– När Ikeavaruhuset först öppnade sade chefen ”Ikea är en så bra arbetsgivare, ni behöver inte vara med i facket, tänk inte ens på det”, berättar Svetlana Kostyuchenko, ordförande i Ikea-Parnas Trade Union i Sankt Petersburg.
Hon är tillfälligt i Sverige tillsammans med en delegation av ryska fackligt aktiva som har utbyte med Olof Palme Center. När de anställda på Ikeavaruhuset ändå började organisera sig och ställa krav hotades flera att få sparken.
– Några sparkades också, säger hon.
Arbetet är tungt och stressigt. Svetlana Kostyuchenko berättar att hon gick ner flera kilo i vikt de första månaderna hon arbetade där. När de försökte ta upp det med chefen blev svaret ”stick iväg då!”.
Hennes berättelse är inte unik. Flera från delegationen vittnar om att företag från Västeuropa har en helt annan attityd mot fackligt aktiva i Ryssland än i sina hemländer.
– I deras hemländer kan de respektera facket, men i Ryssland beter de sig på ett helt annat sätt, säger Vladimir Makarov, vice ordförande i ett fackförbund som organiserar anställda på en flygplats i Sankt Petersburg.
Han berättar bland annat om ett företag med bas i Frankrike som över huvud taget inte erkänner självständiga fack. Det är fortfarande en pågående konflikt och många sig pressade att antingen lämna facket eller få sparken. Igor Stankevich, från facket IITUA berättar att det finska däckföretaget Nokian Hakkapeliitta har ett utlåningsprogram där de anställda i Ryssland kan låna pengar av företaget för att köpa en lägenhet – och samtidigt skuldsätta sig hos sin arbetsgivare.
Samtidigt är den fackliga organiseringen inte alltid resultatlös.
– I just vårt Ikeavaruhus har de anställda mer stabila anställningskontrakt och stannar i genomsnitt längre. Vi har också arbetat fram att gravida kvinnor får bättre skydd och slipper det tyngsta arbetet, säger Svetlana Kostyuchenko.

”Dubbelmoral”

Jag frågar hur de ser på att många företag agerar annorlunda i Ryssland jämfört med sina hemländer. Några suckar och skrattar lite. ”Dubbelmoral”, säger man. Rima Saditovna från Peterburgskaya EGIDA, som erbjuder juridisk rådgivning till fattiga flikar in:
– Målet för företag är alltid att få mer pengar. När de kan göra något så gör de det. Det är bara facken som ansvarar för att livet blir bättre.
På svenska Ikea betonar man att fackliga organisationer ska respekteras.
– Det här är inget vi känner till att det förekommer. Vi ordnar bland annat workshops i Ryssland och andra länder med våra ledare där för att säkerställa att alla vet att anställda får vara med i facket, säger Ylva Magnusson, pressansvarig på Ikeagruppen till Flamman.
Är det då problematiskt att verka i ett land med en mycket svag arbetsmarknadslagstiftning, där många arbetsgivare i praktiken gör som de vill?
– Vi verkar i många olika länder där lagstiftningen varierar och då är det viktigt att det finns vad vi kallar co-worker relation principals (ungefär principer för relationen med medarbetare) som är lika för alla och där rätten att organisera sig fackligt ingår.
Svetlana Kostyuchenko säger också att Ikea officiellt säger sig respektera facket även i Ryssland, men att cheferna på varuhusen i praktiken ofta ändå väljer att strunta i det och ytterst ogärna informerar anställda om deras rättigheter.
– De gör allt för att dölja dem.
Nyligen hamnade hennes fackklubb i en konflikt med arbetsledningen om en facklig anslagstavla som inte fick vara kvar.
– Ledningen gillade inte att informationen om våra förhandlingar blev offentlig.
Ylva Magnusson hänvisar till Ikeas principer om en trygg arbetsplats, där anställda som inte känner  att deras rättigheter respekteras av arbetsledningen uppmanas att gå förbi den och i stället ta upp problemet med ledningen ovanför den närmaste arbetsledningen.