Med knappt fem månader kvar till valet skriver Kent Peterson, ersättare för SD i Kalmar kommunfullmäktige, om valfusk i sina sociala medier. På Twitter diskuterar han en dokumentär om Trumps påståenden om försvunna röster, och frågar retoriskt sina följare: ”Hur får vi valet den 11 september utan valfusk?”

När Flamman ringer upp honom utvecklar han sitt resonemang.

– Du kan ju räkna röster i USA i valet när Trump blev tillsatt, eller inte tillsatt. Hur många röster de har hittat där. Gå in och räkna dem så får du se. Så säger du att det är falska nyheter, det är någon som hittat på, men nej nej.

Han säger att systematiskt valfusk förekommer ”både här och där”. Även i Sverige.

Men Valmyndigheten och andra instanser kan inte visa någonting som pekar på det.

– Det är kul om vi är oense. Du tror på ditt och jag får tro på mitt. Ha det så gott.

Några dagar senare diskuterar hans partikollega Terje Kristiansen, kandidat till bland annat regionfullmäktige i Västra Götaland, samma sak. När en möjlig väljare skriver till honom på Twitter om ”valfusk” i svenska val och att han ”inte litar på något längre” svarar Kristiansen att han ”förstår till fullo”. När Flamman senare frågar Kristiansen vad han syftar på svarar han:

– Min kommentar var till en annan som twittrar och jag tycker att alla ska få ha sin åsikt, därför svarade jag med ”förstår dig till fullo”. För info så är detta mitt personliga konto.

De två politikerna är inte ensamma. I den ”Sverigevänliga” internetsfären, där SD-politiker samsas med både väljare, kritiker och konspirationsteoretiker av olika slag, är det vanligt med diskussioner om systematiskt valfusk som missgynnar SD. Inläggen blir fler när SD faller i opinionsmätningar.

I centrum för diskussionerna finns en särskild händelse: kraschen som gjorde att Valmyndighetens sajt låg nere under valet 2018.

– När det var val sist så stängdes sidan ned. Det kan du lura på en stund, säger Kent Peterson.

Så säger du att det är falska nyheter, det är någon som har hittat på, men nej nej.

Under valnatten 2018 kraschade mycket riktigt Valmyndighetens hemsida.

Rösträkningen påverkades inte och rapporteringen av röster till andra medier fortsatte som vanligt. Men på myndighetens egen sida gick förloppet inte att följa. Efter några timmar var även den återställd.

Den här händelsen har blivit en avgörande pusselbit i en historia som kan komma att påverka det kommande valet, fyra år senare.
Innan val.se kraschade hade Sverige­demokraterna över 20 procent av de räknade rösterna. När sidan kom tillbaka hade andelen sjunkit betänkligt. Det berodde enligt myndigheten på att SD hade fått en högre andel av rösterna i många distrikt som blivit klara med sin räkning tidigt. Men redan under valnatten hade många SD-väljare en helt annan förklaring klar: svenska myndigheter har i stor skala konspirerat för att hindra partiets valframgångar.

Bland Sverigevänliga på internet exploderade rykten, spekulationer och rena lögner om valfusk. Drivande var inte minst användarna i Facebookgruppen ”Valfusk”, startad av Sverigedemokraterna själva strax före valet.

Dagarna efter valnatten krävde flera inflytelserika bloggar och konton på sociala medier ett omedelbart nyval. Bloggaren ”Helena Palena”, som vanligtvis blandar konspirationsteorier om covid-19, grov rasism och husmorstips, som hur man rostskyddar bilen, brygger eget vin eller kokar maskroste, skrev:

”Söndagen den 9 september 2018 införde valmyndigheten censur i realtid.

Det skedde efter att Sverigedemokraterna (SD) nått rekordhöjder, långt över 20% och såg ut att kunna bli valets stora vinnare liksom riksdagens största parti. När valmyndigheten slog på informationsflödet igen, hade ca 10 procentenheter av SD:s röster försvunnit.”

Totalt överklagades valresultatet över 700 gånger. Valmyndigheten fick också svara på över 1 300 frågor om valfusk från media på bara ett par dagar. De konstaterade att många av anmälningarna var allmänna påståenden om att det har begåtts valfusk utan att någon särskild händelse pekats ut.

Prenumerera på Flammans nyhetsbrev – klicka här

När valet 2022 nu närmar sig sprids budskapet på nytt. I stora Facebookgrupper med namn som ”Vi som kräver en folkomröstning om fortsatt invandring till Sverige”, samlas både idéer om att Socialdemokraterna skapat utomeuropeiskt ”röstboskap” och att de ligger bakom olika konspirationer som rent tekniskt bidragit till att manipulera valresultatet. Det diskuteras flera gånger i veckan under i princip varje inlägg om opinionsmätningar och valresultat.

Samma sak sker i en mängd mindre diskussionsgrupper skapade av sverigedemokratiska väljare med det uttalade syftet att opinionsbilda för partiet. Det finns även särskilda Facebookgrupper om ämnet, som ”Valfusk Sverige 2022”, där det mesta av innehållet handlar om Socialdemokraternas påstådda fuskande och missgynnandet av SD. Påståendena sprids också i kommentarsfälten på SD:s officiella Facebooksida.

 

 

Svenska val har fått kritik av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), främst för att systemet med partispecifika valsedlar hotar valhemligheten. Det är inte så att allt fungerar helt felfritt inom det svenska valsystemet, säger Amanda Valentin, en jurist som jobbat med att organisera valobservationer i både Sverige, Litauen och Ryssland.

– Men det finns inget systematiskt fusk på det sättet att det gynnar ett parti eller ett annat på ett sätt som gör någon skillnad. Och när vi skriver till exempel att det finns fall där en person har följt med någon annan in i vallokal så får vi högerextrema som hakar på, tar våra siffror och skriker ”titta, de klanröstar i förorten!”, trots att det inte är något varken vi eller någon annan har sagt.

Under förra valet deltog Amanda Valentin i ett projekt som övervakade över 400 av Stockholms 600 valstugor. Hon är övertygad om att anklagelser om valfusk kommer att strömma in även under höstens val.

– Dels såg vi ju hur mycket det ökade förra valet, och dels tror jag att händelserna i USA kommer att spilla över hit via olika kontakter på nätet, säger hon.

– Och sedan är det ju Ryssland. Om de kan utnyttja svenska högerextremister för att sprida budskapet om att det pågår omfattande valfusk i Sverige så är det klart att de kommer att göra det. Det skulle jag göra om jag var ryska underrättelsetjänsten.

 

Anna Nykvist, kanslichef på Valmyndigheten, säger det svart på vitt: påståenden om valfusk i Sverige blir vanligare för varje år. Därför har de inför årets val gett Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i uppdrag att undersöka hur och varifrån budskapen sprids.

Vad finns det för risker med att osanna påståenden om systematiskt valfusk sprids?

– Att förtroendet för valens genomförande minskar och att människor får felaktiga uppfattningar hur det fungerar vid val. Det kan påverka demokratin negativt och valdeltagandet kan minska.

Det har det än så länge inte gjort – valdeltagandet ökade mellan 2014 och 2018 – vilket kan tyda på att problemet hittills inte är särskilt stort. Trots det anser Valmyndigheten att frågan är viktig och har inlett flera myndighetsgemensamma projekt för att stärka tilltron till allmänna val. Tillsammans med bland andra Säkerhetspolisen bedriver man också ett arbete för att hitta och avstyra potentiella IT-attacker mot valmaskineriet.
Enligt Valmyndigheten var det en så kallad överbelastningsattack, utformad just för att släcka en sajt, som gjorde att deras hemsida låg nere under valet 2018. Nykvist säger att myndigheten har vidtagit ”ett antal åtgärder” för att det inte ska ske igen, men vill inte gå in på exakt vilka åtgärder det är.

– Vi arbetar hela tiden med kontinuitetsplanering och inför reservrutiner för olika moment. Det är också viktigt att veta att det bara var vår webbplats som var nere. Systemet där inrapporteringen av röster sker fungerade hela tiden och de vägar som vi presenterar valresultaten till media på fungerade, så det gick att följa valresultatet hela tiden.

Enligt Valmyndighetens egen rapport med erfarenheter från valet råder det ingen tvekan om att ryktesspridning, framför allt på internet, utgjorde ett riktat försök att undergräva förtroendet för både valresultatet och det svenska valsystemet som helhet. Myndigheten skriver:
”I kombination med ryktesspridning, okunskap och bristande förtroende för valsystemet uppfattar Valmyndigheten att det förekom försök att påverka förtroendet för det svenska valsystemet i en negativ riktning. Diskussioner på sociala medier och upprop på internet med namnunderskrifter om valfusk utgjorde försök att påverka förtroendet för valsystemet negativt.”

 

Men Sverigedemokraterna har stramat upp sig. Efter omfattande kritik om att partiet undergrävde förtroendet för valet 2018, bland annat just genom Facebookgruppen ”Valfusk”, har partitoppar blivit mer försiktiga. Jimmie Åkesson har inte sagt att det fuskas i val Sverige sedan han skrev det i en artikel 2009.

Robert Nykvist, riksdagsledamot för SD, säger att det är ”rena fantasier” att det skulle förekomma valfusk i Sverige och att han själv brukar förklara det för väljare. Men när Flamman läser upp en tweet där Nykvist själv hävdar att det fuskas på SD:s bekostnad svarar han att det är ”orättvist”.

– Nu har jag inte det framför mig, så jag vet inte, men ska jag inte få säga vad jag har sagt, tycker du?

Kan det inte vara så att ni riksdagspolitiker bidrar till att många tror att det förekommer ett väldigt omfattande valfusk när ni skriver som du gör här?

– Nej, jag tror inte det. Vi kan gott bli bättre på att säga ifrån när vi ser sådana här konspirationsteorier. Men sedan måste man få nämna det som sker.