Fram till september 2001, då USA-kongressens så kallade patriotlag satte stopp för det, tog banker i Florida emot kappsäckar med knarkpengar utan några frågor. Loretta Napoleoni beskriver detta och andra sätt att tvätta svarta pengar i sin omtalade bok Oheligt krig, kompetent översatt av Margareta Eklöv.
Napoleoni är utbildad ekonom, har arbetat i IMF och banker i olika länder. Det tog tio år att sovra materialet och skriva boken (enbart fotnoter och källor fyller 58 sidor).
Den 10 mars 1984 stormade polis och militär en knarkbas i södra Colombia och beslagtog 13,8 ton kokain. Basen försvarades häftigt av ett hundratal medlemmar i Farcgerillan. Napoleoni skriver att Farc och M19-gerillan ingått avtal med den colombianska knarkmaffian om vinstdelning. Knarkhandeln spred sig över gränsen till Peru, där Sendero Luminoso garanterade leveranserna.
Efter förhandlingar i Havanna fick colombianska fartyg med knark anlöpa kubanska hamnar, där lasten portionerades i småbåtar och smugglades till Florida. Kuba inkasserade en halv miljon dollar på varje sådan omlastning.
Under det kalla kriget försåg olika stater sympatiserande upprorsrörelser med vapen och pengar. Men staterna kunde överge sina klienter när det passade och gjorde det också. Upprorsledare försökte därför minska sitt klientberoende.
Störst framgång därvidlag hade PLO, som på 1970-talet kunde brandskatta stora delar av Libanon och minska behovet av sponsorer, som i deras fall var arabiska regeringar. Dagarna innan den israeliska armén, ledd av Sharon, intog Beirut 1982, flyttade PLO bland annat 400 miljoner dollar från libanesiska banker till konton i Schweiz och vissa arabländer.
Palestinska flygkapningar blev en god affär, hävdar Napoleoni. Flygbolagen betalade väldiga summor för att slippa kapningar. Stora oljebolag gjorde likadant inför hot om sprängattentat.
PLO:s pengar förvaltades mycket skickligt och investerades världen över, enligt Napoleoni. PLO:s bankir Abbas var Arafats närmaste man. Nu är han palestiniernas president.
En hacker tog sig in i PLO:s datorsystem 1999 och hittade dokumentation för åtta miljarder dollar på konton i New York, Zürich och Genève. Dessutom aktier, fastigheter i London och Paris med mera.
Napoleonis tes är att nutida terrorgrupper och gerillarörelser, inklusive bin Ladin och al-Qaida, främst styrs av sin ekonomi snarare än av tro eller ideologi.
Centralasiatiska rebellrörelser finansieras ofta med knark. I kapitlet ”Terrorns betalningsbalans” visas hur turkisk maffia förser Europa med centralasiatiskt knark. Turkmaffians årliga narkotikabudget var cirka 50 miljarder dollar i slutet av 1990-talet – något mer än Turkiets statsbudget! Totalt beräknas knarkhandeln i världen omsätta 400 miljarder dollar årligen.
FN:s säkerhetsråds utredning 2003 om al-Qaidas finanser visade att endast 150 miljoner dollar hittats. Miljarder hade sannolikt placerats i guld och diamanter eller flyttats till den muslimska delen av världen utan att kunna spåras.
Napoleoni gissar att miljardären Usama bin Ladin och hans förtrogna kan ha genomfört historiens största insidertransaktioner inför 11 september. Under tre dagar före attacken ökade optionshandeln i världen våldsamt inom energi, flyg och försäkringar. I USA ökade optionsvolymen till 285 gånger genomsnittsnivån.
Kapital kan hundrafaldigas med optioner. Det går att spekulera både i uppgång och nedgång. Vinsterna går sällan att spåra, de döljs i rader av transaktioner, oftast via skatteparadis.
Västerlandet vill ha det så, påpekar Napoleoni. Under tiden växer den svarta ekonomin i världen lavinartat. ”Bruttokriminalprodukten” kan uppgå till ofattbara 1,5 biljon dollar, fem procent av hela världens bruttoomsättning. Tar inte de kapitalistiska staterna itu med den svarta ekonomin undergrävs kapitalismen som system, varnar Napoleoni. Den stegrade laglösheten är med andra ord självförvållad.
Napoleoni har skrivit en utomordentligt betydelsefull bok!
