Dagen efter riksdagsvalet vaknade svenskarna upp med Sverigedemokraterna, ett parti med fascistiska rötter, som riksdagens tredje största parti. Efter fyra år med Sd i riksdagen vet alla att frågan inte är om partiet påverkar samhällsklimatet, utan om hur mycket Sd kommer att påverka och förändra Sverige.
Ett exempel på vad som väntar är Sd:s behandling av liberala Expressen som i den gångna valrörelsen gått hårdare åt Sverigedemokraternas politik än andra borgerliga media. För detta ska Expressen straffas. Sd vill statuera exempel, vill ge sin syn på demokrati och pressfrihet.

Alltså stänger Sd dörren till partiets valvaka för Expressen. Omedelbart reagerade samtliga stora tidningar och tv, och lovade att förse Expressen med text och bild. En viktig markering, den grundlagsfästa pressfriheten måste försvaras.
Men det hindrade inte Sd:s toppolitiker Kent Ekeroth, känd från järnrörsskandalen på Kungsgatan, från att på valdagen obekymrat twittra om att ”i sinom tid” ska obekväma media stoppas.

De som efter uppvaknandet i måndags (15/9) slog upp Dagens Nyheter kunde läsa hur Sd:s presstalesman Martin Kinnunen tonade ner Ekeroths uttalande. Han förklarade att Expressen var ett speciellt fall, men vissa medier ”ska tas bort”. På en direkt fråga från reportern ”vilka medier ska man ta bort då?” pekar Kinnunen ut Kommunistiska Partiets tidning Proletären.

Proletären ska inte bara utestängas. Den för Sd politiskt obekväma kommunistiska arbetartidningen Proletären ska stängas. Punkt slut.
Så får vi en liten glimt från den mörka idévärld varur det demokratiskt allt mer rentvådda partiet Sverigedemokraterna hämtar sin politiska praktik. Stanken från Sd:s politik påminner om lukten från 1930-talets bokbål, som blev till 1940-talets likbål.
Fascismens huvudfiende har alltid varit arbetarrörelsen i allmänhet och den kommunistiska rörelsen i synnerhet. Att attackera just Proletären är dessvärre tacksamt för Sd, eftersom inte heller liberalerna vill ha kommunistisk press.

Men varför bryr sig ett parti som fått 798 000 röster över huvud taget om existensen av en veckotidning som Proletären, med en upplaga på 3 200 exemplar?
För att Proletären är den tidning som tydligast går till storms mot den EU-styrda nyliberala politik som skapar gigantiska klassklyftor och som blivit hela det politiska etablissemangets livsluft. Inklusive Sd. Men i grunden handlar det om vår socialistiska utgångspunkt, att kampen måste föras klass mot klass.
För det som högerextremisterna hatar mest, är sanningen att arbetare och kapitalistisk överklass aldrig har gemensamma intressen.

Texten har tidigare
publicerats i Aftonbladet.