Försäkringskassans senaste lista över flest sjukskrivningar per bransch toppas av undersköterskor.
Vård- och omsorgsarbetares ohälsa är i regel psykisk och stressrelaterad, drabbar främst kvinnor, och har ökat med 11 procent sedan 2019, men sjunkit sedan pandemitoppen 2020. Längst ned på listan hittas militärer, politiker och höga chefer.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Det är ett högriskyrke. Jämför vi med en byggarbetsplats är det i princip som att vi skickar in medarbetare utan hjälm och skyddsutrustning varje dag, menar Jonas Lindberg (bilden) (V), regionråd i Stockholm.
Innan jul 2025 började regionvänsterns pilotprojekt med sänkt arbetstid i vården rullas ut på Stockholms akutsjukhus, hittills främst på Karolinska, där Dagens ETC nyligen pratade med anestesisköterskan Daniel Elvgren som ”orkat gå upp till heltid igen” tack vare satsningen. De deltagande har möjligheten att pytsa ut återhämtningstiden flexibelt i schemat, och antingen få kortare dagar eller längre samlad ledighet.
Sjuksköterskor och undersköterskor som skiftarbetar på minst 85 procent omfattas. Ursprungligen skulle 1 400 operationssköterskor ha kunnat delta, men till slut blev det ungefär hälften.
– Våra medlemmar blev rätt besvikna på det, speciellt att de som jobbar 40-timmarsvecka i operationssal och nog hade behövt detta allra mest inte fick vara med. På sommaren gäller också fortfarande full heltid, berättar Vårdförbundets Maria Lindblom (bilden) för Flamman.
– Men alla jag pratat med som kunnat kliva på det här fullt ut är ju väldigt nöjda, och upplever inte att de får mindre gjort. Så det känns kluvet. Det kommer inte heller vara i två år, utan bara året ut. Mig veterligen finns inte heller några förlängningsplaner, men det är ju också valår.
Vänsterpartiet i regionen säger sig inte veta något annat än att försöket ska vara tvåårigt, som man gått ut med från början, och tror att det kan röra sig om ett missförstånd då nuvarande kollektivavtal löper ut i december. Meningarna går dock klart isär:
”Tjänstemännen har varit mycket tydliga med att det är till december 2026 som gäller, samt att sommaren är undantagen”, skriver Maria Lindblom till Flamman.
På sikt vill Vänsterpartiet korta fler scheman, både på och utanför operationsgolvet. Röster som argumenterar för att fler alltid behövs i välfärden, så många av dygnets timmar som möjligt, ”är inte beredda att se verkligheten”, menar Jonas Lindberg.
Man har bestämt sig för att till varje pris bevisa sambandet mellan privatiseringar och kortare köer.
– Föreslår de 50-timmars veckor i stället, var drar man gränsen? Vi vet att kortade timmar gör att folk både jobbar effektivare och trivs bättre, och att vi har en kompetensflykt från vården för att vi inte ger medarbetare återhämtning. Jag skulle säga att vi inte har något val.
Om reformen kommer påverka patienters väntan på vård – och åt vilket håll – återstår att se. Stockholm har redan några av landets kortaste vårdköer, och 2025 var de kortare varje månad än 2022, enligt SKR-statistik – som även visar att huvudstadsborna blivit nöjdare med sin vård på alla undersökta punkter under 2025.
Intensivvårdsplatserna har blivit fler, och andelen som får operation eller behandling inom 90 dagar har ökat från 74 till 80 procent på ett år. Regionen har sedan 2023 skjutit till två extra miljarder per år till sjukhusen, och avbolagiserat fyra sjukhus och ett ambulansbolag.
– Vi väntar fortfarande på siffror om hur just det här projektet påverkar operationsväntetider. Men den allmänna kritiken om köer och kaos hör vi från ”lobbytreenigheten” – Synaps, Timbro, Moderaterna. Inte från vårdgolvet, konstaterar Jonas Lindberg.
Den första av de tre, Synaps, ligger bakom sajten Vårdkris Stockholm, som i stället larmar om 13 procent längre köer ”efter den nya politiska inriktningen”. Tankesmedjan finansieras av Svenskt Näringsliv, och leds av vårdvalspionjären Gustav Drougge, tidigare kanslichef åt det moderata tidigare finanslandstingsrådet Irene Svenonius. Irene Svenonius. Den senaste månaden har M-politikerna Mårten Blix och Catharina Barkman fått representera organisationen, i en artikelfejd med Vänsterpartiet och regionstyret på DN:s debattsida om läget i Stockholms vård.
”Särskilt för allergi, gynekologi-, ortopedi-, och ögonsjukvården är kopplingen mellan avprivatisering och ökade vårdköer övertydlig: vårdköerna ökar direkt i samband med att privata vårdgivare stängs ned. Dessutom visar vi att patienterna försvunnit ur statistiken på vissa områden som avprivatiserats”, skriver Mårten Blix (bilden) till Flamman, med hänvisning till deras rapport utgiven av Synaps.
Frågan om arbetstidsförkortning har duon inte studerat närmare.
”Vi vet emellertid att sjukfrånvaron inom vård och omsorg är högre jämfört med andra branscher. Samtidigt har privata vårdgivare lägre sjukfrånvaro, och medarbetare anställda hos privata vård- och omsorgsgivare är mer nöjda än sina kollegor i offentlig sektor”, skriver de, med hänvisning till en undersökning som genomförts av Demoskop på uppdrag av Vårdföretagarna.
Jonas Lindberg håller inte med.
– Man har bestämt sig för att till varje pris bevisa sambandet mellan privatiseringar och kortare köer. Det spelar ingen roll hur faktan ligger, eller vad som är äpplen och päron – det ligger i deras intresse att trycka rapporter fulla av strunt och lögner, och cementera en viss bild, säger han till Flamman.
– Det är oseriöst, vulgärt, och solkar ner en fråga som är viktig på riktigt. Men min känsla är att de inte får med någon annan än sig själva.
Jonas Lindberg menar att Synaps ofta jämför enstaka, lösryckta månader i stället för att titta på helår och längre trender, samt att flera beräkningar helt ignorerar befolkningsökningen.
– Dessutom innehåller rapporten rena sakfel, som att uppdraget att ta cellprover på privata gynekologmottagningar tagits bort. Det har det inte.
I själva verket har ersättningen som klinikerna får för uppdraget höjts. Vänsterpartiet och resten av styret lyfter även att en stor del av klinikerna som regionen stängt ner – just inom de fält Synaps-debattörerna nämner – fått sluta på grund av brott och grova brister. Skandaltyngda namn rabblas: Cevitagruppen, Eliva, Ultragyn, Strandkliniken.
– Inom gynekologin har vi ju avslutat kliniker som har skadat, och till och med dödat patienter. Ska vi ha sådana vårdgivare?
”Oseriös eller olaglig verksamhet ska självklart stoppas, oavsett om den är privat eller offentlig. Samtidigt är det viktigt att skilja på enskilda fall och hela system”, skriver Catharina Barkman till Flamman.
”Att vissa gynkliniker haft allvarliga brister innebär inte att privata vårdgivare generellt är ett problem. På samma sätt betyder allvarliga missförhållanden i till exempel Uddevalla kommun inte att kommuner inte bör driva hemtjänst.”
Tidigare i veckan blev Jonas Lindberg tillsammans med andra regionpolitiker inbjuden till audiens hos nätläkarjätten Kry, som sedan början av året dras med en skadeståndsnota på 18 miljoner till Region Stockholm. De var ”inte hans största fanclub”.
– Jag var väldigt tydlig: vi har polisanmält er, för att ni fuskar med pengar, och jag träffar folk som skäms för att jobba hos er.
– De är väldigt skickliga på att omfamna politiker, så att man ska ”dras med” och börja fjäska. Man får stålsätta sig, och tänka på vem man företräder.