Jag är van vid det att det är trångt på läktaren och att man får räkna med en och annan öldusch. Men något har hänt. Efter pandemins slut är det allsvenska publiksnittet återigen uppe i toppsiffror, och många nya besökare ser det som vilken underhållning som helst, som bio eller en konsert. Som fotbollssupporter sedan drygt 30 år så är jag givetvis glad över att så många hittar till det ”gröna fältets schack” – men som arkitekt är jag förstås särskilt intresserad av själva brädet.
En ny avhandling visar nämligen att arenorna numera byggs på ett annat sätt än tidigare, vilket också gör upplevelsen till en annan.
I Arenaboom: En arkitekturstudie av idrottsarenor i Sverige under 2000-talets första decennier visar Oskar Nordell att den nyliberala våg som svepte över Sverige från 1980-talet och framåt är en viktig förklaring till att så många arenor har byggts, och till hur de har formgivits.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!
