I slutet av juli skrev EU under ett avtal med Marockos regering som ger EU tillgång till fisk på marockanskt territorium och i det sedan 30 år ockuperade Västsahara.
– Handelsavtalet är inte bara politiskt förkastligt utan också olagligt, framhåller Mohamed Khaddad och hänvisar till FN:s ställningstaganden.
Enligt en FN-doktrin är det olagligt att utnyttja naturresurserna på ett ockuperat område, såvida det inte finns en överenskommelse med befolkningen i det ockuperade territoriet. I januari 2002 gjorde dessutom FN ett specifikt ställningstagande om att Marocko inte har rätt till vattnen vid Västsaharas kust.
Löften från samtliga partier
Förra veckan besökte Khaddad Stockholm för att vädja både till utrikesminister Laila Freivalds och till samtliga riksdagspartier att hindra att avtalet kommer till stånd.
– Vi fick löften från alla de politiska partierna och av utrikesministern om att Sverige inte skulle delta i ett sådant olagligt avtal. De gick inte vidare in på hur löftena skulle infrias, men nu hoppas jag att de står vid sitt ord, säger Khaddad.
Det är tänkt att handelsavtalet ska träda i kraft i mars nästa år för att gälla i fyra år. Men först måste det ratificeras både av EU:s medlemsstater och av EU-parlamentet.
Redan under EU:s förhandlingar med Marocko om avtalet framhöll Polisarios EU-minister, Mohamed Sidati, i ett brev till EU-kommissionens fiske- och sjöfartsansvarige, hur handelsavtalet skulle underminera västsahariernas kamp för självständighet: ”Marockos huvudtaktik för att olagligt upprätthålla sin ockupation av Västsahara är att inkludera Västsaharas vatten i ’fiskeområden under marockansk kontroll’, för att därmed införliva europeiska intressen i sin olagliga militära ockupation och sitt permanenta brott mot internationell lag”, skrev han då.
Mohamed Khaddad kom också till Sverige för att upplysa om den mycket kritiska situation som nu råder för Västsaharas folk, som 1976 utropade en egen republik efter kolonialmakten Spaniens tillbakadragande.
Mängder av västsahariska aktivister för mänskliga rättigheter sitter idag fängslade i Marocko, och för tillfället genomför 37 av dem en hungerstrejk som hotar deras liv. I torsdags, den 1 september, utfördes en historiskt unik aktion: de 165 000 västsaharier som är flyktingar Algeriet hungerstrejkade under 24 timmar i solidaritet med de politiska fångarna.
Erkänn republiken
Aktionerna utlöstes bland annat av att Marocko nyligen tog ännu fler västsaharier till fånga – trots att Polisario i mitten av augusti släppte sina sista 404 marockanska krigsfångar, i en gest som de hoppades skulle föra den 30-åriga konflikten närmare en lösning.
Mohamed Khaddad framhåller att Västsahara behöver världens hjälp.
Till att börja med vill de få sin republik erkänd, vilket 80 av världens länder redan gjort, nu senast Kenya och Sydafrika. Men inte Sverige – och Khaddad undrar varför.
– Sverige brukade vara ett land att räkna med i frågor om mänskliga rättigheter. Men det är annorlunda nu. Framför allt sedan ni gick med i EU.
