Sveriges högst betalda flyttar utomlands i högre utsträckning än andra. De är oftare svenskfödda medelålders män. Detta visar en studie från TCO.TCO har gått igenom inkomststatistik i Sverige, Frankrike, Storbritannien och USA. TCO-ekonomen Katarina Magnusson menar att de allra högst betalda i Sverige inte har rusat ifrån i förhållande till tidigare år. Därmed är den svenska utvecklingen mer lik Frankrikes än USA:s och Storbritanniens. TCO:s studie visar att personer i den procent som har de högsta inkomsterna oftare har flyttat ifrån Sverige än personer i andra inkomstgrupper. Sannolikheten för att en person i den översta hundradelen av inkomsttagarna 1991, skulle bo utomlands 2002, var fem gånger större än för medelinkomsttagarna. Magnusson påpekar dock att det inte går att utläsa om utflyttningen är direkt betingad av inkomsterna eller har att göra med andra faktorer. Katarina Magnussons analys visar att såväl den hundradel som den tusendel av befolkningen som tjänar mest, inte ökat sina marknadsinkomster i relation till de totala marknadsinkomsterna under de senaste 18 åren. TCO har mätt marknadsinkomster, alltså inkomster från lön, beskattade transfereringar, kapital och näringsverksamhet. Obeskattade transfereringar ingår däremot inte i studien. Hundradelen med de högsta inkomsterna i Sverige innehade 5,34 procent av de totala inkomsterna 1998. År 2002 var siffran 5,5 procent. Motsvarande siffror 1998 för Frankrike är 7,72 procent, för Storbritannien 9,57 procent och för USA hela 14,58 procent Höginkomsttagaren är i de absolut flesta fallen en svenskfödd, medelålders man. Det som utmärker den procent med högst inkomst i Sverige är att medelåldern är runt 52, något mer än för medelinkomsttagaren. Höginkomsttagaren är ofta chef, har akademisk examen eller är säljare, mäklare, eller liknande. Bara 16 procent är kvinnor. Utlandsfödda är klart underrepresenterade i gruppen. Sannolikheten för en person född utanför EU/OECD att tillhöra hundradelen med högst inkomster är cirka 24 procent av sannolikheten för en som är född i Sverige EU/OECD-länder – även efter att hänsyn tagits till ålder, kön och så vidare. Även om inkomsttoppens andel av de totala inkomsterna inte verkar öka, så kan det finnas enstaka grupper som drar ifrån, menar Magnusson. – Svenska vd:ar i större bolag har till exempel haft en extremt snabb löneutveckling, ofta kopplad till bonusar som inte är relaterade till faktiska resultat. Dessa personer verkar dock vara för få för att slå igenom i statistiken.
