President Barack Obama beslutade om stängningen av Guantánamo-fängelset redan i januari. Det ska ske ”så fort som möjligt” och senast ”inom ett år”. Debatten om amerikansk tortyr och fängelset vid Guantánamo Bay pågår som bäst när snart fem månader har gått sedan beslutet.
Under den senaste tiden har relativa genombrott skett. En av Guantánamo-fångarna står nu inför rätta i en amerikansk domstol och USA tycks ha funnit en plats för förvaring av åtminstone de kinesiska medborgare misstänkta för terroristbrott. Ett amerikanskt erbjudande i veckan, som togs emot med glädje i Stilla havs-ön Palau, innebär att 17 uigurkineser med stor sannolikhet kan hamna där. Detta tros bana väg för en snabbare behandling av dem som förvaras på Guantanamo.
Faktum är att den amerikanska presidenten fått god draghjälp av juridiska institutioner för att kunna genomdriva förändringar i öppenhetens led. Thomas Hogan, federal domare i USA, beordrade landets justitiedepartement att offentliggöra dokument eller förklaringar till utebliven information om över hundra anhållna vid Guantánamo tidigare i juni. Cirka 240 personer hålls ännu anhållna där enligt Amnesty International.
Domstolsbeslutet har skapat positiva reaktioner. Medborgarrättsgruppen The American Civil Liberties Union har stött Hogans juridiska uppmaning.
– Beslutet är ett viktigt steg för att återupprätta USA:s öppna juridiska tradition som är viktig för landets anseende och rättsäkerhet, sa Jonathan Hafetz från ACLU nyligen till BBC.
Att Obama och hans administration under ett par månader förhalat offentliggörandet av rapporter vittnar om att realpolitik ännu är högre prioriterat än mänskliga rättigheter. Men om domstolsbeslutet respekteras ligger vägen öppen för en stängning av Guantánamo-fängelset.
Resultatet av de bilder, dokument och historier som skulle komma att offentliggöras är av sådan grov karaktär att det vore politiskt ohållbart att hålla fängelset kvar, tror många.
Bilder från den vidriga behandlingen av fångar i det irakiska Abu Ghraib-fängelset är fortfarande i färskt minne och anklagelser om tortyr i Guantánamo tas på största allvar. Amnesty har senast i maj uttryckt sin oro över Guantánamo-fångars psykiska ohälsa och oklarheter kring vilka tortyrmetoder som kan ha använts. Även andra människorättsgrupper som Human Rights Watch har riktad hård kritik mot USA:s ”terroristfängelser”.
Abu Ghraib-tragedins möte med allmänhetens medvetande ledde till en ilska som den nuvarande presidenten till varje pris vill undvika. Han har själv påpekat att man inte vill riskera att försämra amerikanska soldaters redan utsatta läge i utlandet genom att spä på USA-kritiken. Mer tydligt har CIA-chefen Leon Panetta försvarat att informationen om Guantánamo inte får släppas fri. Det vore att gynna al-Qaida, menar han. Så har man även kunnat motivera varför 92 videoband med material från olika förhör försvunnit. Kritikerna är övertygade om att det är tortyrsekvenser som döljs.
Obamas position är svår. Presidentens val i detta läge är, om han har handlingskraft nog, att antingen göra sig ovän med CIA eller dem som kräver en human behandling av fångar i USA:s förvar. Små steg har tagits i rätt riktning, men inte ens detta har kunnat genomdrivas utan besvär. Så länge Obama inte ens erhåller fullt stöd i Demokratiska partiet i frågan lär hindren försvåra förverkligandet av de ambitiösa planerna med stängningen av Guantánamo-fängelset.
