma av RFSU:s material har de knappt fått lära sig att andas. Så när det är dags för dejtinglivet börjar de så att säga på ”ruta ett”. Vrid på kranen, här finns vatten, vatten är bra. Prova tvålen när du ändå håller på.
Är det RFSU som underskattar de unga männen? Knappast, de har nog snarare gjort en ordentlig fältundersökning. Vi talar inte längre samma språk.
Jag blir mörkrädd.
På sociala medier skrollar jag förbi inlägg efter inlägg om unga kvinnor som väljer hudvårdsrutiner, träning och vänner framför dejting. Killar anses för världsfrånvända, opålitliga och för jobbiga att hantera.
Skönheten vill inte längre tämja odjuret. Det är förståeligt.
Själv har jag dejtat killar som inte tänkt på att tvåla in pungkulorna före dejten, men även hört skräckhistorier från vänner om snubbar som lämnat bajsränder i sängen efter ett ligg. Den enda kontakt man får efter denna förnedringsritual är en swishförfrågan för en öl och en avföljning på instagram.
För att hantera misären ger vi tjejer grabbarna smeknamn som ”Bajsranden” eller ”Svettpungen” och skrattar åt dem på våra tjejkvällar. En liten tröst i det stora hela.
En tjejkväll efter uppbrottet med Filip, suckar Lina och förklarar vad som gick fel.
– Jag orkade inte vara hans mamma mer.
Skål på den.
Samtidigt vill den hopplösa romantikern i mig hoppas att det finns en ljusning vid horisonten. Hoppet är det sista som lämnar människan, eller vad man säger.
Hur har det gått för Filip då? Efter att Lina dumpat honom och sagt att det var dags att växa upp, går ryktet att han faktiskt försökt göra det. Ibland kanske det är hopplös kärlek som kräver förändring, eller en dejtingmanual. Kanske plockade Filip upp en deo och insåg att livet ibland kräver självförbättring.
Så håll ut, tjejer. Filip är redo för er.
Filip och Lina heter egentligen något annat.
