När Facebooks medgrundaren, Chris Hughes, lämnade företaget 2007 hoppades han kunna använda sin nyligen intjänade förmögenhet till att göra världen bättre. Som många andra före honom ställde han in siktet på att ”utrota extrem fattigdom”.1 Men det var inte förrän han läst Jeffrey Sachs framgångsrika bok om att ”avskaffa fattigdomen” och besökt en av byarna som den amerikanska ekonomen grundat i Kenya som Hughes fann sin egen mirakelkur.2 Efter att ha varit chefsideolog bakom chockterapin som pådyvlades länderna i det forna Östblocket i början av 1990-talet, återuppfann Sachs sig själv som ledare för kampen mot fattigdom. ”Den här byn kommer att sätta stopp för extrem fattigdom”, sade han 2005 i ett program på kanalen MTV med namnet ”Angelina Jolies och Doktor Sachs dagbok från Afrika”. Men när Hughes besökte den lilla kenyanska byn lös framgångarna med sin frånvaro: skolan som varken hade pennor, tvål, papper eller datorer med internetuppkoppling gjorde honom mållös.
Som Sachs själv senare erkände bidrog hans 120 miljoner dollar till att förbättra mödrahälsan och jordbruksproduktionen, men inte nutritionen eller utbildningen: den hade ”ingen nämnbar påverkan” på levnadsstandarden.3 Hughes drog sina egna slutsatser: snarare än att finansiera ambitiösa projekt räcker det med att dela ut pengar direkt till fattiga människor. Så föddes den ”tydligt liberala och marknadstillvända strategin” som han förespråkade.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!