FLAMMAN GRATULERAR… … professor Donald Broady, vars texter om ”Den dolda läroplanen” nu återutges i samband med 30 års-jubileet för KRUT, Kritisk utbildningstidskrift.

Vad är den dolda läroplanen?
– De är de outtalade kraven, som ofta betyder mer än de krav som finns i den tryckta läroplanen. Dels är det självklara saker, som att passa tider och sitta still och göra det man blir tillsagd. Men också mer fördolda saker. En sådan väldigt intressant sak som tillkommit på senare tid, är att det krävs att elever ska fläka ut sina personliga förhållanden och att lärare ska locka ur eleverna hur det står till hemma, med kamrater och så vidare. Förr ansågs inte sådant vara vare sig lärares skyldighet eller rättighet att lägga sig i. En inte särsilt skolanpassad elev, eller med ett socialt ursprung som läraren inte var bekant med, kunde prestera bra på proven och klara sig bra på det sättet. Det räcker inte idag. Kort sagt så hindrar detta en social uppåtstigning.

Du pratar om en vågrät social uppdelning. Varför då?
– Man har så ofta nöjt sig med att enbart ta hänsyn till lodräta uppdelningar i socialgrupp ett, två eller tre. Eller i överklass, medelklass och arbetarklass. Men mycket av det som händer i skolan – och samhället i övrigt – förklaras av strider mellan grupper som kan ha lika mycket tillgångar men av olika slag. Somliga har pengar, andra kultur, utbildning, politiskt kapital och så vidare. Olika slags eliter har fått bättre möjligheter att hitta utbildningsvägar som passar just deras avkomma.
– I skolan finns en vågrät uppdelning mellan till exempel matematiktunga utbildningar, där i synnerhet den kulturella eliten sätter sina barn. Eller musikutbildning. Å andra sidan ekonomiutbildning, där de med ekonomiskt, snarare än kulturellt kapital, sätter sina barn.

Du skriver att skolsystemet har blivit mer differentierat, och inte bara på grund av friskolorna.
– Man har fäst sig för mycket vid friskolorna. De stora förändringarna har skett inom kommunala gymnasier, som blivit profilerade och uppdelade på olika sätt. Det är fortfarande där de flesta går. Där har vi fått mycket mer av riktiga elitutbildningar. Konkurrensen med friskolorna har säkert varit en katalysator som satt igång det hela. Men det är inte i friskolorna den stora effekten blir.

”Lärarkårens deklassering” betyder att de som söker sig till lärarhögskolan har allt lägre socialt ursprung och lägre studieresultat i bagaget. Vad leder det till?
– Det innebär risk för att skolsystemet klyvs. Den övre medelklassen och överklassen kommer att vägra ha sina barn i andra skolor än de där lärarkollegiet är mer utvalt. Tidigare spelade det mindre roll vilken skola man valde.

Du säger att det idag är en självklarhet att skolan är till för eleven. Tidigare fanns det ett samförstånd mellan radikala och konservativa skoldebattörer och forskare, att skolan är till för något mer än att ge fördelar åt den enskilde eleven. Vad var det?
– Olika saker. De konservativa tänkte sig kulturarvet och nationens sammanhållning. De radikala tänkte sig en medborgerlig offentlighet och demokrati helt enkelt.
– En annan viktig skillnad är att skolan förut förberedde för samhället. Idag förbereder skolan för fortsatt skola. Det är en avgörande skillnad, i synnerhet för dem som inte kommer att få så mycket mer skolning.
– Om man vill ha en skola som inte sorterar bort för många misslyckade elever, finns det två sätt. Det första är att uppskjuta uppdelningen så långt som möjligt i årskurserna. Det andra är att inte bara ha en, utan många alternativa vägar till framgång. Nu är det så att det naturvetenskapliga progrmmet har blivit elitutbildningen framför alla. Det är olyckligt att en så ensidig värdeskala dominerar.