Ytterligare ett sydeuropeiskt euroland tvingas till hårda nerskärningar. Turen har kommit till Cypern, som riskerar statsbankrutt om inga nya lån kommer in.
Ställd mot väggen tvingades Cyperns regering i helgen att gå med på hårda krav som bland annat inkluderade en skatt på privatpersoners banktillgångar.
För att få ett nödlån på nära 90 miljarder kronor kräver EU och Internationella valutafonden att Cypern ska få in över 50 miljarder från landets bankkunder.
Stora protester
Enligt vad Flamman erfar försökte den cypriotika regeringen skydda småsparare med mindre än omkring 180 000 kronor på banken från den nya skatten, men tvingades av EU att acceptera att alla bankkunder skulle drabbas. I och med detta bryts ett slags tabu – alltsedan 1930-talet har bankkundernas tillgångar i regel skyddats genom statliga insättningsgarantier och stödlån till krisdrabbade banker. Cyperns banker är tills vidare stängda och många cyprioter har deltagit i delvis tumultartade protester. Cyperns parlament har ännu inte godkänt uppgörelsen, men förväntas göra det i någon form inom kort.
Några som definitivt inte är roade över utvecklingen är de utländska, framför allt ryska, privatpersonerna och företagen som har parkerat enorma summor pengar på Cypern för att smita från skatten i sina respektive hemländer. Hela 37 procent av alla insatta pengar i Cyperns banker är utländska. Deras kapital hotas nu att beskattas med upp till 15,6 procent.
Moskvabörsen noterade som konsekvens sin största nedgång på över fyra månader i måndags. Rysslands president Vladimir Putin betecknade bankskatten som ”orättvis, oprofessionell och farlig”.
