Enligt Skatteverket uppgår skattefelet, alltså de skatteintäkter som inte kommer in antingen på grund av fusk eller misstag, till 133 miljarder per år i Sverige. Det är fem procent av BNP.
– Hur mycket som utgörs av den så kallade räntesnurran vet vi inte, säger Jan Erik Bäckman som är chef för analysenheten vid Skatteverket. Vi vet bara att nu är det ju lagligt.
I november föll en dom i regeringsrätten, som innebar att det inte är olagligt att använda en så kallad räntesnurra för att undgå skatt.
– Det är helt enkelt att man inom en koncern flyttar skulder mellan bolag och får ränteavdrag som inte beskattas utomlands, eller beskattas lågt i det andra landet, förklarar Jan Erik Bäckman.
– Då kan man, bara genom att flytta skulder och bilda nya företag i en koncern, skapa sig ränteavdrag.
Skatteverket hade gjort bedömningen att detta inte var inom lagens ramar. Men regeringsrätten tyckte alltså annorlunda.
– Vi tror väl fler företag, fler koncerner kommer att utnyttja den möjligheten, när det inte längre är tveksamt, säger Bäckman. Då kan man inom en koncern minska bolagsskatten.
– Vi vet att det funnits ett stort intresse från rådgivare och andra att göra ett sådant upplägg.
Kommer ni nu få in en flod av ärenden som överklagas?
– Det låter som om det skulle kunna vara ett rimligt antagande att det kan bli fler processer.
Svenska Attac menar att problemen med företag som fuskar sig ifrån skatter är viktiga att uppmärksamma. Enligt Attac är många av ”skatteparadisen” knutna till världens finansiella centra, New York, Hong Kong och London. Sofia Kjellén på Attac hänvisar till Tax Justice Network, som uppskattar att världens totala skatteflykt uppgår till hundratals miljarder dollar varje år. Detta drabbar hårdast länder i Syd, som bäst skulle behöva dessa skatteintäkter, menar Attac.
I förra veckan kom ett betänkande från Skatteutskottet, om taxering och skattebetalning. Vänsterpartiets ledamot i skatteutskottet, Marie Engström, är orolig att regeringen vill avskaffa skatteflyktslagen helt och hållet.
– Det intressanta är att majoriteten skriver att man kanske ska ifrågasätta om vi ska ha en skatteflyktslag. Och jag vet sedan tidigare att de inte tycker det behövs.
– Regeringen ägnar oerhört mycket kraft åt att bekämpa det man kallar bidragsfusk, säger Marie Engström. Jag tycker allt fusk ska bekämpas, men man lägger inte ner samma energi på skattefusk. Det är väldigt stora summor.
Samma tanke är K G Westlund vid LO Stockholms län inne på.
– Föräldrafusket är överskattat. När man har pratat om VAB-dagar har vissa undersökningar visat att felen ligger på fem procent, men en visade över 20 procent. Då visar man upp den i den politiska debatten. Man vinner val på att misstänkliggöra sjuka och arbetslösa.
– När det gäller det som kallas bidragsfusk, som egentligen handlar om våra socialförsäkringar, då finns ett politiskt intresse av att förstora upp det.
K G Westlund menar att Skatteverket är försiktigt när siffran 133 miljarder i skattefel anges. Han menar att det snarare handlar om 150 miljarder.
– Vi tittar på hur det ser ut i ett antal sektorer, krog, transport, bygg och frisörer.
BAKGRUND: Skatteflyktslagen
Skatteutskottet skriver i sitt betänkande 2007/08:SkU22 Allmänna motioner om taxering och skattebetalning:
– ”Utskottet anser i likhet med motionärerna att skatteflyktslagen skapar en allmän osäkerhet om skattereglernas innehåll och att den lämnar ett visst utrymme för godtycke vid tillämpningen. Det finns därför enligt utskottets mening anledning att överväga frågan om ett avskaffande av skatteflyktslagen kan ske. ”
– ”Utskottet utgår ifrån att regeringen uppmärksammar frågan och överväger om skatteflyktslagen kan avskaffas i anslutning till att andra förändringar med liknande inriktning genomförs.”