I helgen höll partiet sin första kongress i Stockholm. Ett 90-tal riksdagsledamöter in spe och omkring 30 så kallade sympatisörer hade samlats för att godkänna stadgar och partiprogram.
Nils Lundgren återvaldes till ordförande och i styrelsen återfinns partiets kända namn som EU- parlamentarikern Hélène Goudin, finansmannen Sven Hagströmer och KG Svensson, tidigare s-politiker i Solna.
Junilistan kom från ingenstans och lyckades i EU-valet 2004 med sin EU-skeptiska inställning få 14,5 procent av rösterna och tre platser i parlamentet. Nu hoppas Nils Lundgren att partiet skall göra om den bedriften och trots det låga stödet i opinionsundersökningarna (0,6 procent i senaste mätningen) ta sig in även i den svenska riksdagen. Vid en eventuell vågmästarroll kommer partiet att stödja den regering som går med på att folkomrösta om EU:s grundlag. Partiet vill också ha en folkomröstning om kärnkraften nästa år.

Krav på ny grundlag
Junilistans inställning till EU är välkänd med krav på att Sverige skall vara kvar i unionen, men att dess mandat skall vara begränsat och i huvudsak omfatta ett mellanstatligt samarbete mellan självständiga länder.
De övriga två så kallade pelarna i partiets program handlar om hur Sverige skall styras och om hur arbetslösheten skall bekämpas.
Junilistan kräver en helt ny grundlag i Sverige som ger utrymme för omfattande kommunalt självstyre och en författningsdomstol. Där talas mycket om direktdemokratiska rättigheter åt medborgarna med styrmedel som ”folkinitiativ” och ”folkomröstningar” i sann populistisk anda. Man är medveten om att en sådan politik kommer att leda till stora skillnader mellan kommuner, men skillnader i detta avseende skall inte ”ses som missförhållanden utan som en avspegling av skilda önskemål i skilda kommuner”, enligt programmet.

TOR-avdrag
Under parollen ”Riktiga jobb åt alla” vill junilistan bland annat avskaffa arbetsförmedlingen, underlätta för småföretag, säga nej till lagstiftning om heltidsanställning och införa skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Den sista frågan vållade strid på kongressen, inte om innehållet utan om det skulle kallas ROT eller TOR-avdrag. Beslutet blev TOR-avdrag (Tvätt, omsorg, rengöring). Egentligen vill partiet också sänka fastighetsskatten och bensinskatten, men det är åtgärder som för närvarande måste anstå. När det gäller anställningsskyddet kräver partiet ”reformer”. Vid kongressen krävdes mer radikala förändringar och en från facket fristående A-kassa, men Nils Lundgren varnade för det taktiska felsteget att i detta läge ta strid med fackföreningsrörelsen, vilket hörsammades av deltagarna.
Hela första kongressdagen gick åt till att diskutera partiets stadgar. Flera radikala krav på ”direktdemokrati” restes, bland annat om att kandidater och sympatisörer bara skulle kunna uteslutas på förslag från lokalavdelningen. Förslaget föll när Hélène Goudin påpekade att många lokalavdelningar bara består av två personer och frågade sig vem som då skall ta ansvar ”om en person då börjar bete sig konstigt?”.