Efter framgångarna med organisering av byggarbetare tar fackförbundet sikte på städbranschen.
I onsdags samlades uppemot 35 personer från 10 olika länder i fackförbundet SAC:s lokaler, för att formellt grunda den nya fackföreningen Solidariska städare. De flesta av deltagarna var kvinnliga migranter.
– Det är historiskt när nya fackföreningar bildas, och det här är en grupp som är särskilt utsatt, säger SAC-organisatören Pelle Sunvisson till Flamman.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Han har en bakgrund inom Solidariska byggare, ett fack som startades 2021 med målet att organisera utsatta byggarbetare. På kort tid samlade föreningen 200 medlemmar, en siffra som nu har växt till omkring 800 personer, majoriteten av dem med migrantbakgrund
En annan av initiativtagarna till Solidariska städare är Pamela Otarola Alvarez, även hon med bakgrund inom SAC.
– Behovet av ett eget fack för städare inom SAC har funnits länge. Det är en bransch där arbetsexploateringen är hård, vilket också är fallet i byggbranschen, säger hon till Flamman.
Många av städarna som kommer till SAC är migrantarbetare som inte kan svenska, och vissa av dem är papperslösa. Enligt Alvarez upplever sig många svikna av fackförbundet Kommunal:
– Vi har många medlemmar som kommer från Kommunal. De har haft problem på sina arbetsplatser, men Kommunal har inte gjort någonting.
Ungefär en tredjedel av Kommunals medlemmar har utländsk bakgrund. Enligt en rapport som förbundet själva släppte i januari missgynnas dessa systematiskt på arbetsmarknaden. Slutsatserna är att utlandsfödda löper större risk att utsättas för trakasserier och diskriminering, samtidigt som de är underrepresenterade i facket. ”Rapporten visar att även vi har mycket kvar att göra”, skrev Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård vid tillfället.
Det är historiskt när nya fackföreningar bildas, och det här är en grupp som är särskilt utsatt.
Pamela Otarola Alvarez misstänker att Kommunal saknar vana av att hantera migrantarbetare, och tycker att det är ”för mycket jobb”. Hon menar att förbundet är mer effektivt inom vårdyrken, där de flesta av medlemmarna arbetar:
– Små ärenden bryr de sig inte om.
Pelle Sunvisson menar att migrantarbetare egentligen har starka rättigheter på arbetet enligt den svenska modellen, men att de i praktiken saknar dem, då utkrävandet av rättigheterna förutsätter att man representeras av en fackförening. Förutom problem med språkbarriärer, så finns det ingen som förklarar vikten av ett fackligt medlemskap för dem.
– Det är där Solidariska byggare och Solidariska städare går in i vakuumet och ser till att det fylls ut med facklig närvaro, säger han.
Han berättar att de stora skillnaderna gentemot andra fack är att Solidariska städare anstränger sig för att kommunicera på så många språk som möjligt och organiserar papperslösa på lika villkor. Han vänder sig mot synen på facken som ”försäkringsbolag”, och beskriver det nya initiativet som en ”fackförening som för kamp för arbetares rättigheter”.
Sunvisson oroar sig för de högervindar som blåser i samhället. Han menar att de ”hårdare tag” regeringen pratar om oftast riktas mot arbetare i stället för arbetsköpare. Det riskerar i sin tur att leda till ännu lägre status och sämre arbetsvillkor för migrantarbetare.
– Det är också viktigt att förstå att dessa människor utför ett avgörande arbete i Sverige. Landet skulle stanna utan migrantarbetare, säger han till Flamman.
Enligt Pamela Otarola Alvarez har SAC haft en stor tillväxt de senaste fem åren, sedan de började jobba med organisering av migrantarbetare, vilket ger henne hopp.
Även Pelle Sunvisson ser ljusglimtar, trots rådande högervindar:
– Det är inspirerande att se människors vilja att slåss för andras rättigheter.
Flamman har sökt fackförbundet Kommunal.