Inför mötet, som avslutade det grekiska ordförandeskapet och formellt inledde det italienska stod framförallt två saker på dagordningen: förslagen från framtidskonventet och de nu mycket aktuella asylfrågorna. Samtidigt visar en ny DN/Temo-undersökning att den svenska befolkningens missnöje med EU ökar.
Målet för framtidskonventets arbete är att lägga förslag på en ny, mer överskådlig och lättfattlig grundlag för EU.
Det nya förslaget har dock redan kritiserats från flera håll för att vara vag och till och med krångligare än den tidigare.
Från framtidskonventet föreslås nu att EU skall inrätta en president-post (eller ordförande som det ibland kallas). Göran Persson menade på regeringens presskonferens inför toppmötet att de flesta inom EU ville ha en EU-president och att motståndet mot detta förslag också minskat i den svenska riksdagen. Persson uttalade sig också positivt om framtidskonventets förslag.
– Det är bra, på det hela taget är vi nöjda.
I övrigt fattades beslut om den regeringskonferens, med de nya EU-medlemmarna i öst, som skall besluta om den nya grundlagen.
När det gäller asylpolitiken har EU rört sig i riktning mot centralisering. Det brittiska förslaget om speciella flyktingläger utanför EU:s gränser avslogs tidigt i debatten. Detta bekräftades också av den svenska regeringen före mötet. Fler beslut på asylområdet kommer att fattas på EU-nivå.
Samtidigt med det grekiska ordförandeskapets avslutande visar en ny undersökning av DN-Temo att stödet för svenskt medlemskap i EU nu är tillbaka på samma låga nivå som före det svenska ordförandeskapet våren 2001. Det är framför allt bland kvinnor, norrlänningar, TCO-medlemmar och centerväljare som stödet minskat.
Även bland miljöpartiets och vänsterpartiets väljare har stödet sjunkit under 20 procent. Det är nu mindre än hälften av svenskarna, 45 procent som tycker att EU-medlemskapet är bra för Sverige, medan 37 procent tycker att det är dåligt. För ett halvår sedan var proportionerna 51–34.
