BOGOTÁ Demonstranter från Embera Katio-stammen angreps natten till julafton av en antiterroriststyrka på 200 man i centrala Bogotá. Indianerna genomförde en fredlig ockupation av platsen framför miljöministeriet när de brutalt väcktes av ordningsmakten som misshandlade flera gravida kvinnor.
Indianerna som hade anlänt i nio bussar från Tierra Alta i norra Colombia såg ingen annan utväg än att bege sig till huvudstaden för att få uppmärksamhet för sina krav på den colombianska regeringen Alvaro Uribe. I över två månader hade de ockuperat trädgården vid kraftverkskonsortiet i Tierra Alta men talat för döva öron, säger Luis Alberto Palencia, talesman för de hundratals indianerna, när jag träffar honom instängd mellan polisens kravallstaket. Indianerna ockuperar just nu en gata framför ONIC, Colombias Nationella Indiansamordning, belägen bara tre-fyra kvarter från presidentpalatset.
– För Emberafolket finns det inget annat alternativ än att kämpa för sin existens, menar Palencia.
All fisk och den bästa odlingsbara jorden som indianerna brukade innan Skanskas kraftverksbygge är borta efter att dammen byggts och vattnet släppts på. Över 10 000 fiskarfamiljer har också sett sina arbeten och inkomster försvinna över en natt, efter att de tolv fiskarterna i Rio Sinú inte längre kunde forcera dammen när de skulle leka.
Det är starka ekonomiska intressen som ligger bakom hotet mot indianerna. 34 av indianernas ledare har kallblodigt mördats av de paramilitära dödsskvadronerna, som drivit bort såväl indianerna som fiskare och småbönder. Detta för att komma åt marken som kapitalstarka företag spekulerar i inför kraftverkskonsortiet.

Miljonarmén av internflyktingar har spätts på av Skanskas kontroversiella bygge.
Landets författningsdomstol gav 2 000 indianer rätt till ekonomiskt skadestånd samt garantier om utbildning och sysselsättningsprojekt för att överleva. Domstolen konstaterade också i sin 5:e artikel i domslutet att Embera Katio-stammen är särskilt utsatta för alla slags förändringar i naturen, exempelvis dem som kraftverksbygget orsakar. Därför förbands den colombianska staten att garantera indianerna ett särskilt skydd, något som regeringen Uribe i likhet med alla tidigare regeringar har struntat i, enligt Palencia.
Därför tröttnade indianerna och ockuperade delar av kraftverkskonsortiet den 25 oktober 2004 och inledde en två månader lång fruktlös förhandling med konsortiet och statens representanter. Det hela slutade med att indianerna den 20 december 2004 hyrde nio bussar och reste till Bogotá, trots att militären försökte förhindra detta under färdens gång.
– Miljöskadorna som kraftverket har åsamkat vår befolkning är enorma, säger Palencia.
– Men den nuvarande president Alvaro Uribe är en rasistisk president som gillar varken indianer eller fattiga människor. Men det spelar mindre roll för vi agerar enligt grundlagen.
Vad skulle du vilja säga till den svenska opinionen? Det är ju trots allt ett svenskbyggt och svenskfinansierat kraftverk?
– Jag har besökt Sverige och vet att det är ett land i fred. Men trots det har Sverige finansierat kraftverksbygget vilket betyder att landet är ansvarigt för alla dessa konflikter och skador som kraftverket har åsamkat Emberaindianerna. Därför kräver vi att Sverige tar tag i frågan. Hade inte svenska regeringen gått in med exportkreditgarantier hade kraftverket aldrig byggts, säger den förbittrade indianledaren.

EKN, Exportkreditnämnden, beslutade att ge Skanska 125 miljoner dollar i exportkreditgarantier i början av 1990-talet, ett synnerligen kontroversiellt beslut.
Skanskabygget kom också att uppmärksammas när två svenska topografer, Danny Applegate och Tommy Irving, kidnappades den 14 december 1994 av den 18:e gerillafronten från FARC i Tierra Alta. De två hölls hos gerillan i fem månader men släpptes slutligen efter att regeringarna i Bogotá och Stockholm publicerat en presskommuniké från gerillan. I denna kritiserades kraftverksbygget starkt och gerillan krävde att alla garantier skulle ges för att indianbefolkningen, småbönder och fiskare inte skulle drabbas av bygget.

Skanskas bygge hotar emellertid i dag att likvidera Embera Katio-stammen, ett av Colombias 80 indianfolk.