Vi tar avstamp i flera projekt som Vägverket/Trafikverket drev för tiotalet år sedan.
Det handlade om att effektivisera användandet av kommunala tjänstebilar. Här fanns pengar, tid och utsläpp att spara.
Samtidigt diskuterades ett eventuellt införande av LOV, Lagen om valfrihetssystem.
Att särskilt granska hemtjänsten blev naturligt då den verksamheten ofta står för ungefär hälften av de kommunala resorna.
Så verkets utredare tog in data och drev flera samarbetsprojekt med olika kommuner. Hur ser hemtjänstområdena ut, var bor brukarna, hur är gång- eller körrutterna lagda?

Stora vinster för optimerad körplanering

– Det var autentiska data som vi gjorde simuleringar utifrån, säger Per Schillander, utredare på Trafikverket som drev många av projekten.
En vanlig kommunal hemtjänstbil kör 5–15 mil per dag. I analyser, simuleringar och försöksprojekt identifierade verket potentiellt stora vinster för kommuner som optimerade sin körplanering.
Exempelvis kunde en enda medelstor kommun – Eskilstuna – potentiellt spara 49 procent i restid och 42 procent av körsträckorna. Det motsvarar cirka 90 ton i utsläppsminskningar och 30 000 arbetstimmar per år.

Liknande möjligheter konstaterades för de andra deltagande kommunerna: 20–40 procent i minskad restid som kunde användas hos brukarna, tiotals procent i minskade utsläpp, miljonbesparingar på bilkostnaderna.
Men idéerna om effektivare logistik kom samtidigt som digitala planeringssystem började göra sitt intåg. De är i dag en självklarhet inom hemtjänsten.
Här kombineras faktorer som personalscheman, brukarnas behov, tidpunkter, kartor, kvalitetssäkring och kontinuitet.
Att minimera körsträckor ligger dock relativt långt ned bland faktorernas inbördes prioritering.
– Förändringen var på väg och vi kanske bidrog till det. Många kommuner har fått till en effektivare verksamhet tack vare planeringsprogram och tidsoptimering. Däremot har man kanske inte lärt sig köra effektivare, säger Per Schillander.

Kommuner har fått mer bru­kartid för pengarna

Många kommuner kan i dag konstatera att kvoten mellan brukartid och kringtid förändrats. I dag är en riktpunkt 70:30, alltså att personalen har 70 procent av arbetstiden hemma hos brukarna och 30 procent består av annat. För 10–15 år sedan var 60:40 ett vanligare mått. Många kommuner har alltså fått mer brukartid för samma pengar.
Men denna effektivisering har också betytt mer att göra. De anställda har fortfarande kvar jobbet och sin lön, men eventuella luckor och andningshål som tidigare fanns under dagen har fyllts igen. Mer stress, personalomsättning och sjukskrivningar följer.
Så långt har det handlat om kommuner som bedriver hemtjänst samlat. Medan logistikprojekten pågick hade en annan organisationsform kommit upp i debatten: kundval enligt LOV.

Verket analyserade också vad som skulle hända med fler utförare i samma område. Resultatet som kom 2011 var entydigt. För utföraren blir det glesare mellan brukarna som ska besökas, vilket förutom längre sträckor kan betyda att man behöver byta transportsätt. Gångdistrikt övergår till cykel, cykelområden till bilkörning.
Med hälften privat och hälften kommunal hemtjänst ökade körtiderna allra mest: 73 till 85 procent mer i total körtid och 28 till 37 procent mer i körsträckor, beroende på om det är glesbygd eller tätort. I tätorten ökar då antalet bilar från noll till två, enligt simuleringen.
Dessa simuleringar byggde på endast två aktörer.
Vad händer med ännu fler utförare?
– Rimligen måste gälla att ju fler utförare, desto mindre effektivt, säger Per Schillander. Det kan inte vara lätt att få det rationellt i Stockholm.
Stockholmare, som kan se tre eller fem olika hemtjänstbilar utanför sitt hus varje dag, kan nog hålla med. Trots miljöbilar och elfordon är det arbetsmässigt ineffektivt och innebär ökade utsläpp.

”Viktig fråga om man tänker på klimatfrågan”

Två företrädare för Nätverket för gemensam välfärd, som i en debattartikel 2013 kritiserade LOV på ett antal punkter, efterlyste att dåvarande regering borde utreda de körsträckor och utsläpp som skapas genom LOV.
– Det blev inget med det, men frågan borde vara ännu mer viktig i dag om man tänker på klimatfrågan, säger Peter Lorentzon från nätverket.
Flamman ger sig ut på jakt efter dessa siffror, men går bet. Frågan togs inte med i Ilmar Reepalus stora utredning om vinstbegränsning i välfärden. Bland nyckeltalen hos samarbetsorganet Sveriges Ekokommuner bygger siffrorna på kommunernas egna fordonsflottor, som inte räknar in externa utförares.

I LOV-kommunen Stockholm säger äldrenämndens ordförande Torun Boucher (V):
– Det har inte gjorts någon sån analys eller uppföljning. Men vi gör mycket för att få bort de långa transportsträckorna.
I den senaste upphandlingen ställde kommunen krav kring personalutrymmen och ville begränsa upptagningsområden och avstånd.
På Arbetsförmedlingens hemsida finns 727 platsannonser för hemtjänstjobb. Många arbetsgivare kräver vare sig utbildning eller arbetslivserfarenhet – men alla kräver körkort.

Dragkamp om tiden

I kommuner med sammanhållen kommunal hemtjänst har digital planering effektiviserat – men också skapat mer att göra och mer stress för personalen.
 För personalen i små privata bolag handlar det om att överhuvudtaget få betalt för hela arbetstiden.

Små hemtjänstbolag kan ha sina brukare långt ifrån varandra. Kanske rentav bor de i olika kommuner.
Det skapar längre restider men också risken för att den anställde inte får ihop en vettig lön. I sådana företag är det vanligast med deltider, otrygga anställningsformer och osäkra arbetstidsmått. En del betalar bara lön för tiden hemma hos brukaren trots att kommunens ersättning innefattar kringtiden.
– Vi har flera centrala tvister där medlemmen inte fått betalt för rese- och mellantid utan bara för den faktiska tiden hos brukaren, säger Lars-Sture Johansson, ombudsman på Kommunal.
Restiden är inte särskilt reglerad i kollektivavtalet. För facket handlar det i stället om att granska anställningsavtalen, scheman och särskilt då tjänstgöringsgraden, konstaterar han.
– Det finns garanterat ett stort mörkertal med folk som inte vågar säga ifrån, kanske för att de är nya på arbetsmarknaden.
Hur vanligt är det att hemtjänstpersonal i kommunen inte får betalt för mellantiden?
– Om man säger så här: jag har aldrig haft en sådan tvist för någon som har kommunen som arbetsgivare, avslutar Johansson.

Stockholm är extremexemplet

Lagen om Valfrihetssystem infördes av regeringen Reinfeldt. Att upphandla enligt LOV liknar i första skedet att upphandla enligt LOU. Men där LOU-upphandling innebär avtal med en eller ett fåtal aktörer för specifika tjänster eller varor, skapar LOV-upphandling en mängd avtal med många aktörer som får chansen att ragga kunder i kontinuerlig konkurrens.

Vi har försökt med miljöargument gentemot Miljöpartiet, men för dem har det varit viktigare att försvara småföretagen

Enligt statistik från Sveriges kommuner och landsting har i dag 161 av landets 290 kommuner infört kundvalssystem enligt LOV. 108 har sagt nej, åtta utreder att införa, och 13 som tidigare infört vill avskaffa det.
Siffrorna ger dock en överdriven bild av LOV:s utbredning. Enligt Socialstyrelsens sammanställningar över utförare inom hemtjänst har över 60 av LOV-kommunerna minst 95 procent av verksamheten i egen drift. Det kan bero på motstånd inom kommunerna, eller vara av geografiska skäl: LOV är ett storstadsfenomen.

Helst helt återgå till kommunal hemtjänst

I landet i stort utförs cirka 20 procent av hemtjänsten privat – för kommunerna i Stockholms län är den siffran 55 procent, enligt en rapport från Äldrecentrum 2013.
I Göteborg beslutade de borgerliga partierna 2015 att införa LOV-system, men efter ett försök där 99 procent valde kommunen som utförare har det inte genomförts vidare. Malmö har inte LOV, men där har Allianspartierna och SD just nått majoritet i fullmäktige.
Stockholm och dess kringkommuner är således undantag. Här har äldreborgarrådet Clara Lindblom (V) alltsedan hon tillträdde 2014 signalerat att man vill bort från LOV.
Helst ville man helt återgå till kommunal hemtjänst, men det visade sig politiskt omöjligt att få med sig övriga rödgrönrosa på det.
– Vi har försökt med miljöargument gentemot Miljöpartiet, men för dem har det varit viktigare att försvara småföretagen, säger Torun Boucher (V).

I stället har kommunen, i den senaste upphandlingen för ett år sedan, skärpt kraven på ett antal områden. Mycket handlade om att säkra personalens villkor, genom krav kring löner, pension och underleverantörsansvar.
Resultatet blev att antalet godkända företag minskade. Nu är det knappt 100 privata utförare mot som mest 157 tidigare. Och kommunen satsar mer på den egna hemtjänsten.
– Uppsplittringen är monumental, inte bara vad gäller körningarna. Det finns inget områdesansvar – biståndshandläggare, distriktssköterskor och hemsjukvård har jättemånga företag att hålla kontakten med, säger Peter Lorentzon från Nätverket för gemensam välfärd.
Men han berömmer de ansträngningar för att städa upp i LOV-systemet som gjorts från kommunen s sida.
– Kommunen har minskat antalet företag och skärpt kraven vilket är alldeles utmärkt. Det ska man ha all heder av. Det tar tid att få ordning på detta när det är så uppsplittrat.

_____________________________________

Prova Flamman!

Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.