Nyheter/Utrikes 31 oktober, 2021

Så blev gasen den nya oljan

Strömavbrott, tomma butikshyllor och skenande elräkningar. Den pågående energikrisen har fått vissa att dra paralleller till 70-talets oljekris. Även om världen ser annorlunda ut i dag finns likheter.

De senaste veckorna har flera regioner i Kina plågats av omfattande strömavbrott. Sedan månader tillbaka ligger containerfartyg i ett koppel utanför Los Angeles hamn och väntar på att kunna lägga till. I Storbritannien gapar matvaruhyllor tomma och slagsmål utbryter regelbundet i köer till bensinmackarna. I Sverige och övriga Europa skenar elpriserna. I den ekonomiska debatten hörs för första gången på årtionden varningar för stigande inflation och i investerares samtal med ekonomiska rådgivare är ”stagflation” – hög inflation och arbetslöshet – en av de mest nämnda termerna.

För vissa kan det låta som ett eko från 70-talet, då en rad kriser ledde till nyliberalismens intåg på den politiska arenan. I dag ser världen visserligen väldigt annorlunda ut: en globaliserad och öppen världsekonomi gör att dagens kluster av till synes orelaterade kriser är mer komplext än 70-talets olje- och inflationschock. Men liksom oljan gjorde då är det denna gång en energikälla som sticker ut: gas. För att få syn på dess roll krävs dock att man nystar upp den knut av kriser som just nu lamslår världen.

Man kan börja med Storbritannien. De senaste veckorna har bilder på bilköer till bensinmackar florerat i medierna. Det ligger nära till hands att tolka det som en brist på bensin och därmed på olja. I själva verket handlar det om en brist på arbetskraft. Enligt Helen Thompson, som är professor i politisk ekonomi vid universitetet i Cambridge och specialiserad på energimarknaden, har det med såväl pandemin som brexit att göra.

– Bränslebristen i Storbritannien har inget med energikrisen att göra. Den beror på bristen på arbetskraft, som är ett resultat av den allmänna arbetskraftsbristen i Västeuropa och brexit, säger hon till Flamman.

Problemet är att det inte finns tillräckligt många chaufförer för att köra tankbilarna till bensinstationerna. Enligt beräkningar kom 20 procent av Storbritanniens lastbilschaufförer från andra EU-länder före brexit. Sedan pandemins början har många arbetare också valt att stanna hemma, trots att arbetsgivarna skriker efter arbetskraft. Risken för att smittas och de ekonomiska stödpaketen är kraftiga incitament för att folk ska undvika de mest utsatta yrkena, trots att deras vägran bidrar till att pressa upp lönerna. Som ett resultat har bristen på bränsle och livsmedel blivit så stor att lärare har fått omskolas till chaufförer och militärer kallats in för att köra tankbilar.

Detsamma gäller i USA. Där har den pågående pandemin och de statliga stödpaketen och gjort att många företag i låglönebranscher som restaurang och transport har svårt att locka folk. Den månadslånga kön av tankbåtar utanför hamnen i Long Beach i Kalifornien beror helt enkelt på att det inte finns tillräckligt med lastbilar som kan ta emot leveranserna.

Sådana störningar av handelskedjor får kännbara konsekvenser. Produktleveranser som vanligen tar dagar eller veckor kan nu ta månader. Ett annat resultat är också höjd inflation. I Sverige ökade den från 1,7 procent i juli till 2,4 procent i augusti. I USA är den över fem procent – långt över tvåprocentsmålet.

Ekonomer diskuterar nu vad inflationen beror på och hur långvarig den kommer att bli. Vissa keynesianer, som Paul Krugman, menar att det är en väntad tillfällig ”hicka” i priserna, som ett resultat av flaskhalsar och ekonomiska stimulanser. Argumentet är att leveransproblemen gör att priserna går upp, samtidigt som de ekonomiska stödpaketen gör att den totala penningmängden ökar och därmed urholkar pengarnas värde. Konservativa och nyliberala ekonomer pekar i sin tur på höjda löner och ropar på lönesänkningar och räntehöjningar, som de hoppas ska strypa tillgången till pengar genom att göra det dyrare att låna.

Enligt Helen Thompson har problemen två orsaker: arbetskraftsbrist och en parallell kris i energisektorn.
– Det som orsakar inflationen just nu är samverkan mellan energikrisen och höjda kostnader för sjötransport. Om transport blir dyrare kommer matvaror att bli dyrare och så fortsätter det nedför hela kedjan till gödsel, som framställs med hjälp av gas. Så fort energipriser höjs kommer det att leda till inflation i andra sektorer. Transportkostnaderna driver på inflationen mer än vad de relativa löneökningarna gör, vilket beror på arbetskrafts­bristen, säger hon.

Hon pekar också på pandemin, som trots det minskade medieutrymmet fortsätter att skörda offer, som ytterligare en faktor.
– Fartyg väntar utanför hamnar utan att kunna lägga till. I Kina beror det på att deras hamnar inte tillåts vara öppna om det finns en risk för att covid-19 sprids.

Inflationens andra orsak är kanske den som mest påminner om 70-talet, nämligen energikrisen. Om arbetskraftsbristen enkelt går att härleda till pandemin är orsaken till denna dock något svårare att få syn på.

De senaste månaderna har elpriserna stigit med raketfart. I Storbritannien har nio elbolag gått i konkurs sedan sommaren, efter att priset slagit i taket för vad staten tillåter företagen att ta ut per kilowattimme. För EU-länderna hjälper det inte att unionen har en helt öppen elmarknad, där statliga myndigheter inte får reglera elpriserna. Detta har fått regeringen i Frankrike att betala ut helikopterpengar av amerikanskt snitt, för att hjälpa de fattigaste att klara prischocken.

Enligt Helen Thompson beror elprisökningarna på den ökande efterfrågan på gas, vilken i sin tur har flera orsaker. En av dem är helt enkelt att vindkraftverken i norra Europa inte genererat tillräckligt med energi den senaste tiden på grund av svaga vindar. I ett globalt energinät får det direkt globala konsekvenser.

– Det huvudsakliga problemet ligger i gasmarknaden. Det är ett resultat av problem med den ryska gasexporten till Europa, och en period av dåliga vindar i norra Europa som har gjort att gas har blivit en större del av elproduktionen. Detta har också delvis spridit sig till Kina, som har slutat importera kol från Australien på grund av den politiska konflikten mellan länderna. Det har lett till kolbrist där samtidigt som trycket på gasmarknaden spred sig dit från Europa. Detta har lett till återkommande elavbrott i Kina. De ransonerar nu el i industrisektorn.

Den ökande efterfrågan på naturgas beror alltså främst på att det håller på att ersätta kol som reservkälla när förnybara källor inte räcker till i Europa, samt när det råder brist på kol, som i Kina. Eftersom det är en mycket skonsammare form av fossilt bränsle än kol använder också allt fler länder det som en övergångskälla.

– Utsläppen per kilowattimme är hälften för gas jämfört med för kol. Så det är bättre än att inte göra någonting. Det är en omställning som kan gå snabbt, säger Fredrik Hedenus, biträdande professor i rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Enligt tidningen Financial Times ansluter Kina och Indien omkring 15 miljoner hushåll om året till det globala gasnätet. Till den efterfrågeökningen kommer det faktum att en stor del av gasen i dag transporteras i flytande form på tankbåtar – båtar vars kostnader också gått upp som en konsekvens av arbetskraftsbristen.

Fredrik Hedenus menar att gasen på sikt kan komma att konkurrera ut kolet helt.
– Har man ett högt pris på utsläppsrätter kommer gas att bli mer konkurrenskraftigt än kol, eftersom utsläppen är högre för kol. Sedan behöver man något som är flexibelt när det slutar blåsa och då fungerar gas bättre än kol. Det talar för gasen.
Ytterligare en orsak till de höjda gaspriserna är bristen på investeringar i sektorn. Enligt Helen Thompson har både olje- och gassektorn präglats av brist på kapitalinvesteringar under en längre tid.

– Investeringarna i olje- och gassektorerna har båda krympt, speciellt i prospekteringen av nya fyndigheter och uppgradering av infrastrukturen för produktion, vilket beror på att priserna varit låga sedan 2014. Olje- och gassektorerna har lidit brist på kapitalinvesteringar under en längre tid. Om det inte hade varit fallet hade det inte varit ett lika hårt tryck på gasmarknaden nu, säger hon.

Denna bild bekräftas av Fredrik Hedenus.
– Gaspriserna beror på ökad efterfrågan. När oljepriserna stack iväg för tio år sedan blev det liknande flaskhalsar. Gör man inte investeringar stiger priserna, gör man dem så kollapsar priserna. Så det går upp och ned på det sättet.

Energikrisen kan alltså tolkas som att världen rör sig åt rätt håll. Men Helen Thompson varnar för att se klimatomställningen som orsaken till krisen. Snarare handlar det om en kris på den fossila energimarknaden, där ett fossilt bränsle håller på att bytas ut mot ett annat som reservkälla.

– Detta handlar inte främst om klimatomställningen. Om det är fallet att flera europeiska länder skulle behöva mer gas när vindarna är dåliga kommer det att leda till höjda gaspriser. När man behöver en reservkälla till förnybara källor är det normalt att det händer. Det beror inte på klimatpolitiken, men det illustrerar vad som händer när man går över till förnybara källor, säger hon.

Problemet med höjda gaspriser är också att kol plötsligt kommer att framstå som mer attraktivt igen. En möjlig lösning på det problemet, som kan komma att få större uppmärksamhet framöver, är kärnkraft. För två veckor sedan skickade en grupp EU-länder med Frankrikes president Emmanuel Macron i spetsen ett brev till EU-kommissionen med krav på att kärnkraft ska klassas som en grön energikälla. Det trycket lär bara öka, menar Helen Thompson.

– Kärnkraftsfrågan kommer att komma tillbaka. Macron driver på för att kärnkraft ska ses som en del i klimatomställningen och han har åtta länder med sig. Det kommer att leda till en konflikt med Tyskland som håller på att fasa ut kärnkraften.

Fredrik Hedenus tror dock att den synen är överdriven.
– Jag har svårt att tro att kärnkraft blir en viktig faktor i omställningen. Vi har byggt väldigt lite kärnkraft i Europa under senare tid och den som har byggts har blivit väldigt dyr. Framför allt när man börjar prata om nya kärnkraftskoncept, som den fjärde generationen som inte ens finns än, så underskattar man hur lång tid det kommer att ta att bygga ut den. Vindkraften introducerades i Danmark på 70-talet och det har tagit väldigt lång tid att bygga ut den. Så jag tror inte att kärnkraften kommer att vara med som viktig faktor de kommande tio–tjugo åren, säger han.

Oavsett vilken roll kärnkraften spelar i framtiden är det dock tydligt att ett skifte håller på att ske inom energisektorn, och att gasen kommer att spela en allt viktigare roll som oundgänglig energikälla.

– Gasen kommer att få en större roll framöver. Nu bygger man mycket förnybar energi i Europa och den är variabel, så man måste ha en resesrvkälla när det inte blåser, säger Fredrik Hedenus.

Helen Thompson menar att gasen på grund av detta i viss mån har blivit vad oljan var på 70-talet.
– Det finns paralleller mellan hur oljan påverkade situationen då och hur gasen gör det i dag. Då blev oljan till ett vapen för Opec-länderna. I dag använder Vladimir Putin gasen på ett liknande sätt.

Hon framhåller dock att skillnaderna mellan de två epokerna är så stora att övriga jämförelser mellan dem blir meningslösa.
– Då var den fackliga organiseringsgraden långt högre än i dag. Energikonsumtionen har också blivit mer global. Då var det i stort sett bara USA, Europa och Japan som konsumerade stora mängder energi. I dag gör många fler länder det.

Jonas Elvander
Utrikesredaktör och doktorand vid European University Institute i Florens.[email protected]

Flammans veckobrev

Låt Flamman sammanfatta veckan som gått. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och häng med i vad som händer.

Genom att fylla i och skicka detta formulär godkänner du Flammans personuppgiftspolicy.

Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Bosättare fördrev palestinier med hjälp av Israels armé

En israelisk soldat iförd kostym vid ett högtidsfirande organiserat av bosättare på Västbanken. Foto: AP Photo/Leo Correa.

Israelisk militär och bosättare kritiseras av Human Rights Watch för sin behandling av palestinier på Västbanken. Organisationen rapporterar att palestinier har fördrivits från sina hem, och många vågar inte återvända.

– Bosättare och soldater har fördrivit hela palestinska samhällen. De har förstört varje hem, med uppenbart stöd från styrande israeliska myndigheter, säger Bill Van Esveld, biträdande barnrättschef på Human Rights Watch (HRW), i ett uttalande på organisationens hemsida. Han fortsätter: 

– Medan världen fokuserar på Gaza så ökar övergreppen på Västbanken, underblåst av årtionden av straffrihet och likgiltighet bland Israels allierade.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Inrikes 18 april, 2024

Borta med vinden

Vattenfall har investerat miljarder i tre stora vindkraftparker runt Fredrika. Produktionen täcker ungefär en procent av hela landets elbehov, men intäkterna för byn och för Åsele kommun är små. Foto: Robert Henriksson / DN / SCANPIX.

Vind- och vattenkraften i trakterna kring Fredrika producerar en procent av Sveriges el. Samtidigt stängs bibliotek och äldreboenden i närområdet. Med de regler som finns i Sverige stannar vinsterna sällan kvar i bygden.

Skylten som visar vägen mot biblioteket sitter kvar i Fredrikas centrum, men i början av februari slog det igen dörrarna för gott.

Bibliotekarien Britt-Marie Arvidsson har kört de två milen in till Fredrika för att visa oss biblioteket. Det ryms i ett enda, lite större rum i den låga röda skolbyggnaden. Trots det begränsade utrymmet finns allt som man kan vänta sig: skönlitteratur, deckare, fakta, och en avdelning om bygden och landets norra delar. Barnen har ett eget hörn med en kåta där man kan krypa in för att läsa i lugn och ro.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Arne Müller
Journalist i Umeå, som har skrivit boken "Norrsken: Drömmen om den gröna industrin", som granskar industriprojekten i norra Sverige.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Google-arbetare avskedas efter protest: ”AI-drivet folkmord”

Teknikarbetare protesterar utanför Googles huvudkontor i San Francisco i december 2023. Foto: Santiago Mejia/San Francisco Chronicle/AP.

28 anställda sägs upp efter att ha kritiserat teknikbolagets samarbete med israelisk militär.

Minst nio anställda på teknikjätten Google greps i tisdags under en tio timmar lång sittprotest inne på företagets kontor i New York City och Sunnyvale. Under onsdagen meddelade Google i ett internt meddelande att 28 anställda har avskedats för medverkan i protesterna, rapporterar The Verge.

– Allt fler är villiga att riskera sina jobb för att stå upp mot medverkan till folkmord, säger organisatören och Google-arbetaren Ray Westrick till Democracy Now!.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Peter Eriksson
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Utrikes 18 april, 2024

Putin trappar upp jakten på socialister: ”Värre än någonsin”

Georgier protesterar mot den ”ryska lagen” om utländska agenter den 9 april 2024, som har spridit sig i regionen. Foto: Shakh Aivazov/AP.

Ryska socialistiska rörelsen är senast i raden att klassas som utländska agenter och förbjudas att verka i landet. ”Jag räknar inte med att överleva kriget”, säger den svartlistade statsvetaren Greg Judin till Flamman.

Varje fredag håller Rysslands oppositionella andan. Då presenterar nämligen det ryska justitiedepartementet de senaste tillskotten till sin lista med ”utländska agenter”, där både individer, organisationer och medier kan hamna.

Fredagen den 5 april utökades listan med ett nytt namn: Ryska socialistiska rörelsen (RSR), en vänstergrupp med rötter i trotskismen. Flamman ringer upp Ilya Budraitskis (bilden), en av organisationens medgrundare, som sedan krigets början befinner sig i exil i USA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Kultur 18 april, 2024

”Smärtpunkten” hyllar den hårda vården

Tony Olsson, spelad av Martin Nick Alexandersson och Riksteaterns producent Isa Stenberg (Maria Sid). David Dencik spelar Lars Norén. Foto: Nicklas Elmrin /SVT.

SVT:s serie om dubbelmordet i Malexander gestaltar en kriminalpolitik i förändring, men är okritisk till dagens trender. Kriminologen Hanna Tenenbaum har sett ”Smärtpunkten”.

Den 28 maj 1999 sköts poliserna Olle Borén och Robert Karlström ihjäl i Malexander av tre nynazister. Händelsen skakade Sverige. Själv var jag bara tre år, och berättelser om de sår som dåden lämnade fick jag ta del av långt senare.

SVT:s Smärtpunkten tar avstamp några månader tidigare, och gestaltar arbetet med Noréns pjäs 7:3, med tre fångar varav två nynazister i rollerna. Pjäsen spelades på scener utanför anstalter och efter den sista föreställningen rymde skådespelarna. Jakten på dem slutade med morden i Malexander.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Hanna Tenenbaum
Kriminolog.
Veckobrev 17 april, 2024

Jag älskar Sverige mer än Ivar Arpi

Till Sveriges försvar mot nationalisterna! Foto: Privat.

Jag skriver detta på väg hem från en föreläsning om Sveriges psykedeliska historia i Skövde, som jag måste säga är en fantastisk plats. Det första man möts av vid stationen är nämligen ett jättelikt kulturhus. Att det ser ut som en tegelborg från Super Mario Bros gör inte saken sämre.

Kulturhuset byggdes 1964 efter en ritning av Hans-Erland Heineman och sägs vara Sveriges första. Innanför tegelväggarna finns konsthall, biograf, danssalonger, restaurang, konferensrum, en teater med 500 stolar, samt ett bibliotek som pryds av ett praktfullt betongverk av Siri Derkert, ”Senapsträdet och himlens fåglar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Nyheter/Utrikes 17 april, 2024

Högerextrema norrmän återskapar Hamsuns röst med AI: ”Groteskt”

Författaren Knut Hamsuns signatur. Foto: Cornelius Poppe / NTB

Författarens ättlingar är skeptiska till projektet – men det högernationalistiska förlaget har inga planer på att stoppa det.

Det norska högerextrema förlaget Legatum Publishing har planer på att använda AI för att återskapa den nazistiska nationalikonen Knut Hamsuns röst. Syftet är att den konstgjorda rösten ska läsa in Hamsuns bok ”Svält” på engelska. 

Då det gått mer än 70 år efter författarens död så tappar förlaget Gyldendal rättigheterna till verket, som därmed får användas av vem som helst. Frågan om upphovsrätten även gäller någons röst är dock inget lagen har beslutat om än.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Kultur 17 april, 2024

Bilden av den mörke titanen saknar distans

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Författaren porträtteras nu i en dokumentär på SVT av Sindra Grahn. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Lite genikult skadar inte, men dokumentären om dramatikerns konstnärskap hade mått bra av att våga gräva vidare kring gränslinjen mellan etik och estetik.

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Bara det senaste året har två fackböcker givits ut, hans sista oavslutade dagbok har publicerats, ett teatermanus har blivit serieroman, ett antal pjäser har satts upp och i dagarna sänds en dokumentär och en dramaserie om hans liv och verk.

Det hela hade inte varit så problematiskt om det inte kombinerats med en förgudning av honom. En ny ton har infunnit sig i samtalet: Norén beskrivs som en dyster titan, en mobbad olympier.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Rasmus Landström
Författare, litteraturredaktör och medlem i Flammans styrelse.
Inrikes 17 april, 2024

Greta Thunberg har äntligen blivit farlig

Klimatungdomens växande radikalism tyder på mognad. Foto: Pascal Bastien/Avaaz/AP.

Den klimatrörelse som Alex Schulman drömmer om skulle snabbt bli irrelevant.

Jorden har feber. Mars blev den tionde månaden i rad som det globala värmerekordet slogs. Medeltemperaturen de senaste tolv månaderna är 1,56 grader högre än under förindustriell tid. Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader vid slutet av århundradet framstår som alltmer omöjligt att uppnå. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka. Alla förhoppningar om kraftfulla åtgärder mot klimatförändringen har grusats, alla vackra löften från världens makthavare dragits i smutsen.

Min generation har helt enkelt misslyckats fullständigt, och vet om det. I en desperat jakt på syndabockar riktar somliga in sig på klimatrörelsen, och inte minst dess ikoniska ledargestalt Greta Thunberg – som nu blivit för radikal och obekväm. ”Hon hade chansen att förändra världen och kastade bort den”, skriver Alex Schulman i en bitter krönika i DN.

Hans besvikelse visar att han svalt myten om Greta Thunberg med hull och hår: berättelsen om det oskyldiga barnet som säger sanningen till makten, bjuds in till parlament och FN för att hålla tal, och äntligen förmår världens makthavare att ta sitt förnuft till fånga. Men den berättelsen har naturligtvis alltid varit falsk. Inte för att den överdriver Thunbergs betydelse eller genomslagskraft, utan för att den förtiger att den verkliga makten vare sig vilar i FN:s generalförsamling eller i några nationella parlament.

Att mänskligheten i dag befinner sig i en existentiell kris beror i grunden på ett kapitalistiskt ekonomiskt system baserat på hänsynslös exploatering av människor och natur. Ett system som sätter majoriteten av världens tillgångar – och därmed makten över de mest avgörande ekonomiska besluten – i händerna på en liten minoritet.

Läs mer

Miljardärer och kapitalförvaltare utövar alltså lika mycket makt över vår gemensamma framtid som folkvalda politiker. För den som inte vill se detta är det bekvämt att göra Greta Thunberg till syndabock.

Men det somliga vill se som urartning är snarare ett tecken på mognad. Det är både förutsägbart och logiskt att klimatrörelsen blir mer konfrontativ i takt med att tiden rinner ut och den politiska utvecklingen går åt fel håll. Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

En tänkande politisk rörelse måste klara att peka på samband. Mellan militarisering och miljöförstöring. Mellan Israels brott mot palestinierna och fossilindustrins brott mot hela mänskligheten. Mellan den nationalistiska högerns förakt för svaghet och kapitalets behov att söndra och härska. Mellan växande ojämlikhet och urvattnad demokrati. Mellan åtstramad välfärd och utarmning av naturresurser.

Klimatkatastrofen är mänsklighetens allvarligaste kris hittills, men långtifrån den första. Förstörelsen av ekosystem, lokalsamhällen och människoliv har accelererat sedan kapitalismens födelse. Långt innan temperaturkurvorna började peka uppåt existerade överflöd sida vid sida med svält och misär, maktfullkomlighet intill maktlöshet. Mänskligheten lägger mer kraft och resurser på att utveckla och köpa nya högteknologiska vapen än klimatomställning.

Att de unga klimataktivisterna förstår detta bättre än Alex Schulman är inte så konstigt. De har ju redan testat det han föreslår – att snällt sitta utanför parlamenten och be politiker att ”lyssna på vetenskapen”. Tack vare dem finns det nu verkligt hopp. Inte om frälsning genom modiga beslut av världens makthavare, utan om en demokratisk folkrörelse som formar framtiden underifrån.

Inrikes/Nyheter 16 april, 2024

L svänger i skolfrågan: ”Ny politik om två år”

Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm vid presskonferensen. Foto: Samuel Steén / TT.

Liberalerna vill ta fram en ny skolpolitik inför valet 2026. Men enligt Åsa Plesner kan partiet börja driva en annan politik redan nu om viljan finns.

Under tisdag eftermiddag höll Liberalerna en presskonferens där de presenterade sin nya vision för den svenska skolan, som ska omsättas i en ny skolpolitik inför valet 2026. 

I centrum står återregleringen av skolan, där bland annat friskolereformen ska rullas tillbaka, tillsammans med målstyrningen och kommunaliseringen. Även en ”postmodern och konstruktivistisk kunskapssyn” nämns i partiets debattartikel i Svenska Dagbladet, publicerad samtidigt som presskonferensen. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Jacob Lundberg
Nyhetsredaktör och marknadsansvarig på Flamman. Tipsa om nyheter på 072-9218737 (sms/Signal).[email protected]