I de slutna mötesrummen i Bryssel fattade mäktiga män, och några enstaka kvinnor, för några veckor sedan beslut om EU:s budget. Det skedde utan insyn för media och medborgare. De svenska riksdagsledamöterna i EU-nämnden fick information av regeringens representanter. Men dessa visste inte alltid vad som pågick.
Nu väntar nya slutna förhandlingar med EU-parlamentets delegation som vill se betydligt mer pengar till EU:s budget. Hela cirkusen om budgeten är ett hån mot demokratins principer. Jämför detta med den helt öppna debatten om den svenska budgeten i riksdagen.
Toppmötets förslag till EU-budget innebar, för första gången, en neddragning av kostnaderna. Det var ett steg i rätt riktning. Men EU-budgeten är fortfarande ett enormt slöseri med pengar. Ta jordbrukspolitiken som resulterat i överproduktion och negativa effekter för miljön. Närmare 40 procent av EU:s budget spenderas på en sektor som sysselsätter fem procent i hela EU och som står för endast 1,5 procent av unionens sammanlagda BNP.
2012 utbetalades 380 miljarder kronor i gårdsstöd. Det motsvarade ungefär en tredjedel av unionens totala budget. Stöden följer en ologisk princip: De som har minst behov av stöd får mest. Bidrag betalas ut till markägare även om de inte är aktiva jordbrukare. Ett exempel är Stefan Persson, ägaren av Hennes & Mauritz, och världens åttonde rikaste människa med en förmögenhet på 175 miljarder kronor. Persson ansökte om jordbruksstöd från EU för sina gårdar i England. Förra året fick han fem miljoner kronor i bidrag. Ett annat exempel är den svenske kungen som fick 896 000 kronor i gårdsstöd från EU. Vill vi att våra skattepengar ska gå till monarker och miljardärer?
EU satsar också prisstödsexport inom jordbruket. Det medför att bönder i fattiga länder inte kan konkurrera med EU på världsmarknaden. Prisstödsexporten slår ut jordbrukare i det globala syd. Fattiga människor tvingas ner i än värre fattigdom. Vill vi att våra skattepengar ska bidra till att öka fattigdomen i världen?
Regionalfonderna är en post i budgeten där det pågår omfattande bedrägerier. EU:s egna revisorer konstaterar att antalet fel i hur EU:s pengar hanteras ökade under år 2011. Det ligger nu på närmare fyra procent av alla utbetalningar. På vissa områden uppgår felprocenten till hela 7,7 procent. I höstas sa EU-kommissionär Viviane Reding, inför parlamentets rättsliga utskott, att hon var ”chockerad” över hur mycket EU-pengar som hamnar hos kriminella. 2010 rapporterades fusk och bedrägerier för över fem miljarder kronor. Men Viviane Reding underströk att den verkliga siffran för fusket sannolikt är mycket högre. Vill vi att våra skattepengar, via olika EU-fonder och dålig granskning, hamnar hos kriminella runt om i Europa?
EU:s utrikestjänst ingår som en relativt ny del i EU:s budget. Strävan är att skapa en federal stat som talar med en enda röst i världen. I den federala planen ingår också fortsatt militarisering av EU. Vill vi att våra skattepengar ska gå till byggandet av supermakten EU, där vårt lands alliansfrihet för gott blir historia?
Kritiken mot EU växer över hela Europa. Slöseriet med EU:s resurser är bara en orsak. Åtstramningspolitiken är värst. 26 miljoner människor har tvingats ut i arbetslöshet för att säkra bankernas intressen. De största förlorarna i detta nyliberala krig är de arbetslösa och lågavlönade. Särskilt hårt slår åtstramningarna mot kvinnor.
Det är nog nu! Det var ett misstag att ge EU-parlamentet makt över besluten om EU:s budget. Medlemsländerna som betalar EU:s budget borde ha full beslutanderätt över unionens utgifter. Stoppa slöseriet. Satsa på en ny rättvis ekonomisk politik som prioriterar jobb och samhällsnyttiga investeringar. Och Sveriges regering borde göra det enda rätta: Kräv omförhandling av villkoren för EU-medlemskapet.
