SKR efter vårdstrejken: ”Kan dra in semester”

– Arbetsgivarsidan menar att strejken är samhällsfarlig. Men vi måste kunna gå ut i strejk eller ta till konflikt. Annars kan vi aldrig påverka vår arbetsmiljö eller lön.

Det är svårt för många i vården att ta pauser mellan passen, få återhämtning och prata med kollegorna. På det ska man ta sitt ordinarie arbetspass och bli beordrad ett pass till. Det är inte hållbart, fortsätter Samuel Johansson, som också lyfter den etiska stressen.

– Det handlar om hur mycket tid som vi ska lägga på den enskilda patienten. En kroniskt sjuk patient som ligger på en avdelning kan behöva mer än ett fåtal minuter. Eller så är det patienter som ska förberedas för operationer som behöver vår tid. Vi måste vara där för patienter och anhöriga. Vi kan inte säga att vi inte har tid. Det stressar oss att inte räcka till.

Personalens känslor inför att strejka är dubbla.

– De är trötta på ständig underbemanning och hög arbetsbelastning. För strejken känner man en stor entusiasm och hopp om förändring. När varslen dras tillbaka uppstår en stor uppgivenhet.

Arbetsgivarsidan monterar själv ned sjukvården successivt men kallar det för organisationsförändringar, enligt Samuel Johansson.

– När Vårdförbundet kommer i konflikt med arbetsgivaren kallar man det för samhällsfarligt. Men vi är på väg dit ändå när sjuksköterskorna successivt säger upp sig. Vi kommer att hamna i samma situation som effekten av konflikten ändå om inte arbetsgivaren ändrar sin inställning.

Sjukvårdspersonal har länge larmat om stress, ökad arbetsbelastning och sjukskrivningar. En undersökning som Vårdförbundet gjorde 2022 visade att sex av tio medlemmar övervägde att byta jobb på grund av arbetsvillkoren. Men enligt Samuel Johansson har man inte blivit lyssnade på.

– Om jag talar för mig själv känns det som att arbetsgivaren tycker att vi får skylla oss själva som valt att utbilda oss till våra yrken. Vi är högutbildade, ändå ser man ned på oss och vägrar lyssna på oss.

Arbetsgivarsidan menar att kortare arbetstid snarare skulle förvärra läget för vårdpersonalen.

Jeanette Hedberg (bilden), förhandlingschef på SKR, säger att arbetskraftsbristen är en utmaning i sjukvården.

– Vårdbehoven är desamma även om antalet arbetade timmar skulle minska. Många vårdyrken har redan lägre arbetstidsmått som motsvarar heltid.

Hon menar att det inte är ett alternativ att ta bort miljontals timmar från vård och omsorg. Det skulle snarare innebära en sämre arbetsmiljö, eftersom stressen och pressen på dem som arbetar på en vårdavdelning skulle öka.

SKR menar att de krav som Vårdförbundet har varslat om bedöms som akut samhällsfarliga och kan innebära fara för patienternas liv och hälsa.

– En del av kraven har Vårdförbundet dragit tillbaka efter lokala förhandlingar med regionerna, vilket har varit bra och nödvändigt. De av Vårdförbundets stridsåtgärder som ligger kvar påverkar i nuläget hälso- och sjukvården, både kvalitet och tillgänglighet. Regionerna kommer att göra allt de kan för att erbjuda den vård patienterna behöver. I första hand ta hand om dem med störst behov, säger hon.

Vad kan ni gå med på för att få stopp på konflikten?

– Vi har under hela våren lagt fram en rad förslag som Vårdförbundet hittills har sagt nej till. Förhandling innebär alltid att två parter resonerar sig fram till lösningar som båda kan acceptera. Det är vi beredda att diskutera. Vi har under våren tecknat fem avtal med alla andra fack inom kommuner och regioner. Vi hoppas att kunna göra detsamma med Vårdförbundet.

Att strejken sätter igång veckor innan semestern innebär en stor utmaning för vården.

– De regioner och kommuner där Vårdförbundets stridsåtgärder ligger ser nu över medarbetarnas semester, och på många ställen kommer de behöva ändras eller dras in, säger Jeanette Hedberg.

Christer Thörnqvist (bilden), docent i arbetsvetenskap och lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, menar att det ännu är oklart om kravet på arbetstidsförkortning kommer att uppnås. Därför kan det bli utdraget eftersom krav om kortare arbetstid kan få följdeffekter från andra yrkesgrupper.

– Förkortad arbetstid har blivit en stor fråga runt om i Europa. Storbritannien och Island har testat och det har lyckats ganska bra. Det har inte kostat massa pengar. Tvärtom så har allmänt välmående och hälsa ökat. Många arbetsgivare i de här länderna har fortsatt med kortare arbetstid på frivillig basis, säger han.

En viktig del i strejken är hur arbetet är organiserat, menar Christer Thörnqvist. Man försöker driva vården som i tillverkningsindustrin enligt new public managment-modellen. Den går ut på att den offentliga sektorn styrs med målinriktade metoder från näringslivet, med syfte att öka effektivitet och produktivitet.

– I tillverkningsindustri där man exempelvis bygger bilar ska all tid användas så effektivt som möjligt. Man kan avgöra när, var och hur man ska bygga en bil men att översätta det till vården blir livsfarligt. Vård är inte förutsägbart på samma sätt. Det måste finnas dötid. När det inte finns blir det stora övertider.

En sådan här konflikt går aldrig att vinna utan allmänhetens stöd, säger han. Som det ser ut nu har vårdpersonal stöd.

– Det kan bli politiskt jobbigt för arbetsgivaren att inte ge med sig. SKR kan känna att de får dåligt rykte hos allmänheten. De ska ju se till att serva alla medborgarna med vård. Blir allmänheten arg blir det svårt för dem, avslutar Christer Thörnqvist.

I nuläget fortsätter konflikten inom vården, även om Vårdförbundet avbrutit strejken i vissa regioner, bland annat i Östergötland. Övertids- och mertidsblockaden som omfattar närmare 4 000 anställda ligger däremot kvar. Hur länge strejken kommer att pågå är oklart.